Både miljö- och affärsnytta med cirkulära möbelflöden

Cirkulära möbelflöden, där möbler renoveras och används på nytt, kan halvera resursförbrukningen jämfört med traditionell hantering. De kan också minska möbelbranschens miljöpåverkan med 30 procent.

Det visar analyser från det Vinnovafinansierade projektet Affärsmodell­innovation för cirkulära möbelflöden som har pågått sedan 2014, med 25 deltagare från både privat och offentlig sektor. Det som gör pro­jektet unikt är att övergången från linjär till cirkulär ekonomi testas i en hel bransch.
Lars Tööj.jpg– Möbelbranschen har visat sig vara extra mottaglig för nytänkande. Det beror sannolikt på konkurrens­utsättning, inte minst internationellt, och ambitionen att ligga i täten. Dessutom kan möbler tas fram med högre frekvens och utan allt för långa utvecklingstider, berättar Lars Tööj, projektledare för Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden.

Ofantliga besparingar på miljön

I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor om året, och ungefär en fjärdedel av möblerna är kontorsmöbler. Under 2016 annonserades 195 upphandlingar av möbler. I många fall används möblerna i några år, för att sedan slängas när de har blivit nötta och omoderna i sin design. Det här mönstret påverkar vårt klimat: kontorsmöbelproduktionen i Sverige släpper ut mer än 150 000 ton CO2-ekvivalenter årligen.
– Miljömässigt finns det ofantliga besparingar att göra. Om man ska renovera kontorsstolar och hämtar dem i en lastbil så kan man köra från Sverige till Sydafrika och tillbaka igen, och miljöavtrycket är fortfarande mindre än med nyproduktion. Det är i stort sett omöjligt att inte minska sitt klimatavtryck med en cirkulär affärsmodell, förklarar Lars Tööj.

I grunden finns det en bra produkt som är tillverkad för att stå sig över tid

Fler lokala arbetstillfällen

Cirkulära affärsmodeller handlar om att produkten eller dess bestånds­delar går i ett kretslopp. Med en sådan affärsmodell blir det inte bara stora miljömässiga vinster, utan också ekonomisk nytta. Även om traditionella tillverkare inte tar till sig arbetssättet fullt ut, skapas utrymme för nischer och nya entreprenörer.
– Det kan vara möbelrenoverare eller företag som riktar in sig på att hyra ut en tjänst: en kontorsplats. De arbetstillfällen som eventuellt försvinner i råvaruproduktionen ersätts med andra, förhoppningsvis fler och mer lokala, arbetstillfällen längre ner i värdekedjan, säger Lars Tööj.

Nya vägar framåt gällande upphandling

Ett av målen med projektet är att lansera cirkularitetstänket brett, så att det sprids till andra branscher. Lars Tööj ser också möjligheter att exportera affärsmodellerna och de nya tankesätten till andra delar av världen. Fördelarna med arbetet är att många aktörer samlas och att alla tar ett steg framåt samtidigt. Han sticker dock inte under stol med att det finns ett visst motstånd och en viss rädsla från aktörer, och att detta ibland också uppenbarar sig hos dem som upphandlar.
– Som upphandlare bör man få möjligheten att prova nya sätt att upphandla. Vi försöker sammanföra upphandlade myndigheter med leverantörer för att diskutera vägar framåt, berättar Tööj.

Bör titta på pris över tid

En utmaning som Lars Tööj ser är att de som upphandlar tror att det ska bli billigare att cirkulera än att köpa nytt, ungefär som att gå på loppis. Men han har också ett förslag på en lösning.
– Jag tror vi kan övervinna det genom ökade kunskaper. Det man bör titta på är pris över tid i stället för pris vid inköpstillfället. När man ska cirkulera produkter måste man ha andra tidsperspektiv.

Riksdagens stolar gott exempel

Projektet har alstrat en rad goda exempel. Lars Tööj lyfter riksdagens stolar från tillverkaren Gärsnäs. De 35 år gamla stolarna har nyligen renoverats för andra gången.
– I grunden finns det en bra produkt som är tillverkad för att stå sig över tid, både i materialval och utformning. Här har företaget också varit mottagligt för vad kunden önskar, avslutar Tööj.

Läs mer om cirkulära möbelflöden på cirkularitet.se