Miljöpåverkan på tre sätt

I miljöspendanalysen redovisar vi tre olika sorters miljöpåverkan; klimatpåverkan, utsläpp av inandningsbara hälsoskadliga partiklar och förändring av landanvändning.

Förändrad landanvändning påverkar biologisk mångfald

Hur land (och vatten) används påverkar biologisk mångfald och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Användning och omvandling av land orsakar och kan orsaka skador på dessa. Olika verksamheter konkurrerar om tillgängliga landområden. Livsmedelsproduktion, råvaruuttag och biobränslen konkurrerar med bebyggelse, infrastruktur och rekreation om begränsade land- och vattenytor. Mänskliga verksamheter exploaterar relativt opåverkade naturområden och redan exploaterade områden används på olika sätt.

Ett mått på omvandlingstryck

Landanvändning i miljöspendanalysen fokuserar på användning av ett visst landområde under en viss tid (kvadratmeter och år) samt omvandling av en landyta (antal kvadratmeter). Faktorn räknar också in indirekt landanvändning. Som exempel kan nämnas att för tillverkning av animaliska livsmedel så används också andra ytor än den yta djurdriften upptar, exempelvis ytor för att odla kraftfoder så som soja. Ofta omvandlas ett landområde för att därefter användas för ett specifikt syfte upprepade gånger.

Faktorn tar hänsyn till att områden som redan har omvandlats för ett visst syfte omvandlas igen. För jordbruksmark räcker det med att marken används för att den ska räknas in. Måttet är dock inte matematiskt begränsat av antalet kvadratmeter som finns totalt sett på jorden. Därför ska faktorn ses som ett mått på hur stort omvandlingstryck som landytan utsätts för snarare än att det är den exakta ytan som används.

Inandning av hälsoskadliga partiklar/partikelbildning

Partiklar med en diameter på mindre än 10 µm (mikrometer) omfattar både organiska och oorganiska ämnen. Större partiklar uppstår främst vid olika form av slitage, till exempel till följd av dubbdäcksanvändning, medan de mindre partiklarna framför allt bildas vid förbränning och industriprocesser. Partiklar bildas även på grund av utsläpp av svaveldioxid (SO2), ammoniak (NH3) och kväveoxider (NOx). Vid inandning kan partiklar mindre än 10 µm ta sig ner i lungorna och orsaka hälsoproblem. Påverkan är omräknad så att den motsvarar den påverkan som partiklar med en diameter ned till 2,5 µm har. Därför är påverkan uttryckt som 2.5 µm-ekvivalenter och anges som kg eller ton PM2,5-eq.

Klimatpåverkan anges som koldioxidekvivalenter

Klimatpåverkande gaser är koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O, lustgas) och klorfluorkarboner (CFC, HCFC, HFC)) exempelvis freon. Olika gaser har olika stor klimatpåverkan. Klimatpåverkan beräknas med hjälp av IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) metod ”Global Warming Potential” (GWP). Klimatpåverkan anges som koldioxidekvivalenter, CO2-eq, det vill säga alla utsläpp av olika ämnen omräknas till den påverkan motsvarande utsläpp av koldioxid skulle ge. Ändring av landvändning, som exempelvis skog till jordbruksmark, skogsbruk med kalhyggesmetoder och andra förändringar, innebär också emissioner av klimatpåverkande gaser. Klimatpåverkan av landanvändning är emellertid inte inräknad här.

Senast uppdaterad:

Relaterad information