Landstingens miljöpåverkan

År 2016 uppgick de svenska landstingens och regionernas klimatpåverkan från inköp till 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den förändrade globala landanvändningen beräknas till drygt 4,48 miljarder kvadratmeter och utsläppen av inandningsbara partiklar till 8 500 ton.

Köp av verksamheter och drift påverkar miljön mest

Drift av hela verksamheter och driftentreprenader är den största inköpskategorin. Den består av tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om landstingen och regionerna valde att utföra det i egen regi istället. Exempel är tjänster som drift av sjukhus och kollektivtrafik eller tjänster i form av vårdcentraler och liknande.

Utbetalningarna uppgår till cirka 66,6 miljarder kronor och utsläppen av växthusgaser till 2 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på nästan 1,3 miljarder kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till nästan 3 000 ton.

En stor del av utbetalningar för sjukhus och vårdcentraler går till offentliga utförare, sannolikt sådana som landstingen själv äger. Om vi i analysen bortser från de offentligt ägda verksamheter som är leverantörer till landstingen, men behåller statliga myndigheter, är kategorin näst störst. Då står kategorin för ungefär inköp till ett värde av 45,8 miljarder kronor och medför klimatpåverkan på 1,3 miljoner ton CO2-e och förändrad landanvändning på 804 miljoner kvadratmeter. Inköpen medför då utsläpp av hälsofarliga partiklar motsvarande 1 917 ton.

Utrustning och material

Kategorin utrustning och material omfattar inköp av allt från sjuk och hälsovårdsmaterial till fordon, drivmedel, möbler, kontorsartiklar och trycksatta gaser. Inköpen uppgår till cirka 62,3 miljarder kronor.

Sett till klimatpåverkan är kategorin utrustning och material näst störst och bidrar till klimatpåverkan på cirka 1,5 miljoner ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på nästan 1,2 miljarder kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar uppgår till 1 956 ton.

Tar vi bort offentligt ägda verksamheter som leverantörer till landstingen, men har kvar statliga myndigheter, så blir kategorin störst. Då står kategorin istället för inköp på 54,5 miljarder kronor, klimatpåverkande utsläpp på 1,362 miljoner ton CO2-e och förändrad landanvändning på 1 008 miljoner kvadratmeter. Hälsofarliga partiklar uppgår till motsvarande utsläpp på 1 777 ton.

Inom kategorin Sjuk- och hälsovårdsmaterial återfinns läkemedel, apoteksvaror, förbandsvaror med fler och dem har vi anledning att återkomma till, var god se längre ned under rubriken Stor klimatpåverkan från läkemedel och apoteksvaror.

Mark och byggnad

Mark och byggnad är tredje största inköpskategorin. Den består av bland annat energi, avlopp, bygg- och anläggningsentreprenader, gatu- och fastighetsskötsel och mark. Där finns också konsulttjänster som har att göra med bygg och anläggning, exempelvis arkitekter och tekniska konsulter.

Landstingens inköp inom mark och byggnad uppgick år 2016 till cirka 34 miljarder kronor och bidrog till utsläpp på nästan 1,2 miljoner ton CO2-e. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till nästan 932 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till cirka 1695 ton.

Inköp för interna behov

Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel IT och telekommunikation, personalresor, frakt och post, banktjänster, PR och kommunikation. Inköpen beräknas till cirka 24 miljarder kronor och klimatpåverkan till utsläpp på 713 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 444 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 1 081 ton.

Konsulter och inhyrd personal

Inom kategorin stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 14 miljarder kronor år 2016 och bidrog till klimatpåverkan på 289 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 183 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 422 ton.

Material och tjänster till brukare

Kategorin material och tjänster till brukare handlar om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt av medborgarna och vårdtagare. Det är olika tjänster och insatser så som proteser, hjälpmedel, livsmedel, kök och måltider. I analysen står kategorin för 8 miljarder kronor och en klimatpåverkan om 270 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 464 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 393 ton.

