Högskolor och universitet

År 2016 uppgick högskolors och universitets klimatpåverkan till följd av inköp till cirka 454 000 koldioxidekvivalenter. Det motsvarar strax över 10 procent av de statliga inköpens klimatpåverkan.

I miljöspendanalysen redovisas även förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologisk mångfalden, och utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.

Den förändrade globala landanvändningen beräknas till 378 miljoner kvadratmeter och utsläppen av inandningsbara hälsofarliga partiklar till 638 ton.

Vi har analyserat utbetalningar från 32 högskolor och universitet, institut och sekretariat.

Inköp för interna behov

Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel IT och telekommunikation, personalresor, frakt och post, banktjänster, PR och kommunikation. Inköpen beräknas till nästan 4,2 miljarder kronor och klimatpåverkan till utsläpp på 160 000 ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 127 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 236 ton. IT och telekommunikation dominerar kategorin och om denna underkategori istället placeras under Köp av utrustning och material blir den störst avseende inköpsvolym och miljöpåverkan.

Köp av utrustning och material

Kategorin Utrustning och material omfattar inköp av allt från förbrukningsmaterial till laboratorie- och mätutrustning, möbler, drivmedel och fordon. Inköpen uppgår till cirka 2,2 miljarder kronor. Kategorin Utrustning och material bidrar till klimatpåverkan på nästan 142 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på nästan 70 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar på grund av inköpen uppgick till 183 ton.

Material och tjänster till andra

Kategorin Material och tjänster till andra handlar om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt eller riktas till andra mottagare än de interna. Det är olika tjänster och varor men mest livsmedel, kök och måltider. Kategorin är minst i inköpsvolym räknat, 932 miljoner kronor, men ger stor klimatpåverkan och stor påverkan på landförändring. I analysen står kategorin för en klimatpåverkan på nästan 56 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat tryck på förändrad landanvändning på 116 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 86 ton.

Mark och byggnad

Mark och byggnad består av bland annat energi, avlopp, bygg- och anläggningsentreprenader, gatu- och fastighetsskötsel och mark. Där finns också konsulttjänster som har att göra med bygg och anläggning, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter. Lokalhyra ingår inte. Inköp inom Mark och byggnad uppgick år 2016 till cirka 1,2 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på cirka 41 000 ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till nästan 32 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till cirka 55 ton.

Konsulter och inhyrd personal

Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 1,2 miljarder kronor år 2016 och bidrog till klimatpåverkan på cirka 28 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 14,5 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 39 ton.

Köp av verksamheter och drift

Drift av hela verksamheter och driftentreprenader är den minsta inköpskategorin. Utbetalningarna uppgår till cirka 1 miljard kronor och utsläppen av växthusgaser till cirka 26 000 ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på strax över 18 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till cirka 38 ton.

Många inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Exempelvis ingår leverantörer som driver kollektivtrafik. Eftersom högskolor och universitet inte har samma roll som regioner och kommuner avseende att tillhandahålla kollektivtrafik så bör man kunna misstänka att dessa utbetalningar därför istället avser resor med kollektivtrafik. Utbetalningar till dessa uppgår till cirka 27 miljoner kronor och klimatpåverkan till cirka 559 ton CO2-e. De medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 362 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 2,3 ton.

Liknande resonemang kan föras avseende drift av idrottsverksamhet. I högskolornas och universitetens fall bör man kunna anta att utbetalningar till dessa leverantörer istället kan handla om personalvård (friskvård) och lokalhyror. Utbetalningar till dessa uppgår till cirka 12 miljoner kronor och klimatpåverkan till cirka 288 ton CO2-e. De medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 166 tusen kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 0,4 ton.

Inköpskategorier / typer av inköp

Inköpsvolym, tusental kronor (inkl. moms)

Klimatpåverkan, (ton CO2-e) 

Omvandlings-tryck på landanvändning(1000 m2 per år) 

Inandnings-bara partiklar, (ton PM2.5-eq) 

