Hänt under året

Det har varit ett intressant år i upphandlingsvärlden. Förslag om förenklade regler under tröskelvärdet och nya regler om överprövning samt ny Dataskyddsförordning för att bara nämna några händelser. Här följer en sammanställning.

Lagförslag om obliga­torisk e-faktura vid offentlig upphandling

Propositionen Elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling (prop. 2017/18:153) överlämnades till riksdagen den 19 mars. Förslaget innehåller en ny lag om elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. Lagen inför ett EU-direktiv som innebär att man ska använda elektronisk fakturering vid offentlig upphandling.

Förslaget innebär bland annat att det blir obligatoriskt för upphandlande myndig-
heter och enheter att acceptera elektroniska fakturor. Fakturornas format ska stämma överens med den nya europeiska standard som har tagits fram utifrån direktivet. I lag rådsremissen föreslås det också att de fakturor som en leverantör utfärdar till en upphandlande myndighet eller enhet ska vara elektroniska. De ska även överensstämma med den europeiska standarden för elektronisk fakturering, om inte parterna har avtalat någon annan standard för elektronisk fakturering.

Lag (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling träder i kraft den 1 april 2019 och kommer gälla för fakturor som är resultatet av upphandlingar som påbörjats efter det datumet.

Lagförslag om ändringar i LOU för upphandlingar av välfärdstjänster

Den 20 mars överlämnades propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen om offentlig upphandling (LOU). Ändringarna gäller vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster (benämnda välfärdstjänster) vars värde beräknas under­stiga tröskelvärdet (7 113 450 kronor).

Regeringen föreslår att endast ett fåtal regler i LOU ska gälla för upphandling av sådana tjänster, bland annat annonsering, information till leverantörerna, dokumentation och rättsmedel. De föreslår också att upphandlande myndigheter ska få reservera deltagandet i upphandlingar av vissa välfärdstjänster, för orga­nisationer som uppfyller kraven i lagen. Den 7 juni beslutade riksdagen att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.

Nytt krav på samrådsskyldighet och ny säkerhetsskyddslagstiftning

Från den 1 april 2018 gäller nya regler för statliga myndigheter som planerar att göra en säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal på nivå 1. Reglerna innebär att myndig­heten ska göra en särskild säkerhetsanalys och samråda med sin tillsynsmyndighet (Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten) innan de inleder upphandlingsprocessen.

Den 15 februari överlämnades propositionen Ett stärkt och modernt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag (prop. 2017/18:89). Propositionen innehåller bland annat bestämmelser om säkerhetsskyddsavtal vid offentliga upphand­lingar. Den 16 maj beslutades att lagen och följdändringarna i övriga lagar träder i kraft den 1 april 2019.

Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft

Den 25 maj trädde dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft och ersätter därmed den tidigare gällande personuppgiftslagen (PUL). I och med detta behöver upphandlande myndigheter och enheter ändra många av sina befintliga ramavtal och kontrakt, för att följa den nya lagstiftningen.

Du hittar mer information om dataskyddsförordningen i allmänhet på Datainspektionens webbplats. Du kan också få stöd i frågor som rör dataskyddsförordningen och offentlig upphandling genom Upphandlingsmyndighetens webbplats.

Utredningen om ett förenklat nationellt upphandlings­regelverk redovisades

Utredningen om nationella upphandlingsregler och överprövningsfrågor redovisades av den särskilda utredaren Anna Ulfsdotter Forssell den 14 juni. Betänkandet Möjligt, tillåtet och tillgängligt, SOU 2018:44, omfattar två delar – regler för icke direktivstyrda upphandlingar samt regler om ansöknings­avgift och processkostnader i överprövningsmål. Lagändring­arna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Syftet med utredningen var att undersöka hur regelverket kan göras enklare och mer flexibelt för upphandlingar under tröskelvärdet. Utredningen tar också upp förslag på åtgärder som kan bidra till att minska antalet överprövningsmål. Därtill hade Upphandlingsmyndig­heten och Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga och analysera mål om överprövning i domstol, som en del av utredningen.

Utredningens förslag omfattar bland annat att när det gäller sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska direktupphand­lingsgränsen vara densamma som tröskelvärdet, det vill säga drygt 7,1 miljoner kronor enligt LOU. Utredningen föreslår även nya regler rörande direktupphandling där upphandlande myndigheter och enheter ska iaktta en ny nationell princip om konkurrensutsättning och så kallade täckningsköp. Vidare föreslås nya regler om dialog.

