Inköpscentraler

Inköpscentraler kan förekomma både i den klassiska sektorn (LOU) och inom försörjningssektorerna (LUF).

Vad är en inköpscentral?

En inköpscentral är en upphandlande myndighet eller enhet som stadigvarande bedriver en centraliserad inköpsverksamhet i form av

  1. att köpa in varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter och enheter (grossistverksamhet) eller
  2. att tilldela kontrakt eller ingå ramavtal om varor, tjänster eller byggentreprenader som är avsedda för upphandlande myndigheter eller enheter (mellanhand).

Inköpscentralen själv måste alltså vara en upphandlande myndighet eller enhet. Att verksamheten ska bedrivas stadigvarande innebär att det inte får vara fråga om en tillfällig gemensam upphandling som genomförs av flera upphandlande myndigheter.

Driftsformen för en inköpscentral kan se olika ut och i upphandlingsreglerna ställs det inga krav på val av juridisk form för verksamheten. Det finns inköpscentraler som drivs privaträttsligt, som till exempel genom aktiebolag och ekonomisk förening, eller så kan de drivas offentligrättsligt som till exempel genom ett kommunalförbund, en gemensam nämnd eller i en förvaltning.

Vilka verksamheter kan bedrivas av en inköpscentral?

Det finns två typer av verksamheter som kan bedrivas av en inköpscentral. Den ena är grossistverksamhet, det vill säga då inköpscentralen köper in varor och tjänster i eget namn som ska säljas vidare till upphandlande myndigheter eller enheter. Den andra typen av verksamhet är att inköpscentralen kan verka som mellanhand, antingen genom att vara ombud för andra upphandlande myndigheter eller genomföra upphandlingar självständigt utan detaljstyrning från de berörda upphandlande myndigheterna.

För mer information om grossistverksamhet för inköpscentraler, se rapporten Grossistverksamhet - ett nytt verktyg för inköpscentraler (se särskilt avsnitt 5.2 om de olika tillämpningssätten).

Exempel på nationella inköpscentraler

  • Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet (SIC) har som uppgift att ingå ramavtal om varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter. Inom IT och telekom gäller uppdraget hela den offentliga förvaltningen, det vill säga även kommuner och landsting. Myndigheter är i huvudregel skyldiga att använda de statliga ramavtalen.
  • SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) riktar sig till kommuner, landsting och de kommunala företagen. SKI arbetar med att samordna inköp för hela den kommunala och landstingskommunala sektorn.
  • Sinfra (f.d. Värmek) drivs som en medlemsägd förening och upphandlar teknik, produkter och tjänster åt sina medlemmar inom försörjningssektorn.
  • HBV är inköpscentral åt Sveriges allmännyttiga bostadsbolag och genomför samordnade upphandlingar av produkter och tjänster knutna till byggnation, renovering och förvaltning av fastigheter.

Utöver nationella inköpscentraler finns regionala och lokala inköpscentraler som till exempel Förvaltningen för inköp och upphandling – Göteborgs Stad (tidigare Upphandlingsbolaget Göteborg), Inköp Gävleborg, Umeå kommun och Upphandlingscenter (Fjärde storstadsregionen).

Inköpscentraler i Europeiska unionen (EU)

Det finns bestämmelser både i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) som öppnar för konkurrens mellan inköpscentraler inom EU. En upphandlande myndighet eller enhet får upphandla från eller genom en inköpscentral i en annan medlemsstat i EU. En upphandlande myndighet eller enhet får köpa direkt från inköpscentraler i andra medlemsstater som bedriver grossistverksamhet.

Att anlita en inköpscentral

En upphandlande myndighet eller enhet får anlita en inköpscentral utan att tjänsten behöver upphandlas. Om en upphandlande myndighet eller enhet anlitar en inköpscentral får den tjänst som inköpscentralen tillhandahåller även bestå av stödverksamhet för inköp. Stödverksamhet betyder bland annat rådgivning om hur man genomför eller utformar offentliga upphandlingsförfaranden och förbereder och administrerar upphandlingsförfaranden på den upphandlande myndighetens eller enhetens vägnar.

Avropsberättigad krets till ramavtal

Endast de upphandlande myndigheter som antingen har angivits i anbudsinfordran för ramavtalet eller i inbjudan för att bekräfta intresse får använda det ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral. Detta innebär att de upphandlande myndigheter som vill tilldela kontrakt från ett ramavtal på något sätt måste vara identifierade i något hänseende i inköpscentralens ramavtalsupphandling. Kravet på tydlig identifiering innebär alltså att det inte är möjligt för upphandlande myndigheter att ansluta sig till och börja använda ett ramavtal som redan har ingåtts av en inköpscentral. 

På vilka sätt kan en inköpscentral användas?

En upphandlande myndighet eller enhet kan använda sig av en inköpscentral på fem olika sätt 

  1. köpa varor eller tjänster direkt från en inköpscentral
  2. uppdra åt en inköpscentral att genomföra en upphandling (enskilt kontrakt eller ett ramavtal) för den upphandlande myndighetens räkning (inköpscentralen kan genomföra upphandlingen antingen som ett ombud eller som en självständig mellanhand)
  3. använda sig av ett dynamiskt inköpssystem som drivs av en inköpscentral
  4. avropa från ett ramavtal som upphandlats av en inköpscentral
  5. köpa stödverksamhet för inköp av en inköpscentral (under förutsättning att man samtidigt anlitar inköpscentralen för att tillhandahålla centraliserad inköpsverksamhet, det vill säga någon av punkter 1–4 ovan.
  • 1 kap. 14 § LOU/1 kap. 13 § LUF: definition av inköpscentral.
  • 7 kap. 15 § LOU/7 kap. 10 § LUF: att använda inköpscentraler i annan medlemsstat i EU.
  • 7 kap. 10 § LOU/7 kap. 5 § LUF: att anlita en inköpscentral utan att tjänsten behöver upphandlas.
  • 7 kap. 3 § LOU: avropsberättigad krets till ramavtal som har upphandlats av en inköpscentral.
  • 3 § förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning: skyldighet att använda de statliga ramavtalen om myndigheten inte ingår en annan form av avtal som i sammanhanget är bättre. 
  • Kammarrättens i Stockholms dom i mål nr 6450–15: fråga om identifiering av den avropsberättigade kretsen av upphandlande myndigheter när upphandlingen gjorts av en inköpscentral.
  • Prop. 2015/16:195 s. 516: identifiering av avropsberättigad krets i ramavtalsupphandlingen, s. 534: innebörd av stadigvarande verksamhet, s., s. 1009–1010: angående möjligheten för upphandlande myndigheter att ansluta till och börja använda ett ramavtal som redan har ingåtts av en inköpscentral.

Senast uppdaterad:

Relaterad information