Försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
Krav på social hänsyn bör ställas när det är möjligt och lämpligt. Ibland är det också en skyldighet. Syftet är bland annat att motverka social dumpning genom att säkerställa skäliga arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal eller International Labour Organizations (ILO) kärnkonventioner.
Innehåll på denna sida
Bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla särskilda arbetsrättsliga villkor trädde i kraft 1 juni 2017 i upphandlingslagarna LOU, LUF och LUK. Syftet är att säkerställa en sund konkurrens när de anställda som utför arbete för offentliga sektorn har de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Offentliga medel ska heller inte bidra till att arbete i andra länder än Sverige sker under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner. I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter och enheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor. Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal. Upphandlingsmyndigheten har bedömt utvecklingen för effektmålen:
- De offentliga inköpen motverkar social dumpning inom EU genom skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster i Sverige.
- De offentliga inköpen sker med respekt för de mänskliga rättigheterna och med skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster i andra länder än Sverige.
Bedömning av nuläget att försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
Bedömning
Enligt vår bedömning behövs en stor utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att de ska tillvarata möjligheterna som finns för att främja att försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor.
Det behövs en stor utveckling av de upphandlande organisationernas inköpsarbete för att de ska tillvarata möjligheterna som finns för att främja att försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor.
Det finns ett beroende mellan risk- och behövlighetsbedömningar och de villkor som används i upphandling för att främja schysta arbetsvillkor. Utgångspunkten är att om fler genomför behövlighetsbedömningar så kan utfallet av dessa ligga till grund för ställningstagande om villkor behöver ställas i det enskilda fallet. Det är positivt att 46 procent av de offentliga organisationerna ställer arbetsrättsliga krav i hög utsträckning, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Det finns en risk att för få ställer arbetsrättsliga villkor när det är behövligt.
Enbart 35 procent av de upphandlande organisationerna analyserar risken för oschysta arbetsvillkor i hög utsträckning; med tanke på att det finns lagkrav på att göra behövlighetsbedömningar borde den nivån vara högre. Det kan dock vara så att de upphandlande organisationerna använder Upphandlingsmyndighetens, eller de riskanalyser som tagits fram av Stockholms stad, Göteborgs Stad och Malmö stad – vid upphandling inom de branscher där sådana finns framtagna. Om så är fallet kan det förklara den låga andel som analyserat risk för oschysta arbetsvillkor vid enskilda upphandlingar.
Målindex och indikatorer för att försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor
Vi har analyserat vilka de väsentliga möjligheterna är att uppnå effektmålet och följt upp i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tagit vara på dessa möjligheter. Som stöd för våra bedömningar har vi tagit fram resultatindikatorer och målindex för effektmålen. Resultatindikatorerna mäter i vilken utsträckning de upphandlande organisationerna tar till vara de väsentliga möjligheterna att uppnå målen. Resultaten för respektive indikatorer visar andelen organisationer som angett att de i hög utsträckning arbetar med indikatorn. Målindex utgör medelvärdet av indikatorerna i respektive effektmål, vilket sedan indexerats från 0 till 100.
De upphandlande organisationerna når tillsammans 40 i målindex för effektmålet. Det är en liten spridning i resultatet och ingen indikator ligger 10 procentenheter eller mer från målindex.
| Målindex och resultatindikatorer | 2018 | 2020 |
|---|---|---|
| Målindex | - | 40 |
| Analys av risk för oschyssta arbetsvillkor vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | - | 35% |
| Ställer arbetsrättsliga krav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 50% | 46% |
| Redovisning per kundgrupp | Total | Offentligt ägda bolag | Kommun | Region | Statlig myndighet |
|---|---|---|---|---|---|
| NUS-mål 7: De offentliga inköpen sker med respekt för de mänskliga rättigheterna och till skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster i andra länder än Sverige | 40% | 51% | 33% | 46% | 30% |
| Analys av risk för oschyssta arbetsvillkor vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 35% | 47% | 23% | 33% | 31% |
| Ställer arbetsrättsliga krav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | 46% | 56% | 43% | 58% | 29% |
De statliga myndigheterna har 30 i resultat (-10) på målindex
Det är viss spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. En av två indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Den indikatorn påverkar särskilt målindex negativt. 29 procent (-17) av statliga myndigheterna ställer arbetsrättsliga krav vid upphandlingar i hög utsträckning.
Regionerna har 46 i resultat (+6) på målindex
Det är viss spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. En av två indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Den indikatorn påverkar särskilt målindex positivt. 58 procent (+12) ställer arbetsrättsliga krav vid upphandlingar i hög utsträckning.
Kommunerna har 33 i resultat (-7) på målindex
Det är viss spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. En av två indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Den indikatorn påverkar särskilt målindex negativt. 23 procent (-12) genomför behövlighetsbedömningar i hög utsträckning.
De offentliga bolagen har 51 i resultat (+11) på målindex
Det är stor spridning i resultatet på indikatorerna jämfört med genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Två av två indikatorer avviker med mer än tio procentenheter från genomsnittet för alla upphandlande organisationer. Båda indikatorerna påverkar särskilt målindex positivt. 47 procent (+12) genomför behövlighetsbedömningar och 56 procent (+10) av de offentliga bolagen ställer arbetsrättsliga krav vid upphandlingar i hög utsträckning.
Resultatindikatorerna baseras på Upphandlingsmyndighetens analys av vilka väsentliga möjligheter som finns för inköpsverksamheten att uppnå effektmålet. Varje indikator utgör en väsentlig möjlighet.
| Indikator | Beskrivning |
|---|---|
| Analys av risk för oschyssta arbetsvillkor vid enskilda upphandlingar i hög utsträckning | Om det är "behövligt", det vill säga om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor ska arbetsrättsliga krav ställas vid upphandling. Detta förutsätter en behövlighetsbedömning. |
| Ställer arbetsrättsliga krav i enskilda upphandlingar i hög utsträckning | Genom att ställa krav på leverantörerna att de tillförsäkrar både sina anställda och andra parter i underleverantörskedjan skäliga arbetsvillkor kan de upphandlade tjänsterna utföras med hög kvalitet samtidigt som social dumpning motverkas. |
Testa hur strategiska ni är i ert inköpsarbete
Använd vår tjänst Strategikollen för att uppskatta nivån på din organisations strategiska inköpsarbete. Du kommer att kunna jämföra ditt resultat med vad andra har svarat och få tips på hur ni kan arbeta vidare.