Inköpskategorier/
typer av inköp

Inköp miljoner kronor inkl moms

Klimat-påverkan(ton CO2-eq)

Föränd-
ring av land-använd-
ning(1000 m2 år)

Inandnings-bara partiklar 
(ton PM2.5-eq)

Hela verksamheter
och drift-
entreprenader

66 624  

2 075 956

1 297 775  

2 993  

Hela verksamheter och driftentreprenader

66 173  

2 063 014  

1 289 287  

2 975  

Stöd, bidrag och ersättningar

                                             451  

12 942  

8 488  

18  

Utrustning och material

62 355    

1 485 026  

1 158 176  

1 956  

Sjuk och hälsovårdsmaterial

51 997  

692 085  

847 888  

1 029  

Fordon

3 274  

348 175  

71 376  

315  

Förbrukningsmateriel

1 863    

173 126  

93 159  

224  

Kontorsmaskiner, Labb, mätutrustning

1 647  

94 700  

30 898  

144  

Inventarier och möbler

1 336  

90 215  

53 672  

120  

Kläder och textiler

                                             933  

40 661    

45 432  

56  

Övrigt material

899  

27 070  

9 432  

36  

Maskiner, pumpar, verktyg

333  

17 541  

5 655  

30  

Reparation och underhåll

73  

1 452  

663  

2  

Sprängämnen, ammunition, vapen

0,006  

1  

1  

-    

Mark och byggnad

 34 011  

1 235 855  

931 721  

1 695  

Entreprenader & tekniska konsulter

23 858  

607 936  

397 758  

897  

Energi, vatten och avlopp

2 662  

462 955  

433 003  

561  

Fastighetsdrift

7 060  

152 636    

87 076  

225  

Land och vattenfastigheter, skötsel mm.

192  

8 085  

10 181  

6  

Gata, trafik, renhållning, avfallshantering

239  

4 243  

3 703  

6  

Material och tjänster för egna organisation

24 482  

713 232  

444 085  

1 081  

IT och tele

11 149  

291 425  

139 420  

436  

Personalresor med mera

5 988  

237 174  

194 294  

375  

Ekonomi och administration

3 940    

88 603  

56 123  

132  

Kultur och information

2 333  

63 302  

42 467  

89  

Frakt och post

1 072  

32 728  

11 781  

49  

Stödjande tjänster, främst kompetens

14 449  

289 547  

183 363  

422  

Kompetensstöd

11 374  

226 172  

149 009  

328  

Bemanning

3 070  

63 325  

34 301  

94    

Övriga tjänster

4  

50  

53  

-    

Material och tjänster (som går indirekt, i stort) till brukare

8 033  

270 282  

464 363    

393  

Brukarstöd

6 677  

146 525  

126 156  

208  

Livsmedel, måltider, catering

1 356  

123 757  

338 207  

186  

Ej kategoriserat

38  

-    

-    

-    

Totalsumma

209 991  

6 069 898  

4 479 483  

8 540  

Alla utbetalningar utom till landsting och kommuner
Källa: Upphandlingsmydnighetens egna beräkningar

Få poster står för hälften av miljöpåverkan

I tabellen ovan visas två nivåer. Nu går vi ned en nivå till och får då en mer detaljerad uppdelning av inköpskategorierna. Som illustration kan nämnas att Instrument & förbandsmaterial samt Läkemedel och apoteksvaror tillsammans med andra kategorier ingår i Sjuk och hälsovårdsmaterial som i sin tur ingår i den övergripande kategorin Utrustning och material.

Därefter har vi studerat inköpskategorierna utan att gruppera dem. Då blir det tydligt att det är få poster som står för en stor del av påverkan på miljön.

Stor klimatpåverkan från läkemedel och apoteksvaror

Störst klimatpåverkan har sjukhus och vårdcentraler samt inköp av kollektivtrafikverksamheter. En stor del av utbetalningar för sjukhus och vårdcentraler går till offentliga utförare, sannolikt sådana som landstingen själv äger. I analysen i stycket nedan har vi därför tagit bort offentligt ägda verksamheter som leverantörer till landstingen. Statliga myndigheter finns dock kvar.

