De offentliga inköpen behöver bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
De offentliga inköpen är ett viktigt styrmedel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet, där miljömässigt hållbar upphandling bland annat kan bidra till att lösa miljöproblem kopplade till utsläpp av växthusgaser, luft-, vatten- och markföroreningar, avfall, energieffektivitet och resursanvändning. Vår bedömning är att det behövs en mycket stor utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att det ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås.
Innehåll på denna sida
De svenska offentliga inköpen har en stor påverkan på den hållbara utvecklingen såväl i Sverige som i övriga världen, och offentliga affärer kan bidra till ett mer hållbart samhälle på många olika sätt. Stora miljövinster kan exempelvis åstadkommas genom att minska de offentliga inköpens koldioxidutsläpp eller utsläpp av gifta ämnen vid produktion av varor och tjänster.
Miljöhänsyn behöver öka i hela den offentliga sektorn, trots att Sverige är ett föredöme inom detta område. För att kunna arbeta systematiskt med miljöanpassad upphandling är det viktigt att integrera miljö- och hållbarhetsarbetet tidigt i inköpsprocessen. Ju tidigare i processen miljöaspekter vägs in i inköpsarbetet, desto större möjlighet att få resultat. Det är även viktigt att analysera inköpens miljöpåverkan på kategorinivå som visar vilka inköpskategorier som har störst negativ miljöpåverkan. Det möjliggör prioritering av vilka Upphandlingar som miljöhänsyn ska visas i extra hög grad. Upphandlingsmyndigheten har bedömt utvecklingen för effektmålet:
- De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.
Vårt arbete med nationella upphandlingsstrategin
Bedömning av nuläget att de offentliga inköpen behöver bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
Bedömning
Enligt vår bedömning behövs en mycket stor utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att det ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås.
För att kunna avgöra om, vilka och hur omfattande miljökrav som bör ställas behöver upphandlande organisationer analysera upphandlingsföremålets klimat- och miljöpåverkan i samband med planering av den enskilda upphandlingen. Det dock enbart 28 procent av de upphandlande organisationerna som gör det i hög utsträckning. Däremot ställer 58 procent miljökrav i hög utsträckning vilket är positivt, men om inte dessa krav baseras på analyser av varornas eller tjänsternas klimat- och miljöpåverkan finns det en risk att det ställs för låga krav, för höga krav eller krav som inte är lämpliga i den enskilda upphandlingen. Genomförs inte dessa analyser finns det även en risk att man inte överväger andra alternativ till att köpa nytt genom att till exempel återanvända eller möta behovet på andra mindre miljöskadliga sätt. Andelen som analyserar klimat- och miljöpåverkan vid enskilda upphandlingar behöver öka.
Miljökrav får ingen effekt om medarbetarna i organisationen inte köper från den avtalade leverantören och det kravställda sortimentet. Från tidigare studier, och i dialog med våra kunder, har vi fått indikationer på att avtals- och leverantörstroheten brister. Knappt hälften (49 procent) följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning. Den andelen bör öka för att säkerställa att miljökraven får effekt.
Det hinder som flest upphandlande organisationer upplever för att minska inköpens negativa miljöpåverkan är att det saknas tid och personalresurser (se sidan 11). Analyser på kategorinivå ger kunskap om vilka inköpskategorier som är viktigast att fokusera på för att utveckla mer miljömässigt hållbara inköp. Saknas prioriteringar finns en risk att de resurser som finns för att utveckla inköpen inte fokuseras till de upphandlingar som är viktigast ur ett miljöperspektiv. Totalt 20 procent av de upphandlande organisationerna har analyserat inköpskategoriers miljöpåverkan i hög utsträckning. Att analysera inköpens miljöpåverkan på kategorinivå är relativt avancerat, och med tanke på att det var relativt nyligen som vi tog fram stöd för hur upphandlande organisationer kan analysera inköpens miljöpåverkan på kategorinivå så är vi positiva till att så pass många organisationer ändå har gjort det. Men fler organisationer behöver kunskap om sina inköps miljöpåverkan, så att de kan ta fram faktabaserade strategier och planer för hur de ska nå miljömålen.
