Välfärdsteknik i en föränderlig värld

Antalet äldre i samhället ökar, och fler personer i arbetsför ålder ska försörja både yngre och äldre. Det är en utmaning för kommunerna och deras omsorgsverksamheter.

Situationen leder till en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, och det behövs nya, kostnadseffektiva tekniska lösningar som kan möta dagens och morgondagens behov.

Funktionskrav för att ta tillvara leveran­törernas förslag

Erika_Barreby.jpgVästerås stad började upphandla välfärdsteknik på ett nytt sätt 2010. Då var utgångspunkten att tänka nytt och att våga. I upphandlingarna ställde de därför funktionskrav för att ta vara på leverantörernas förslag till lösningar, och det är något som de har fortsatt med i senare upphandlingar.
– Det är viktigt att göra grund­arbetet och undersöka hur behoven ser ut, menar Erika Barreby och Ulrika Stefansson, som arbetar med strategisk utveckling i Västerås stad.

Ulrika_Stefansson.jpgDen snabba teknikutvecklingen är en utmaning. Den teknik som finns tillgänglig just nu är kanske inte intressant i morgon. Själva behovet av omsorg kommer dock att vara oförändrat. Tekniken måste vara ett stöd för individerna och värna om den enskildes integritet.
– Det är viktigt att utgå från vilken funktion som behövs och inte fastna i vilka prylar man tror att man behöver, menar Erika och Ulrika.

Behovsanalys och tidig dialog

Anna-Maria Andersson är verksamhetsutvecklare i Skellefteå kommun. Hon understryker hur viktig behovsanalysen är. I Skellefteå kommun genomförde de en omfattande behovsanalys inför en upphandling av en trygghetskamera, och de lade mycket tid på att få med rätt personer. De träffade hemtjänstpersonal, undersköterskor, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal, alla chefer, socialnämnden och det kommunala pensionärsrådet. Därtill deltog de på PRO-möten. Totalt träffade de 1 800 individer på tre månader.Anna_Maria_Andersson.jpg
– I förarbetet gjorde vi även en processkartläggning av undersköterskornas arbetsflöden i flera natt­arbetslag i hemtjänsten, för att förstå var stödet från teknik kan behövas. Undersköterskor är oerhört viktiga referenspersoner, och de deltog även senare i upphandlingen av anbuden. Upphandlingen genomfördes också med stöd av tidig dialog med leveran­törer för att kunna ställa rimliga krav, berättar Anna-Maria.

Funktionskrav för att möta brukarna

Erfarenheterna visar dock att vad man än köper in så får man inte glömma införandet. De som arbetar i verksam­heten måste ha tid att implementera de nya rutiner som det tekniska stödet medför. Dess­utom ska det enkelt kunna användas av brukarna och även av anhöriga.

Göteborgs stad har nyligen upphandlat systemet Trygg vardag, som bland annat består av digitala trygghetslarm, trygghetskameror och smartklockor för att mäta hälsa. Mats Norén är projektledare och arbetar med att föra in systemet. Han menar att det viktigaste med tekniken är nyttan och säkerheten. Tyvärr blir det lätt för mycket tekniska krav när man ska upphandla välfärdsteknik. Utmaningen ligger i att etablera tjänster som verksamheten vill ha.
– Det viktigaste är att ställa funktionskrav. Leverantörerna ska hitta lösningen, inte upphandlarna, menar Mats Norén.

Välfärdsteknik för bättre och mer effektiva verksamheter

I Skellefteå kommun innebär trygghetskameran att arbetslagen kan ta emot fler ärenden med samma personalstyrka. Tekniken gör det därmed möjligt att arbeta mer effektivt. Men det är bara en del av helheten, menar Anna-Maria Andersson.

Införandet av tekniskt stöd i Västerås stad har sannolikt lett till en bättre kvalitet i verksamheterna. Några exempel på positiva effekter är bättre nattsömn, ökad trygghet och fler möjligheter att vara aktiv (tack vare ett larm med GPS-funktion). Erika Barreby och Ulrika Stefansson menar också att den nya tekniken gör att personalen kan arbeta på ett annat sätt. Det handlar om att klara sig med den personal man har, och då är det viktigt med personal som räcker till. Därför är de nya lösningarna med stöd av teknik nödvändiga.