'Vi har också lyft bort kollektivtrafik när den köps i form av hel verksamhet som drigt av busslinjer och liknande. Totalsumman som beskrivs i stycket nedan utgörs alltså av allt men exklusive offentligt ägda verksamheter som leverantörer till landstingen och kollektivtrafik i form av hel verksamhet.

Av de 120 inköpkategorierna står 16 för 50 procent av klimatpåverkan och 59 kategorier står för 80 procent.  Läkemedel, apoteksvaror och medicinsk utrustning står för 14 procent av klimatpåverkan från inköpen. I enskilda landsting är den andelen betydligt högre. Därefter kommer byggande av lokaler och andra byggnader med 6 procent av totalen. Viss handel med elektricitet, fjärrvärme, bränslen och primärvårdsmottagningar kommer därefter i fallande ordning.

Klimatpåverkan från sjukhus och kollektivtrafik

I denna del av analysen har vi inte lyft bort utbetalningar till sjukhus och vårdcentraler som går till offentliga utförare. Vi har också kvar utbetalningar till kollektivtrafik i form av hel verksamhet.

Totalsumman som studeras nedan utgörs alltså av allt, inklusive offentligt ägda verksamheter som leverantörer till landstingen och kollektivtrafik i form av hel verksamhet. Av inköpskategorierna står då 3 för 52 procent av klimatpåverkan, 22 står för 80 procent och 37 står för 90 procent av klimatpåverkan från inköpen.

Som beskrevs ovan så befinner analysen sig nu alltså en nivå djupare än i den ovanstående tabellen. I ovanstående tabell såg vi två nivåer, nu ser vi enbart den tredje nivån i analysen. Det vill säga en mer detaljerad uppdelning av inköpskategorierna. Som illustration kan nämnas att Instrument & förbandsmaterial samt Läkemedel och apoteksvaror tillsammans med andra kategorier ingår i Sjuk och hälsovårdsmaterial som i sin tur ingår i den övergripande kategorin Utrustning och material.

Inköpskategorier/typer av inköp

Inköp tusental kr inkl moms

Klimatpåverkan (ton CO2-eq)

Primärvård- och sjukhusinsatser

33 465 474  

985 175  

Kollektivtrafik

24 858 007  

870 424  

Instrument och förbandsmaterial samt läkemedel och apoteksvaror

60 431 117  

818 925  

Byggentreprenader

10 298 110  

270 049  

Elektricitet

1 695 769  

238 028  

Drivmedel

283 469  

233 287  

Fjärrvärme

722 911  

170 957  

Arkitekter och tekniska konsulter

7 080 094  

164 735  

Persontransport, resebyråtjänster

2 693 183  

132 962  

Juridik Organisation ekonomiskonsulter

5 718 889  

118 650  

Hantverkstjänster, snickeri, Installationer

4 157 555  

109 024  

IT-konsulter

4 840 036  

102 296  

Kemikalier, labb-kemikalier, städkemikalier

561 282  

89 623  

IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

2 158 010  

85 564  

Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar

Totalsumman som studeras nedan utgörs nu av allt, inklusive offentligt ägda verksamheter som leverantörer till landstingen och kollektivtrafik i form av hel verksamhet. Primärvård- och sjukhusinsatser, som står för 16 procent, har störst klimatpåverkan följt av kollektivtrafikinköp.

Läkemedel, apoteksvaror och förbandsmaterial som ju i sig är en omfattande kategori med varierande innehåll kommer därefter. Byggentreprenader, elektricitet, drivmedel och fjärrvärme följer därpå. I kategorierna vårdcentraler, sjukhus och liknande tjänster ingår bland annat uppvärmning av fastigheter och i vissa fall livsmedel vilket påverkar. Livsmedel återfinns på 16:e plats.

Läkemedel och apoteksvaror har stor påverkan på landanvändning

Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Av landstingens 120 inköpskategorier på nivå tre så står fyra kategorier för 52 procent av förändrad landanvändning, 20 kategorier står för 80 procent och 39 kategorier står för 90 procent.