Målindex och indikatorer för att de offentliga inköpen behöver bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen
Vi har analyserat vilka de väsentliga möjligheterna är att uppnå effektmålet och följt upp i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tagit vara på dessa möjligheter. Som stöd för våra bedömningar har vi tagit fram resultatindikatorer och målindex för effektmålen. Resultatindikatorerna mäter i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tar till vara de väsentliga möjligheterna att uppnå målen. Resultaten för respektive indikatorer visar andelen organisationer som angett att de i hög utsträckning arbetar med indikatorn. Målindex utgör medelvärdet av indikatorerna i respektive effektmål, vilket sedan indexerats från 0 till 100.
De upphandlande organisationerna når tillsammans 38 i målindex för effektmålet. Det är en stor spridning i resultatet, där fem av sju indikatorer ligger 10 procentenheter eller mer från målindex.
Tre indikatorer påverkar resultatet positivt: 58 procent av de upphandlande organisationerna ställer miljökrav i upphandlingar i hög utsträckning, 53 procent följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning och 49 procent följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning.
Tre indikatorer påverkar resultatet negativt: 28 procent analyserar miljö- och klimatpåverkan i samband med enskilda upphandling i hög utsträckning, 11 procent använder livscykelkostnader i hög utsträckning och 20 procent analyserar inköpskategoriers miljöpåverkan i hög utsträckning.
| Målindex och resultatindikatorer | 2018 | 2020 |
|---|---|---|
| Målindex | 38 | |
| Genomför analyser av klimat- och miljöpåverkan i samband med enskilda upphandlingarna i hög utsträckning | - | 28% |
| Använder livscykelkostnader vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 21% | 11% |
| Ställer miljökrav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 63% | 58% |
| Följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning | - | 53% |
| Följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning | - | 49% |
| Har analyserat inköpskategoriers miljö- och klimatpåverkan | - | 20% |
| Har infört digital beställningsprocess i hög utsträckning | 43% | 44% |
| Redovisning per kundgrupp | Total | Offentligt ägda bolag | Kommun | Region | Statlig myndighet |
|---|---|---|---|---|---|
| NUS-mål 6: de offentliga inköpen används som ett medel för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen - Fokus begränsad klimatpåverkan | 38% | 46% | 29% | 48% | 33% |
| Genomför analyser av klimat- och miljöpåverkan i samband med enskilda upphandlingarna i hög utsträckning | 28% | 38% | 17% | 33% | 26% |
| Använder livscykelkostnader vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 11% | 19% | 4% | 8% | 8% |
| Ställer miljökrav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 58% | 64% | 55% | 92% | 51% |
| Följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning | 53% | 66% | 37% | 33% | 51% |
| Följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning | 49% | 60% | 42% | 25% | 41% |
| Har analyserat inköpskategoriers miljö- och klimatpåverkan | 20% | 26% | 12% | 67% | 17% |
| Har infört digital beställningsprocess i hög utsträckning | 44% | 51% | 36% | 75% | 40% |
De statliga myndigheterna har 36 i resultat (-5) på målindex
Det är liten spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Inga indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer, men samtliga ligger längre.
Regionerna har 48 i resultat (+10) på målindex
Det är stor spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Fem av sju indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Tre indikatorer drar särskilt upp resultatet på målindex. 92 procent (+33) ställer miljökrav i högutsträckning, 75 procent (+31) har infört digital beställningsprocess och 67 procent (+46) har analyserat inköpskategoriers miljöpåverkan i hög utsträckning. De indikatorer som särskilt drar ner resultatet är att 33 procent (-19) följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning och 25 procent (-24) följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning.
Kommunerna har 29 i resultat (-9) på målindex
Det är liten spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Två av sju indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer, samtliga påverkar målindex negativt. Det är två indikatorer som särskilt drar ner målindex. 17 procent (-11) analyser miljö- och klimatpåverkan vid enskilda upphandlingar i högutsträckning, 37 procent (-15) följer upp leveransavvikelser i högutsträckning.
