Sysselsättningskrav – en väg till en mer hållbar arbetsmarknad

Offentliga inköp kan bidra till en mer hållbar arbetsmarknad. Finland vill göra sysselsättningsfrämjande krav i offentlig upphandling till vardag för upphandlaren.

Möjligheten att ställa sysselsättningsfrämjande krav i offentlig upphandling har funnits länge. Flera EU-länder använder också offentlig upphandling som ett arbetsmarknadsinstrument. Då ställer den upphandlande myndigheten krav på att den vinnande leverantören ska ge en eller flera individer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden jobb eller praktikplats inom kontraktet. Det ses som ett sätt att öka den sociala hållbarheten i samhället och samtidigt stötta kompetensförsörjningen; människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden får större chans till jobb, och företag får hjälp att hitta arbetskraft.

Sysselsättningsfrämjande krav sätter fler unga i arbete

I Finland har offentliga verksamheter bedrivit flera projekt inom området. Några kommuner har genomfört pilotupphandlingar med krav på ökad sysselsättning för att samla erfarenheter.
Eeva Mielonen_webb.jpg– I Finland har vi en hög ungdomsarbetslöshet. Därför har målgruppen för kraven främst varit ungdomar. De har ett stort behov av arbetslivserfarenhet och är därför hjälpta av såväl praktikplatser som kortare anställningar, berättar Eeva Mielonen, projektledare på Institutet för välfärd och hälsa (motsvarigheten till svenska Folkhälsoinstitutet).

Pilotupphandlingarna visade att sysselsättningsfrämjande krav fungerar och ger resultat. Under de tre år som det första projektet pågick skapades 270 arbetstillfällen som varade mellan sex och tolv månader.

Samtidigt blev det tydligt att själva upphandlingsprocessen kan vara utmanande. Det kan till exempel vara svårt att veta vilka steg som ska tas och vilket stöd leverantören behöver för att kunna uppfylla kraven.
– Vi kunde konstatera att mindre företag behöver hjälp i rekryteringsfasen. De har ofta varken resurser eller nätverk för att hitta lämpliga kandidater ur målgruppen. En nära dialog med leverantörerna är därför nödvändig, säger Eeva Mielonen.

Det finns ett antal steg i processen som är återkommande vid alla upphandlingar.

Alla upphandlare kan ställa sysselsättningsfrämjande krav

Erfarenheterna från pilotupphandlingarna har resulterat i en nationell processmodell. Den visar vilka steg som behöver tas i en upphandling med sysselsättningskrav och vilka roller som behöver involveras.
– Från början hade vi inte målet att skapa en nationell modell. Vi trodde att förutsättningarna för olika kommuner skilde sig för mycket åt. Men efter pilotupphandlingarna såg vi att det finns ett antal steg i processen som är återkommande vid alla upphandlingar, säger Eeva Mielonen.

Syftet med den nationella modellen är att visuellt visa hur en upphandling med sysselsättningskrav kan gå till och hur enkelt det är att genomföra den. Alla kommuner kan göra det.
– Vårt slutmål är att upphandlaren i varje upphandlingssituation ska överväga sysselsättningsfrämjande krav. Det ska ingå som en naturlig del i arbetet. Än så länge har vi inte nått dit. Men jag tror att den modell som vi har tagit fram kommer att ta oss en bit på vägen. Efter lanseringen under 2017 ser vi redan att flera kommuner tar den till sig och formar den efter sina egna förutsättningar, avslutar Eeva Mielonen.

Finska modellen för sysselsättningskrav.png