Material och tjänster för egna organisationen

4 177 483

160 377

127 551

236

IT och tele

1 923 389

78 025

30 691

114

Personal, resor, hotell

562 738

39 728

69 835

62

Ekonomi och administration

943 409

20 337

12 442

30

Kultur och information

618 558

17 546

13 049

24

Frakt och post

129 389

4 740

1 534

6

Utrustning och material

2 207 945

141 702

70 229

183

Förbrukningsmateriel

397 964

45 348

28 329

54

Kontorsmaskiner, Labb, mätutrustning

639 004

34 609

11 754

52

Inventarier och möbler

346 067

24 126

14 158

32

Fordon

215 385

24 061

5 066

25

Sjuk- och hälsovårdsmaterial

453 449

6 453

7 365

9

Övrigt material

58 574

2 561

849

4

Maskiner, pumpar, verktyg

34 495

2 256

680

4

Kläder och textiler

41 227

1 601

1 776

2

Reparation och underhåll

17 591

351

160

0,4

Sprängämnen, ammunition, vapen

4 188

336

94

1

Material och tjänster till andra

932 396

55 885

116 152

86

Livsmedel, måltider, catering

345 999

40 407

104 966

63

Brukarstöd

586 397

15 478

11 186

22

Mark och byggnad

1 195 557

41 380

31 964

55

Fastighetsdrift

429 283

8 988

4 953

13

Energi, vatten och avlopp

86 914

15 812

13 604

19

Entreprenader & tekniska konsulter

515 728

11 817

7 066

17

Land och vattenfastigheter

137 628

4 257

5 944

5

Gata, trafik, renhållning, avfallshantering

26 005

506

397

1

Konsulter och inhyrd personal

1 211 122

28 230

14 536

39

Konsulter

1 073 697

25 649

12 944

35

Bemanning

107 661

2 220

1 203

3

Övriga tjänster

29 765

361

389

1

Drift av hela verksamheter och driftentreprenader

1 027 754

26 493

18 476

38

Köp av huvudverksamhet

1 008 023

26 007

18 194

8

Stöd, bidrag och ersättningar

19 731

486

282

1

Totalsumma

10 752 258

454 067

378 908

638

Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys.

Hyra av lokaler är undantagna

I ett tidigt steg i vår spendanalys av högskolors och universitets utbetalningar visade sig hyra av lokaler vara den största enskilda posten. Här menas sådant som kan antas avse mer långvariga hyror av kontor och utbildningslokaler till skillnad från sådant som är av tillfällig art, så som vandrarhem och campingstugor. I efterföljande analyssteg har vi bortsett från betalningar för långvariga lokalhyror. Vi har alltså inte räknat med de långvariga lokalhyrorna i miljöspendanalysen.

För ett resonemang om hyra kan betraktas som inköp eller något annat och varför lokalhyror ska vara med i en spendanalys eller inte så hänvisar vi till webbsidan Material och metod.

Summorna för hyra av lokaler för högskolor och universitet uppgick till strax över sju miljarder kronor 2016 i det underlag vi har haft tillgång till. Påverkan på klimatet från dessa tjänster kommer att variera beroende på vilken service som ingår i hyran och i vilken omfattning värme och el ingår i hyrorna. Utan en fördjupad analys är det svårt att göra en bra uppskattning. Här redovisar vi miljöspendanalysen utan posten hyra av lokaler för att undvika dubbelräkning av värme, kyla och elektricitet.

Få poster står för hälften av miljöpåverkan

I tabellen ovan visas två nivåer i kategoristrukturen. När vi går ned två nivåer till får vi en mer detaljerad uppdelning av inköpskategorierna. Som illustration kan nämnas att Drivmedel samt Anskaffning av lätta fordon tillsammans med andra kategorier ingår i kategorin Fordon som i sin tur ingår i den övergripande kategorin Utrustning och material.

Vi studerar nu inköpskategorierna utan att gruppera dem i de övergripande kategorierna. Då blir det tydligt att det är få poster som står för en stor del av påverkan på miljön.

I nedanstående sammanställning har vi undantagit lokalhyror samt hyra av lokaler och logi, enligt resonemanget om hyror som vi redogjort för.

Stor klimatpåverkan från IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

Som enskild inköpskategori på nivå tre så har IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning störst klimatpåverkan. Därefter kommer Kemikalier, Hotell och konferens och Måltider och catering samt representation. Därpå följer Möbler och inventarier, Kontorsmaskiner, Bank- och finansiella tjänster och Laboratorieutrustning och mätinstrument. Dessa 8 kategorier står för 50 procent av klimatpåverkan. De motsvarar strax över 34 procent av inköpsvärdet.

Av de 119 inköpkategorierna på nivå tre står 18 kategorier för strax över 70 procent av klimatpåverkan. Dessa motsvarar nästan 63 procent av inköpsvärdet. De 32 kategorier som står för 80 procent av inköpsvärdet står för strax över 85 procent av klimatpåverkan.

Inköpskategorier / typ av inköp

Klimatpåverkan 
(ton CO2-e)

Inköpsvolym  
(tusental kronor inkl. moms)

IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

59 368

1 106 963

Kemikalier, laboratoriekemikalier, städkemikalier

31 537

183 811

Hotell och konferens

31 055

305 832

Måltider och catering samt representation

29 457

272 371

Möbler och inventarier

20 618

288 876

Kontorsmaskiner

19 560

283 768

Bank och finansiella tjänster och kostnader

15 896

773 614

Laboratorieutrustning, mätinstrument etc.

