Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)

Upphandling på försvars- och säkerhets­området förutsätter en lagstiftning som passar för sitt ändamål. LUFS ger förutsättningar till ett starkare och ett mer anpassat skydd på upphandlings­föremålet. Det huvudsakliga syftet med LUFS är att skapa konkurrens i upphandlingar som är av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet.

Bakgrunden till LUFS

Artikel 346 i fördraget om Europiska unionens funktionssätt (FEUF) ger EU:s medlemsstater möjlighet att göra vissa undantag från EU:s upphandlingsregelverk för att skydda väsentliga nationella säkerhetsintressen. Detta kan ge upphov till nationella marknader där medlemsstaterna i EU skapar egna försvarsindustrier i en alltför hög utsträckning. Undantag enligt artikel 346 i FEUF ska tillämpas restriktivt och syftet med LUFS är att öppna upp och utveckla en konkurrenskraftig försvarsindustri vilket är tänkt att tillgodoses genom likartade marknadsvillkor och en sund konkurrens.

När kan LUFS tillämpas?

LUFS ska tillämpas på upphandlingar inom försvars- och säkerhetsområdet avseende

  1. militär utrustning, inklusive alla tillhörande delar, komponenter och delar av komponenter
  2. utrustning av känslig karaktär, inklusive alla tillhörande delar, komponenter och delar av komponenter
  3. byggentreprenader, varor och tjänster som direkt rör den utrustning som anges i punkterna 1 och 2, under hela dess livslängd eller
  4. byggentreprenader och tjänster särskilt avsedda för militära syften eller byggentreprenader och tjänster av känslig karaktär.

Med militär utrustning enligt punkt 1 avses utrustning som är särskilt utformad eller anpassad för militära syften och som är avsedd att användas som vapen, ammunition eller krigsmateriel.

Med utrustning, byggentreprenader eller tjänster av känslig karaktär enligt punkterna 2 och 4 menas upphandlingar som påminner om eller är lika känsliga som försvarsupphandlingar. Upphandlingsföremålet har i dessa fall ett säkerhetssyfte som inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det gäller alltså utrustning, byggentreprenader och tjänster som upphandlas för ett säkerhetssyfte, men som i sig inte har utformats för detta. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses information och material oavsett form, karaktär eller överföringsteknik som omfattas av krav på en viss säkerhetsnivå eller en viss skyddsnivå. Det innebär att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som till exempel rör Sveriges säkerhet enligt lagar och andra författningar ska skyddas mot intrång, förstörelse, avlägsnande, spridning, förlust eller åtkomst av någon obehörig person, eller någon annan typ av risk. 

Utrustning, byggentreprenader eller tjänster av känslig karaktär kan till exempel vara när militära och icke-militära styrkor samarbetar för att uppnå samma mål eller där syftet med upphandlingen är att uppnå säkerhet som är viktig för Sverige. Det kan då handla om uppdrag för gränsskydd, polisverksamhet och krishanteringsinsatser med mera.

Med byggentreprenader, varor och tjänster som direkt rör utrustning enligt punkt 3 avses till exempel:

  • byggentreprenader för utrustning, som byggandet av testanläggningar för militär utrustning
  • varor som rör speciella verktyg och maskiner som är nödvändiga för tillverkning eller underhåll av utrustning samt speciella dräkter eller hjälmar
  • tjänster som direkt rör utrustning som reparationer av militärflyg eller fartyg.

Sambandet enligt punkt 3 måste i grunden vara så starkt att byggentreprenaden, varorna eller tjänsterna inte är meningsfulla utan utrustningen.

Hur skiljer sig LUFS från LOU och LUF?

LUFS skiljer sig på flera sätt från lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Här nämns några skillnader:

Upphandlingsförfaranden

De enda upphandlingsförfarandena enligt LUFS som går att använda vid upphandlingar över tröskelvärdet är selektivt förfarande, förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog.

Kravställning

I LUFS finns det särskilda bestämmelser om innehållet i den tekniska specifikationen, däribland försörjningstrygghet och informationssäkerhet. LUFS ger den upphandlande myndigheten eller enheten möjlighet att ställa krav på leverans- eller försörjningstrygghet så att försörjningen av viktiga produkter säkras både i fredstid och i situationer där det råder höjd beredskap eller andra svåra förhållanden.

Underleverantörer

Den upphandlande myndigheten eller enheten får begära att anbudsgivaren som mest lägger ut 30 procent av avtalet på underleverantörer. Den upphandlande myndigheten eller enheten ska då kräva att den utvalda anbudsgivaren väljer en underleverantör på ett likvärdigt och ett icke-diskriminerande sätt. Det kan bli aktuellt att anbudsgivaren måste konkurrensutsätta valet av underleverantörer genom att annonsera.

Uteslutningsgrunder

Jämfört med LOU och LUF är uteslutningsgrunderna i LUFS något annorlunda utformade. Det anges att anbudsgivare bland annat kan uteslutas

  • genom en lagakraftvunnen dom som visar att anbudsgivare är dömd för brott avseende yrkesutövningen, såsom till följd av en överträdelse av befintlig lagstiftning om export av försvars- och säkerhetsutrustning
  • genom att en anbudsgivare har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, såsom genom att inte ha uppfyllt sina skyldigheter för informationssäkerhet eller försörjningstrygghet i ett tidigare kontrakt, och den upphandlande myndigheten eller enheten kan visa detta
  • om det finns någon form av bevis som även kan bestå av skyddade uppgiftskällor, som visar att anbudsgivaren inte är så tillförlitlig som krävs för att inte riskera Sveriges säkerhet.

Vilken lag ska tillämpas på koncessioner inom försvars- och säkerhetsområdet?

Lagen om upphandling av koncessioner (LUK) tillämpas på koncessioner inom försvars- och säkerhetsområdet, men LUK har inte samma omfattande reglering på försvars- och säkerhetsområdet som LUFS. Den mest tydliga anpassningen till försvars- och säkerhetsområdet är att uteslutningsgrunderna i LUK har en liknande utformning som LUFS i vissa delar.

  • 1 kap. 2 § LUFS – lagens tillämpningsområde
  • 2 kap. 18 § LUFS – definition av begreppet militär utrustning
  • 2 kap. 22 § LUFS – definition av begreppet säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter
  • 2 kap. 29 § LUFS – definition av begreppet utrustning av känslig karaktär, byggentreprenad av känslig karaktär och tjänster av känslig karaktär
  • 4 kap. LUFS – upphandlingsförfaranden
  • 7 kap. LUFS – tekniska specifikationer, informationssäkerhet och försörjningstrygghet med mera
  • 11 kap. 2 § LUFS – frivilliga uteslutningsgrunder
  • 14 kap. 3 § LUFS – den upphandlande myndighetens eller enhetens krav på underentreprenad
  • 14 kap. 9 § LUFS – allmänna principer vid underentreprenad
  • 14 kap. 10 § LUFS – annonsering av underentreprenadkontrakt
  • 11 kap. 4 § andra stycket LUK – frivilliga uteslutningsgrunder vid upphandling av koncessioner på försvars- och säkerhetsområdet.

Prop. 2010/11:150, s. 129–130, 138, 150–152.

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Relaterade länkar