För att minska påverkan är det viktigt att göra genomtänkta val redan innan upphandlingsdokumenten tas fram. Våra hållbarhetskriterier kompletteras därför av ett webbstöd som beskriver hur hållbarhetsfrågor kan integreras genom hela inköpsprocessen. I stödet lyfts bland annat betydelsen av behovsanalys, dialog med leverantörer och hur olika krav och tilldelningskriterier kan användas för att styra mot mer energieffektiva och resurseffektiva datacentertjänster. 

Kriterier för energieffektiva och resurseffektiva datacenter 

De nya kriterierna syftar till att främja datacentertjänster med låg klimat- och miljöpåverkan. Det kan exempelvis handla om krav eller utvärderingskriterier kopplade till energieffektiv drift, användning av fossilfri energi, cirkularitet eller möjligheter att bidra till ett mer flexibelt elsystem. Kriterierna finns på två nivåer, ett paket med kriterier på basnivå och ett paket för en mer ambitiös kravställning.  

Kriterier för datacentertjänster med tillhörande webbstöd 

Betydelsen av ett genomtänkt förarbete 

För att kriterierna ska ge önskad effekt är det viktigt att de används på ett genomtänkt sätt. Upphandlande organisationer behöver analysera sina behov, förstå marknadens förutsättningar och välja de hållbarhetskriterier och nivåer som är relevanta för den specifika upphandlingen. Detta är en förutsättning för att kunna premiera mer hållbara lösningar. 

Genom ett strukturerat förarbete och genom att använda kriterierna på rätt sätt kan upphandlande organisationer bidra till att minska klimat- och miljöpåverkan från digital infrastruktur och samtidigt främja utvecklingen av mer hållbara datacentertjänster. 

Reglerna om statsstöd kommer att vara en av flera faktorer att ta hänsyn till när aktiviteterna planeras. Även reglerna om offentlig upphandling kan aktualiseras.

Upphandlingsmyndigheten har bland annat i uppdrag att ge vägledning till kommuner och regioner i frågor kopplade till statsstöd. Med anledning av implementeringen av aktivitetskravet har Upphandlingsmyndigheten fått ett specifikt regeringsuppdrag att: ”ge vägledning och genomföra utbildnings- och rådgivningsinsatser för kommuner i syfte att underlätta tillämpningen av relevanta statsstödsregler när kommunerna anlitar utförare av aktiviteter för försörjningsstödsmottagare”.

Välkommen att kontakta oss

Upphandlingsmyndigheten välkomnar kommuner att redan nu ta kontakt om ni har funderingar kring aktivitetskravet och statsstöd eller upphandling. När det gäller frågor kopplade till aktivitetskravet når du oss enklast via

• vår Frågeportal eller
• mejl (christina.mailund@uhmynd.se).

Datum att ha koll på

Bestämmelserna om aktivitetskrav föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen om att socialnämnden ska begära att den enskilde deltar i aktiviteter ska dock tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026. 

I samband med beslutet har regeringen även träffat en överenskommelse med SKR med innebörden att SKR under 2026–2027 ska stödja kommunerna i implementeringen bland annat genom att främja samverkan mellan kommuner och erbjuda forum för erfarenhetsutbyte. 

Läs mer

Regeringens proposition (regeringen.se)

Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)

Stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)

– Resultaten visar bland annat att många upphandlande organisationer har etablerat grundläggande strukturer för sitt inköpsarbete, men också att det finns utvecklingsbehov inom flera områden, inte minst när det gäller strategisk styrning, uppföljning och innovation, säger Sofia Tullberg, avdelningschef på Upphandlingsmyndigheten.

Försörjningstrygghet och beredskap

Ett av de nya inriktningsmålen i regeringens färdplan för de offentliga affärerna är God försörjningstrygghet och beredskap i de offentliga affärerna. Målet är att upphandlande organisationer ska säkerställa att behovet av nödvändiga varor och tjänster täcks vid kris och krig.

Enkätsvaren visar att organisationer som beaktar försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter i planeringen av upphandlingar varierar stort mellan delsektorerna. Regionerna har kommit längst där närmare 70 procent uppger att de gör detta helt eller i hög grad. Motsvarande siffra bland kommunerna är drygt 20 procent, och knappt 14 procent för de statliga myndigheterna. 

– Upphandlingsmyndigheten har i budgetunderlaget 2027–2029 lyft att det blir allt viktigare att omhänderta beredskapsaspekter i upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten spelar en viktig roll framåt genom att bidra med mer kunskap och stöd, säger Sofia Tullberg, avdelningschef på Upphandlingsmyndigheten.

