Krav på leverantören och grund för uteslutning

Varje upphandling är unik och därför är det viktigt att kraven som ställs på leverantören är anpassade och väl avvägda i förhållande till kontraktet och den aktuella marknaden.

Krav på leverantören

Bilden:

  1. Behörighet att utöva yrkesverksamhet
  2. Viss eknonomisk och finansiell ställning

  3. Viss teknisk och yrkesmässig kapacitet

 

När det gäller krav på leverantören består prövningen av leverantören av två moment:

  1. Uteslutning av leverantör: obligatoriska och frivilliga uteslutningsgrunder som tar sikte på omständigheter som allvarliga brott eller missförhållanden.
  2. Kvalificering av leverantör: Det finns inget krav på att en upphandlande myndighet eller enhet måste ställa kvalificeringskrav på leverantören. Det är frivilligt.

Gemensamt för dessa moment är att bedöma leverantörens lämplighet att klara av och genomföra ett upphandlingskontrakt.

Vad innebär obligatorisk uteslutning av leverantör i praktiken?

När det gäller de obligatoriska uteslutningsgrunderna finns det en skyldighet att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om den upphandlande myndigheten får kännedom om att leverantören är dömd för viss typ av brottslighet. Domen måste ha vunnit laga kraft.

Uteslutning

Vad innebär frivilliga uteslutningsgrunder i praktiken?

En upphandlande myndighet eller enhet kan använda frivilliga uteslutningsgrunder när det gäller exempelvis missförhållanden i en leverantörs verksamhet. Frivilliga uteslutningsgrunder ger möjligheten att själv avgöra om en uteslutningsgrund ska användas eller inte.

Om du väljer att ange i upphandlingsdokumentet att uteslutning kommer att ske om någon frivillig uteslutningsgrund aktualiseras, är myndigheten skyldig att utesluta leverantören.  

Exempel på frivillig uteslutningsgrund

En frivillig uteslutningsgrund kan vara att leverantören är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden.

Vad innebär ställda kvalificeringskrav i praktiken?

Beroende på vad som ska upphandlas kan krav ställas på leverantören genom en kvalificering. Det gör du för att kunna göra en bedömning av leverantörens förmåga att leverera det som upphandlingen avser. Syftet är att identifiera de leverantörer som har tillräcklig erfarenhet eller ekonomisk möjlighet att utföra uppdraget. Det är viktigt att skilja på att identifiera leverantörens kapacitet och att hitta den leverantör som har den bästa förmågan att genomföra uppdraget. Antingen bedöms leverantören klara av att genomföra uppdraget eller inte. Den upphandlande myndigheten kan på så sätt säkerställa att ett kontrakt inte tilldelas en leverantör som inte kan förväntas fullfölja kontraktet. 

Det finns inget krav på att en upphandlande myndighet eller enhet måste ställa kvalificeringskrav, men om sådana krav ställs får de avse:  

  1. Behörighet att utöva yrkesverksamhet

    Kan exempelvis vara att krav ställs på att leverantören är registrerad i ett aktiebolag-, handels- eller föreningsregister eller motsvarande register som förs där leverantören är registrerad.

  2. Viss ekonomisk och finansiell ställning

    Kan exempelvis vara att krav ställs på att leverantören ska ha en viss minsta årsomsättning eller en lämplig ansvarsförsäkring.

  3. Viss teknisk och yrkesmässig kapacitet

    Kan exempelvis vara en redovisning över de referensuppdrag som har utförts under de senaste tre åren.

De krav som ställs ska vara kopplade till föremålet för kontraktet, nivån på kraven ska stå i proportion till detta och kraven ska även i övrigt vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna. 

Upphandlingsprinciperna

När du ställer kvalificeringskraven bör du ställa dig frågan om dessa krav kommer att ha en avsedd effekt. Fundera igenom vilka krav som är relevanta för den aktuella upphandlingen och hur dessa krav ska styrkas. Utgå från ditt behov och hur den aktuella branschens möjligheter att möta kraven ser ut. Det är viktigt att förstå den marknad du vänder dig till för att kunna ställa kvalificeringskrav som inte utesluter viktiga delar av marknaden, exempelvis nystartade, idéburna och mikroföretag. Krav som främjar största möjliga konkurrens gynnar både marknaden och den offentliga affären. 

Det är viktigt att tänka igenom vilka relevanta krav en upphandlande myndighet eller enhet har behov av att ställa i den aktuella upphandlingen. Slentrianmässiga krav bör undvikas. Kraven ska ställas med hänsyn till eventuella konsekvenser de kan medföra.

ESPD – Intyg genom egenförsäkran

En leverantör har möjlighet att lämna in en så kallad egenförsäkran i syfte att preliminärt intyga att det inte finns någon grund för uteslutning och att leverantören uppfyller kvalificeringskraven. Om den upphandlande myndigheten exempelvis har ställt ett kvalificeringskrav, omfattas kvalificeringskravet av ESPD-systemet och bestämmelserna om bevis i LOU. Det är därför viktigt att det tydligt framgår av informationen i upphandlingsdokumenten vilka uppgifter som leverantören måste lämna.

ESPD en standardiserad egenförsäkran

Vad ska man tänka på när man ställer kvalificeringskrav?

Det är viktigt att undersöka vilka behov och utmaningar som finns inom det aktuella området som är föremål för en upphandling. Fundera över vilka kvalificeringskrav som är lämpliga att ställa utifrån syftet med upphandlingen.

  • Om krav ställs på viss kompetens eller funktion i leverantörens organisation, ska dessa krav kopplas ihop till det som är relevant i förhållande till varan eller tjänsten.
  • Fundera över vilken funktion och eventuell nivå ett krav på ekonomisk och finansiell ställning har.

Ett alltför stort fokus på kvalificeringskrav kan i många fall bli en alltför administrativ börda för leverantörer och utesluta viktiga aktörer i branschen. Fokusera istället på vad som ska upphandlas och själva kontraktsföremålet.

  • Fundera och överväg om alla kvalificeringskrav är relevanta att ställa.
  • Kvalificeringskrav som ställs i ett upphandlingsdokument kan var för sig vara relevant, men i sin helhet bli betungande.
  • Det är viktigt att en leverantör vet vad som krävs för att kvalificera sig och vad som kommer att utvärderas som ett tilldelningskriterium. Det går exempelvis inte att ställa ett kvalificeringskrav på utbildnings- och yrkeskvalifikationer och sedan använda den som ett tilldelningskriterium i anbudsutvärderingen.

Utvärdering av leverantörer

Samarbete med andra leverantörer i upphandlingar

För att kunna leva upp till kvalificeringskraven har leverantören olika möjligheter att samarbeta med andra.

Samarbete med underleverantörer och andra samarbetspartners i upphandlingar

4 kap. 1 § LOU, Principer för offentlig upphandling
4 kap. 5 § LOU, Rätten för en grupp leverantörer att få delta i en offentlig upphandling
13 kap. Uteslutning av leverantör
14 kap. LOU, Kvalificering (över tröskelvärdet)
15 kap. LOU, Egen försäkran och utredning av leverantör (över tröskelvärdena)
15 kap. 11 § p. 7 LOU, Information om utbildnings- och yrkeskvalifikationer
19 kap. 1(8)9 § LOU, Uteslutning på grund av bristande betalning av skatter och sociala avgifter (under tröskelvärdena)
Se även prop. (5) 2015/16:195, sid. 1095

Senast uppdaterad:

Relaterad information