Bakgrund

På kort tid har Sverige erfarit en avsevärd ökning av antalet asylsökande personer. Ökningen har gett upphov till nya behov som behöver tillgodoses av ansvariga myndigheter, till exempel boende, måltider, bäddar, sängkläder, hygienartiklar, social omsorg, hälso- och sjukvård, väktartjänster, bemanningstjänster och tolktjänster. I viss utsträckning behöver behovet tillgodoses snabbt.

Migrationsverket svarar för att tillgodose de grundläggande behoven, så som boende, hos de asylsökande personerna, med undantag av ensamkommande barn och unga (dvs. som söker asyl utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare) där kommunerna (socialnämnderna) ansvarar för mottagande, omsorg och boende. De boendeformer som för närvarande är aktuella för ensamkommande barn är familjehem alternativt hem för vård eller boende (HVB). Beslut om placering fattas enligt socialtjänstlagen av socialnämnden efter utredning av den enskildes behov.  Regeringen har nu aviserat införande av en ny boendeform, stödboende, för barn och unga i åldern 16-20 år. Lagändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Kommunerna har även ett ansvar att tillhandahålla barnomsorg och skolgång för de asylsökande barnen (förskola, grundskola samt gymnasium) samt ordna god man till ensamkommande barn.

Landstingen ansvarar för all sjukvård och asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård och vård som inte kan vänta, såsom förlossningsvård med mera. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård liksom andra barn som bor i Sverige.

För varor och tjänster som de upphandlande myndigheterna inte avser att tillhandahålla i egen regi, krävs kontrakt med en extern part. I många fall har upphandlande myndigheter redan ramavtal genom vilka de även kan tillgodose det nya eller det utökade behovet. Det är till exempel vanligt att kommunerna har ramavtal avseende HVB för barn och unga, cirka 80 procent av landets kommuner hade detta under 2013 [1]. Den nu rådande situationen kan dock föranleda ett ökat behov av inköp även om ramavtal finns sedan tidigare och behov av nya upphandlingar kan aktualiseras.


[1]  Konkurrensverket. Hem för vård eller boende för barn och unga. En kartläggning av kommunernas ramavtalsupphandlingar. Rapport 2015:3.

Senast uppdaterad:

Relaterad information