Komplexa processer och stort fokus på pris

Ett annat av de nya inriktningsmålen i regeringens färdplan för offentliga affärer är Attraktiva offentliga affärer för leverantörerna. Resultaten från enkäten riktad till leverantörerna visar att offentlig upphandling är en viktig marknad för många företag, men också att flera faktorer fortfarande begränsar deltagandet och konkurrensen. Framför allt lyfter företagen fram komplexa processer, stort fokus på pris och begränsad dialog som centrala utmaningar.

– Enkätsvaren visar att offentlig sektor är en viktig marknad för många företag, men också att flera faktorer fortfarande begränsar deltagandet och konkurrensen i offentlig upphandling. Framför allt lyfter företagen fram komplexa processer, stort fokus på pris och begränsad dialog som centrala utmaningar, säger Sofia Tullberg, avdelningschef på Upphandlingsmyndigheten.

Resultaten tillgängliga för alla

Genom att enkätsvaren publiceras i Upphandlingsmyndighetens statistiktjänst blir resultaten även tillgängliga för andra aktörer att använda i egna analyser och uppföljningar. Upphandlingsmyndigheten arbetar vidare med enkätresultaten och de ligger till grund för vidare analys och som underlag i Upphandlingsmyndighetens övriga rapporter, webbstöd och i dialog med olika målgrupper.

– Vi kommer framöver att genomföra Nationella upphandlingsenkäten regelbundet som en del av myndighetens statistikuppdrag. Enkäten är även en del som ligger till grund för det uppdrag myndigheten har kring att främja och följa upp genomförandet av regeringens färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030, säger Sofia Tullberg, avdelningschef på Upphandlingsmyndigheten.

Läs mer om statistiken:

Nationella upphandlingsenkäten

– Offentlig upphandling har fått en allt större strategisk betydelse inom både Sverige, EU och globalt. Det handlar inte bara om att köpa varor och tjänster, utan om att använda offentliga inköp som ett verktyg för att främja samhällsmål, driva utveckling och förändring, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Arbetslivskriminalitet och beredskap viktiga frågor

Den lågkonjunktur som Sverige befunnit sig i höll i sig under 2025 och året präglades av stor handelspolitisk osäkerhet. Arbetet med att säkerställa en god försörjningstrygghet och beredskap samt att hantera kriser har spelat en framträdande roll under året i en stor del av samhället.

Även brottslighet riktad mot offentliga affärer har fått en allt större betydelse under året. Det kan exemplifieras genom problem med arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet, men även olika former av otillbörlig påverkan. Under 2025 släpptes flera rapporter som belyste utmaningarna med korruption i offentlig upphandling.

Översyn av upphandlingsdirektiven 

EU-kommissionen har under 2025 fortsatt utvärderingen av regelverken för offentlig upphandling som inleddes under 2024. Utvärderingen visar att flera av målen med direktiven delvis har uppnåtts, men att regelverket upplevs som komplext och svårt att tillämpa.

Det finns behov av ökad flexibilitet, tydligare regler och bättre data för att stärka konkurrensen, öka transparensen och möta framtidens utmaningar i offentlig upphandling. Utöver översynen har året präglats av initiativ som rör upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och åtgärdspaket som syftar till att förenkla regelverk och minska administrativa bördor inom hållbarhetsområdet.

Statistik och analys

I rapporten kan du läsa om att fler upphandlingar annonserades och att mindre företag vinner många upphandlingar. Mindre företag står för drygt hälften av alla inkomna anbud och de står även för drygt hälften av de anbud som leder till kontrakt eller ramavtal.

Antalet överprövning av upphandling minskar, både sett till antal och andel. År 2024 annonserades 17 575 upphandlingar och av dem överprövades 5 procent. Det var en minskning jämfört med året innan då andelen var 6,2 procent.

Ta del av rapporten i sin helhet

Förslaget innehåller även mer flexibla regler för stöd till flygplatser inklusive en höjning av den största tillåtna storleken på flygplatser som kan komma ifråga för driftstöd.

Den nuvarande gruppundantagsförordningen löper ut i slutet av 2026. Kommissionen planerar att ta beslut om en ny förordning under fjärde kvartalet. 

Synpunkter på utkastet till ny förordning kan lämnas till EU-kommissionen fram till den 23 april 2026. 