För att minska antalet överprövningsmål i domstol föreslås att den som begär överprövning av en upphandling eller av ett avtals giltighet ska betala en ansökningsavgift om 7 500 kronor, och att den part som förlorar målet ska betala den vinnande partens processkostnader.

OECD belyser möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i Sverige

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) genomför under åren 2017 och 2018 projektet “Going Digital: Making the Transformation Work for Growth and Well-being”. Som en del av projektet kommer OECD genomföra en särskild fördjupningsstudie av den digitala transformationen i Sverige. Resultatet presenterades i juni 2018 och innehåller internationella jämförelser och rekommendationer för nationella åtgärder.

OECD har som mål att aktivt hjälpa länder att få en hävstångseffekt i den digitala transformationen. Granskningen kommer att ge Sverige ytterligare verktyg för att kunna ta vara på möjligheterna med digitaliseringen. 

Regeringskansliets pressmeddelande: OECD ska granska digitaliseringens utveckling i Sverige

Lagförslag om en generell rätt till kommunal avtalssamverkan

Den 1 juli trädde nya bestämmelser i kommunallagen i kraft. De reglerar en generell rätt till avtalssamverkan för kommuner och landsting. Genom avtalssamverkan ska kommuner och landsting kunna överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller ett annat landsting. På så sätt ska det bli enklare att samverka kommunalt och delegera uppgifter externt.

Regeringen anser att de nya bestämmelserna är ett viktigt led i att ge kommuner och landsting goda förutsättningar för att möta både dagens och morgondagens utmaningar. De bedömer att avtalssamverkan främst kommer bli aktuellt för uppgifter som innebär myndighetsutövning. Det poängteras också att kommunerna är skyldiga att pröva om en planerad avtalssamverkan är undantagen från upphandlingsplikten eller inte.

EU-projektet Procure2Innovate är igång

Under 2017 beslutade Upphandlingsmyndigheten att delta i ansökan för projektet Procure2Innovate till Kommissionen, inom ramen för Horisont 2020 (EU:s ramprogram för forskning och innovation). Projektet syftar till att förbättra kompetensutvecklingen för offentliga upphandlare, genom att etablera eller expandera kompetenscenter för innovationsupphandling i tio EU-medlemsstater. Sverige är ett av de fem etablerade kompetenscenter som ska ge stöd till fem länder som vill utveckla sådana kompetenscenter.

Projektet syftar även till att

  • underlätta gränsöverskridande, gemensamma upphandlingar
  • bygga ett nätverk av kompetenscenter för att utbyta information och goda exempel
  • kommunicera arbetet, så att alla medlemsstater kan dra nytta av den kompetens som byggs upp inom projektet.

Det svenska kompetenscentret består av representanter från Upphandlingsmyndigheten och Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet. Det svenska kompetenscentret kommer främst att samarbeta med fyra länder under åren 2018–2021. De fyra länderna är Estland, Portugal, Irland och Italien.

Ny förvaltningslag medförde ändringar av upphandlingslagarna

Den 1 juli 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Lagen ska tillämpas i fler situationer än tidigare, eftersom begränsningen till myndighetsutövning i tillämpningsområdet tas bort. Offentlig upphandling innebär dock inte myndighetsutövning mot enskild. Det faktum att begreppet tas bort i den nya förvaltningslagen påverkar därmed inte den nuvarande ordningen på upphandlingsområdet.

Med anledning av den nya förvaltningslagen föreslår regeringen vissa följdändringar i ett antal lagar, bland annat i upphandlingslagstiftningen. I upphandlingslagarna (LOU, LUF, LUK och LUFS) införs därför bestämmelser som anger att upphandlande myndigheter och enheter inte behöver tillämpa delarna om partsinsyn och kommunikation i den nya förvaltningslagen.

Miljöbilsdefinitionen har upphävts

Den 30 juni 2018 upphävdes miljöbilsdefinitionen. Från och med den 1 juli 2018 gäller i stället en ändring i vägtrafiksskattelagen, som bygger på ett bonus malus-system för fordon. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid belastas med högre skatt.

Syftet med ändringen är att öka andelen miljöanpassade fordon. Den gäller dock endast för nya fordon som tas i bruk från och med den 1 juli 2018. Följande fordon berörs av ändringen:

  • nya personbilar klass I och II (husbilar)
  • lätta bussar
  • lätta lastbilar.

I och med att miljöbilsdefinitionen upphävs uppstår dock frågan om hur upphandlande myndigheter bör formulera kraven när de ska upphandla fordon.