De offentliga bolagen har 50 i resultat (+8) på målindex
Det är liten spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Två av sju indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer, samtliga påverkar målindex positivt. Två indikatorer drar särskilt upp resultatet. 66 procent (+13) följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning och 60 procent (+11) följer upp leverantörs- och avtalstrohet i högutsträckning.
Vi har även undersökt vilka hinder som de upphandlande organisationerna upplever för att säkra försörjning av varor och tjänster vid krissituationer. Nedan redovisas de fem faktorer som flest upphandlande organisationer uppger som hinder samt hur stor andel av det totala antalet upphandlande organisationer som upplever faktorerna som hinder. Resultaten baseras på en enkätfråga där respondenterna fick ange de fyra största hindren. De kunde välja mellan 17 olika alternativ varav ett var ett de inte upplevde något hinder.
| Faktorer | Andel i procent som upplever hindret |
|---|---|
| Saknas tid och personalresurser | 31% |
| Ej aktuellt/vi upplever inga hinder | 24% |
| Vet ej | 16% |
| Saknas verktyg/metoder för att analysera | 12% |
| Saknas ekonomiskt handlingsutrymme | 11% |
Resultatindikatorerna baseras på Upphandlingsmyndighetens analys av vilka väsentliga möjligheter som finns för inköpsverksamheten att uppnå effektmålet. Varje indikator utgör en väsentlig möjlighet.
| Indikator | Beskrivning |
|---|---|
| Genomför analyser av klimat- och miljöpåverkan i samband med enskilda upphandlingarna i hög utsträckning | Resultat från analyser av varor eller tjänsternas klimat- och miljöpåverkan vid enskilda upphandlingar är viktiga kunskapsunderlag för att fatta medvetna beslut om hur målkonflikter mellan kostnad och miljöpåverkan ska hanteras, vilka miljökrav som ska ställas samt hur kraven ska utvärderas och följas upp. |
| Använder livscykelkostnader vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | Att beräkna livscykelkostnader (LCC) i samband med enskilda upphandlingar är ett sätt att inkludera långsiktiga effekter i ett inköpsbeslut. Genom att ta hänsyn till livscykelkostnader vid behovsanalyser och utvärdering av anbud kan den offentliga affären bli en mer ekonomiskt och miljömässig hållbar investering. |
| Ställer miljökrav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | Genom att ställa miljökrav i upphandlingar går det att minska den negativa miljöpåverkan från såväl tillverkning som användning av varan eller tjänsten. |
| Följer upp leveransavvikelser i hög utsträckning | Uppföljning av leveransavvikelser är viktigt för att säkerställa att leverantörer efterlever de ställda miljökraven. |
| Följer upp avtals- och leverantörstrohet i hög utsträckning | Uppföljning av leverantörs- och avtalstrohet är viktigt för att säkerställa att den egna organisationen efterlever det ingångna avtalet avseende leverantör och sortiment. Efterlevs inte det ingångna avtalet kommer inte de ställda miljökraven få någon verkan. |
| Har analyserat inköpskategoriers miljö- och klimatpåverkan | Genom att analyser av inköpskategoriers miljö- och klimatpåverkan går det identifiera vilka varor och tjänster som utgör den egna organisationens inköps största/mest alvarliga negativa miljöpåverkan. Kunskap kan användas vid prioritering av vilka upphandlingar det ska läggas extra resurser på att främja miljömässig hållbarhet. |
| Har infört digital beställningsprocess i hög utsträckning | Genom att digitalisera beställningsprocessen minskar risken för att beställare köper varor eller tjänster utanför det kravställda sortimentet vilket gör miljökrav verkningslösa. |
Testa hur strategiska ni är i ert inköpsarbete
Använd vår tjänst Strategikollen för att uppskatta nivån på din organisations strategiska inköpsarbete. Du kommer att kunna jämföra ditt resultat med vad andra har svarat och få tips på hur ni kan arbeta vidare.