Bättre samhällsutveckling genom sociala krav i upphandlingar

Flyktingströmmar, integration, stöd till särskilt utsatta grupper, tillgänglighet, sysselsättning, jämställdhetsfrågor och osunda villkor på arbetsmarknaden.

Det är bara några exempel på frågor som samhället måste hantera. Men vilket ansvar har upphandlande myndigheter? Och hur kan den offentliga upphandlingen bidra till att möta de sociala samhällsutmaningarna?

Upphandlingar kan fungera som verktyg för social förändring

I takt med att samhället förändras ökar också kraven på upphandlande myndigheter. Allt fler får upp ögonen för hur den offentliga upphandlingens köpkraft kan användas på ett socialt ansvarsfullt sätt. Naturligtvis går det inte att lösa alla sociala samhälls­utmaningar genom att ställa krav i offentliga upphandlingar. Men det går att bidra till att uppnå en positiv samhällsutveckling genom att ställa sociala krav i upphandlingar. Den offentliga upphandlingen kan därmed ses som ett verktyg som kompletterar lagstiftning och andra åtgärder för att möta samhällsutmaningar.

En fördel med den offentliga upphandlingen är att det är ett flexibelt verktyg. Det är möjligt att utforma sina upphandlingar på ett sätt som passar i den egna kommunen eller regionen. Det finns inga rätt eller fel, och varje organisation kan välja vilka områden som den vill fokusera på.

Sociala hänsyn i nya upphandlingslagstiftningen – möjligheter och skyldigheter

Den nya upphandlingslagstiftningen innehåller inte bara möjligheter att ta sociala hänsyn, utan även skyldigheter. Sedan den nya upphandlingslagstiftningen trädde i kraft är upphandlande myndigheter skyldiga att säkerställa tillgänglighet om de upphandlar något som ska användas av fysiska personer. Det kan handla om tillgänglig information, kommunikation, byggnation och tillgäng­liga transporter.

Det finns också en skyldighet att ställa krav på arbetsrättsliga villkor i upphandlingar över tröskelvärdet, om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor. Vilka villkor som gäller beror på var arbetet utförs:

  • Om arbetet utförs i Sverige ska villkoren omfatta lön, semester och arbetstid enligt centrala kollektivavtal.
  • Om arbetet utförs i andra länder ska villkoren omfatta ILO:s kärnkonventioner om förbud mot barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och rätten till föreningsfrihet.

I 2018 års regleringsbrev fick också samtliga statliga myndigheter i uppdrag av regeringen att återrapportera om hur de har tillämpat den nya lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor.  

Fler och fler upphandlande myndigheter fokuserar på att ta sociala hänsyn i sina upphandlingar.

Kunskapen ökar men sociala krav kan fortfarande upplevas som svåra

Fler och fler upphandlande myndigheter fokuserar på att ta sociala hänsyn i sina upphandlingar. Det leder också till att kunskapen ökar. Men även om möjligheterna och kunskaperna finns kan sociala krav i upphandlingar fortfarande upp­levas som svåra att tillämpa i praktiken. Förutom skyldigheten enligt lag kanske det även finns politiska beslut i den egna organisationen om att ställa sociala krav. Det kan i sin tur öka kraven på de upphandlande myndigheterna.

Samordning ger mer kunskap och fler erfarenheter

För att öka kunskapen ytterligare kan samordning med andra upphandlande myndigheter vara viktigt. Samordning kan också skapa nyttiga erfarenheter. Ett exempel på det är samarbetet om kirurgiska instrument som Sveriges landsting och regioner har med Sykehusinkjøp i Norge. Ett annat samarbete är det pågående ESF-projektet, som syftar till att ta fram en nationell modell för sysselsättningsfrämjande villkor. Det projektet driver vi på Upphandlingsmyndigheten tillsammans med ett antal upphandlande myndigheter som redan i dag arbetar med detta.

businessman-in-wheelchair-using-laptop.jpg