Sysselsättningskrav dubblar effekten av skattemedlen

Tänk om all offentlig verksamhet ställde krav på sysselsättning vid upphandling av tvätt av sina gardiner. Hur många skulle då inte kunna få meningsfull sysselsättning och hitta en väg in på arbetsmarknaden? Det säger Mari Jonsson, kommunalråd i Borlänge.

Mari JonssonMari Jonsson brinner för att använda skattemedlen på ett så effektivt sätt som möjligt. Och hon har ett särskilt intresse för offentlig upphandling som verktyg för att nå mål.

– Upphandling är ett konkret verktyg för att bygga ett hållbart samhälle. Titta bara på alla effekter som sysselsättnings­krav kan ge: en helt ny kontakt med företagen, på sikt minskade kostnader för försörjningsstöd och förstås vinsten för individen. Ingen vill gå på försörjningsstöd. Arbete och lön ger en annan värdighet, säger Mari Jonsson.

Mari lyfter exemplet med gardinerna. All offentlig verksamhet behöver tvätta sina gardiner. Det är ett tillfälle då det kan vara lämpligt att ge människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden en chans. Och det skulle kunna ge tusentals individer sysselsättning.

– Det ger dubbla effekten av våra skattemedel. Vi måste ändå göra våra inköp och vi kan få mer på köpet, säger Mari Jonsson.

Politiskt beslutade mål är en viktig signal och en framgångsfaktor.

Tydlig signal för att lyckas

En förutsättning för att lyckas är politisk vilja. Upphandlingscenter i Ludvika samlar flera dalakommuner. Där har den gemensamma nämnden för upphandlings­samverkan, där Mari Jonsson är vice ordförande, satt målet att 30 procent av alla upphandlingar ska genomföras med socialt ansvarsfull upphandling. Varje kommun har också egna mål i sina styrdokument.

– Politiskt beslutade mål är en viktig signal och en framgångs­faktor. Men organisationen måste också ha rätt förutsättningar. Det behövs kunskap och resurser. Upphandlingscenter har drygt 20 upphandlare varav två med social hållbarhet som specialitet. De stöttar de övriga för att så många upphandlingar som möjligt ska bidra till målen. Och jag kan säga att det finns möjligheter till sysselsättning i nästan alla upphandlingar

Ny relation till leverantörerna

Till sin hjälp har upphandlarna en mall med sysselsättningskrav på tre nivåer. Inför upphandlingen genomförs dialog med marknaden för att stämma av vilken nivå som är lämplig.

– Jag har hittills inte hört om ett enda företag som varit negativt till kraven. De vill vara med och bidra i samhället. Däremot kan det komma frågor. Vi har också fått lära oss. När vi började var företagen med på kraven, men de visste inte hur de skulle hitta arbetssökande ur rätt målgrupp. Vi hade inte förstått behovet av stöd i matchningen. Nu är även arbetsmarknads­förvaltningarna i kommunerna med i processen och träffar företagen tidigt. Vi får en helt annan relation till våra leverantörer, säger Mari.

På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns beskrivet hur upphandling med sysselsättningskrav går till, med stöd för upphandlare, leverantörer och matchningsansvariga. Också beslutsfattare kan få stöd.

– Vilken politiker vill inte ge sina medborgare och samhället de bästa förutsättningarna? Nu finns dessutom ett färdigt stöd hos Upphandlings­myndigheten. Då finns inga ursäkter. Det är bara att göra, avslutar Mari Jonsson.