Inköpskategorier /typer av inköp

Inköp tusental kr inkl moms

Landpåverkan (1000 m2 år)

Primärvård- och sjukhusinsatser

33 465 474  

857 242  

Instrument & förbandsmaterial samt Läkemedel och apoteksvaror

60 431 117      

847 888  

Elektricitet

1 695 769  

349 256  

Kollektivtrafik

24 858 007  

296 203  

Byggentreprenader

10 298 110  

178 709  

Livsmedel

879 207  

176 417  

Hotell och konferens

486 663  

104 771  

Måltider och catering, representation

438 910  

100 428  

Arkitekter och tekniska konsulter

7 080 094  

99 759  

Odontologiska insatser

4 196 259  

73 147  

Hantverkstjänster, snickeri, installationer

4 157 555  

72 148  

Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar

Fortfarande står primärvård- och sjukhusinsatser för största delen, cirka 19 procent. Läkemedel, apoteksvaror och förbandsmaterial är en omfattande kategori med varierande innehåll. Den står för en nästan lika stor andel med cirka 19 procent. Därefter kommer elektricitet 8 procent och kollektivtrafik 7 procent. Byggentreprenader återfinns fortfarande högt upp. Därefter kommer livsmedelsinköp, hotell och konferens och måltider och catering med tillsammans 8 procent.

Analysen illustrerar att inköp som kostar relativt sett mindre än andra ändå kan medföra större miljöpåverkan. Det beror delvis på hur stor påverkan respektive typ av inköp har på exempelvis landförändring. Det beror också på hur stor del av inköpet som består av kostnader som inte kan hänföras direkt till material eller landanvändning utan ligger på löner och skatter och liknande. Det kan vara en förklaring till att skillnaden mellan exempelvis kollektivtrafik och elektricitet är stor i kronor räknat men mindre avseende på landförändring.

Livsmedelsproduktion påverkar landanvändning och förändring av landanvändning mycket. Det är tydligt i analysen.

Inköpen som påverkar emissioner av partiklar mest

Små partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Av landstingens inköp står 5 kategorier för 52 procent av den påverkan som medför utsläpp av hälsofarliga partiklar, 24 kategorier står för 80 procent och 40 kategorier står för 90 procent.

Inköpskategorier /typer av inköp

Inköp Tusental kr inkl moms

Inandningsbara partiklar (ton PM2.5-eq)

Kollektivtrafik

24 858 007  

1 360  

Primärvård- och sjukhusinsatser

33 465 474  

1 321  

Instrument & förbandsmaterial, Läkemedel och apoteksvaror

60 431 117  

1 029  

Byggentreprenader

10 298 110  

400  

Elektricitet

1 695 769  

355  

Arkitekter och tekniska konsulter

7 080 094  

244  

Persontransport, skolskjuts, resebyrå

2 693 183  

220  

Juridik Organisation ekonomiskonsulter

5 718 889  

176  

fjärrvärme

722 911  

162  

Hantverkstjänster, snickeri, Installationer

4 157 555  

162  

IT-konsulter

4 840 036  

154  

Drivmedel

283 469  

135  

IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning

2 158 010  

127    

Kontorsmaskiner

950 893  

104  

Källa: Upphandlingsmyndighetens egna beräkningar

Köp av kollektivtrafik som hel verksamhet står för största delen, cirka 16 procent av utsläpp av hälsofarliga inandningsbara partiklar. Primärvård- och sjukhusinsatser kommer därefter med cirka 15 procent. Läkemedel, apoteksvaror och medicinsk utrustning som är en omfattande kategori med varierande innehåll står för cirka 12 procent. Därefter kommer byggentreprenader och elektricitet.

För utsläpp av partiklar är förbränning en stor källa vilket syns i tabellen. Många av kategorierna i topp innehåller transporter vilket kräver förbränning av drivmedel. Fjärrvärme återfinns också högt. I kategorierna vårdcentraler, sjukhus och liknande tjänster ingår bland annat uppvärmning av fastigheter vilket ger påverkan i form av partiklar.

 

Senast uppdaterad: