Samverkan med idéburen sektor – bara IOP?

Idéburna organisationer besitter ofta särskild kunskap som är viktig för att möta förändringar och utmaningar i samhället. Det är därför viktigt att offentlig verksamhet samverkar med den idéburna sektorn för att få ta del av den kunskapen.

Ett sätt att samverka är genom så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP har diskuterats mycket i upphandlingsvärlden de senaste åren. Det gäller inte minst sedan Konkurrensverket ansökte om upphandlingsskadeavgift mot Alingsås kommun, som samverkar med Bräcke Diakoni genom IOP. Men vad är egentligen IOP? Och varför är det så omdiskuterat?

Vad är IOP?

Idéburet offentligt partnerskap, IOP, är en form av samverkan mellan offentlig och idéburen verksamhet. Samverkan handlar ofta om att tillsammans lösa en samhällsutmaning, där den idéburna organisationen och den offentliga verksamheten båda bidrar med erfarenhet och kunskap. Begreppet lanserades 2010 av Forum – idéburna organisationer med social inriktning. Numera finns det en mängd varianter av hur man har använt IOP och hur omfattande dessa samarbeten är. Ibland har de karaktären av bidrag, och ibland liknar det mer kommersiella avtal. Enligt Forum har runt 60 stycken IOP inletts hittills, varav den över­vägande delen återfinns i kommuner.

Ideburna organisationer Ska IOP upphandlas?

Det som diskuteras är framför allt om samverkan enligt IOP ska upphandlas enligt lag om offentlig upphandling (LOU), eller om det finns skäl att hävda att IOP är undantaget upphandlingsreglerna. Vissa menar att IOP som samverkans­form utgör så kallade icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse, vilka är undantagna från direktivets tillämpningsområde enligt LOU-direktivet. Andra menar att det inte finns något undan­tag för IOP. Under våren prövade Förvaltningsrätten i Göteborg detta i en ansökan om upp­handlingsskade­­avgift som rör Alingsås kommun. Kommunen anlitar Bräcke Diakoni för att driva äldreboenden genom IOP – en samverkan som omfattade ett värde på 75 miljoner. Förvaltningsrätten biföll Konkurrensverkets ansökan och Alingsås kommun har dömts att betala 5 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.

Hur kommer idéburna organisationers kunskap till sin rätt?

Gemensamt för dessa idéburna organisationer är expertkunskap och ett stort engagemang i de frågor som dessa organisationer engagerar sig i. Denna kunskap är ett viktigt tillskott till den offentliga sektorn. Frågan är väl egentligen inte om LOU gäller för IOP eller inte, utan snarare hur offentlig sektor kan ta till vara denna kunskap och göra så att idéburna organisationer får komma till sin rätt i offentlig sektor? IOP är ett sätt att engagera dessa organisationer, och om samarbetena ska upphandlas eller inte kommer vi med säkerhet att få höra mer om.