14 942

352 323

Drivmedel

14 919

9 815

Juridiska-, Organisations- och ekonomikonsulter

12 416

579 338

Forskning och utveckling

11 066

380 087

IT-konsulter

10 861

513 888

Fjärrvärme

7 736

32 714

Kulturverksamhet

7 581

247 689

Utbildningsverksamhet

7 355

389 327

Elektricitet

7 124

50 754

Arkitekter och tekniska konsulter

6 260

303 546

Instrument & förbandsmaterial

6 260

439 423

Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys.

Stort tryck på landanvändning från Hotell och konferens samt Måltider och catering.

Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning.

Som enskild inköpskategori på nivå tre så har Hotell och konferenstjänster störst påverkan på landanvändningen. Därefter kommer Måltider och catering, IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning, Kemikalier, Övriga tjänster, Livsmedelshantering samt Landlevande djur. Dessa 6 kategorier står för cirka 52 procent av påverkan och cirka 18 procent av inköpsvärdet.

Av de 119 inköpkategorierna på nivå tre står 14 kategorier för 70 procent av påverkan på landanvändningen. Dessa motsvarar strax över 44 procent av inköpsvärdet. 35 kategorier står för cirka 81 procent av inköpsvärdet och för strax över 91 procent av påverkan på landanvändningen.

Inköpskategorier / typ av inköp

Landanvändning, påverkan (1000 m2 och år)

Hotell och konferens

65 703

Måltider, catering samt representation

62 322

IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

21 394

Kemikalier, laboratoriekemikalier, städkemikalier

17 030

Övriga tjänster livsmedelshantering

13 885

Landlevande djur

13 839

Möbler och inventarier

12 121

Elektricitet

10 453

Bank och finansiella tjänster och kostnader

9 538

Livsmedel

9 267

Instrument och förbandsmaterial

7 113

Juridiska-, organisations- och ekonomikonsulter

6 964

Utbildningsverksamhet

6 821

Skötsel och bruk av land och vatten

5 887

Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys.

Analysen illustrerar att inköp som kostar relativt sett mindre än andra ändå kan medföra större miljöpåverkan. Det beror delvis på hur stor påverkan respektive typ av inköp har på exempelvis landförändringen. Det kan vara en förklaring till att skillnaden mellan exempelvis IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning jämfört med Måltider och catering och representation är stor i kronor räknat men mindre avseende på landförändring.

Livsmedelsproduktion påverkar landanvändning och förändring av landanvändning mycket. Värt att notera är att Hotell och konferens också innehåller livsmedel i form av måltider.

Inköpen som påverkar emissioner av partiklar mest

Små inandningsbara partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Som enskild inköpskategori på nivå tre har kategorin IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner och AV-utrustning störst utsläpp av hälsofarliga inandningsbara partiklar. Därefter kommer Hotell och konferens som näst största kategori följt av Måltider och catering samt representation, Kemikalier, Kontorsmaskiner, Möbler och inventarier, Bank och finansiella tjänster och Laboratorieutrustning och mätinstrument. Dessa 8 inköpskategorier står för 51 procent av påverkan som medför utsläpp av hälsofarliga inandningsbara partiklar och motsvarar cirka 34 procent av inköpsvärdet

Av de 119 inköpkategorierna på nivå tre står 18 kategorier för strax över 70 procent av utsläppen. Dessa motsvarar strax över 63 procent av inköpsvärdet. 32 kategorier står för cirka 80 procent av inköpsvärdet och för 85 procent av utsläppen av hälsofarliga inandningsbara partiklar.

Inköpskategorier / typ av inköp

Inandningsbara partiklar (ton PM2,5-eq)

IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

86

Hotell och konferens

48

Måltider och catering samt representation

45

Kemikalier, laboratoriekemikalier, städkemikalier

37

Kontorsmaskiner

31

Möbler och inventarier

27

Bank och finansiella tjänster och kostnader

24

Laboratorieutrustning, mätinstrument, etc.

21

Juridiska-, organisations- och ekonomikonsulter

18

IT-konsulter

16

Forskning och utveckling

14

Kulturverksamhet

11

Drivmedel

11

Utbildningsverksamhet

11

Elektricitet

11

Persontransporter och resbyråtjänster

10

Arkitekter och tekniska konsulter

9

Instrument och förbandsmaterial

9

 Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys.

Högskolor och universitet i materialet

Följande 32 högskolor och universitet, institut och sekretariat ingår i materialet: Blekinge tekniska högskola, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan i Väst, Institutet för rymdfysik, Karlstad universitet, Karolinska institutet, Kungliga konsthögskolan, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Polarforskningssekretariatet, Skolforskningsinstitutet, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Stockholms konstnärliga högskola, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet, Örebro universitet. Saknas gör bland annat Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola.

Senast uppdaterad:

Relaterad information

Läs mer om miljöspendanalys