Mer information

På EU-kommissionens webbplats finns ytterligare information om innehållet i utkastet och hur du deltar:

EU-kommissionens pressmeddelande

EU-kommissionens information på engelska om det öppna samrådet

Vad är den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER)?

Statsstöd är inte tillåtet inom EU om stödet inte först har godkänts av EU-kommissionen eller utformats enligt särskilda undantagsregler. Den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) är ett undantagsregelverk som ger EU:s medlemsstater möjlighet att införa stödåtgärder utan att behöva vänta in ett godkännande från EU-kommissionen. 

Stora möjligheter som beredskapsmyndighet

Som beredskapsmyndighet skulle Upphandlingsmyndigheten kunna bidra med förståelse för privata aktörers förutsättningar och betydelsen av avtalsbaserad beredskap. Ansvaret för att upprätthålla nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster behöver också tydliggöras i den nuvarande strukturen för krisberedskap och civilt försvar. Detta gäller i synnerhet inom de beredskapssektorer där privata aktörer i stor utsträckning äger och utför samhällsviktig verksamhet, anser Upphandlingsmyndigheten.

- Avtalsbaserad beredskap är en viktig förutsättning i det civila försvaret och försörjningstrygghet- och beredskapsaspekter behöver ta större plats i de offentliga inköpen. Här anser vi att Upphandlingsmyndigheten borde ingå som beredskapsmyndighet i det civila beredskapssystemet, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Ökad kunskap om försörjningstrygghet och beredskap allt viktigare

 Att omhänderta beredskapsaspekter i upphandlingar blir allt viktigare, Här ser vi att Upphandlingsmyndigheten skulle kunna spela en viktig roll och bidra med kunskap och stöd, menar Anja Clausin.

Upphandlingsmyndigheten får alltmer frågor och önskemål om att tillhandahålla ett utförligt stöd för hur man kan omhänderta försörjningstrygghet och beredskapsaspekter i upphandling och avtal. Myndigheten har ett visst stöd inom området idag men detta behöver utvecklas och fördjupas – något som blir särskilt viktigt i en tid då många offentliga aktörer bygger upp sin beredskap.

Flera statliga utredningar anser också att Upphandlingsmyndighetens stöd som avser krisberedskap och totalförsvars­aspekter bör förtydligas. Även Kommittén om beredskap enligt regeringsformen har konstaterat att stora delar av den kritiska infrastrukturen ägs av enskilda näringsidkare och att upphandlingssystemet spelar stor roll för det offentligas försörjning av varor och tjänster från näringslivet. 

Större förståelse för krav och kontraktsvillkor

 Också från leverantörsledet har Upphandlingsmyndigheten, bland annat via myndighetens Näringslivsråd, fått tydliga önskemål om att stödja med praktisk hantering av försörjningstrygghet och beredskapsaspekter. Leverantörsledet önskar bland annat en större enhetlighet i kraven och kontraktsvillkoren från de upphandlande organisationerna.

- Idag möter leverantörer en heterogen ambitionsnivå och kravställning, vilket försvårar för dem att förstå innebörden av kravställningen, prissätta sina erbjudanden och utveckla sina affärsmodeller. Här skulle Upphandlingsmyndigheten kunna bistå med kunskap, vägledning och dialog, säger Anja Clausin.

Ta del av budgetunderlaget

I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnar Upphandlingsmyndigheten budgetunderlag för räkenskapsåren 2027–2029. Budgetunderlaget omfattar finansiering genom anslag, avgifter och övriga intäkter, samt låneram och krediter.

- Omfattande arbetsinsatser har genomförts på myndigheten under året för att stötta organisationer i det strategiska inköpsarbetet med målet att göra upphandlingarna mer hållbara, robusta och långsiktiga. Det blir allt viktigare att hantera målkonflikter i frågor som rör konkurrenskraft, välfärd, hållbarhet samt beredskap och försörjningstrygghet, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Regelutvecklingen inom EU och översynen av EU:s upphandlingsdirektiv har också varit en framträdande fråga under året. Översynen kommer att ha stor betydelse för myndigheten även framöver och på sikt få stor inverkan på upphandlingsområdet. 

Upphandlingsmyndigheten har under året fortsatt att sprida kunskap om inköpsprocessens olika delar, om statsstöd samt publicerat statistik på upphandlingsområdet. Myndigheten har också fortsatt att utveckla dialogen med branschorganisationer och idéburna aktörer, bland annat genom myndighetens återkommande näringslivsråd. 

Stöd, vägledningar och verktyg
Under 2025 har Upphandlingsmyndigheten bland annat gjort följande:  

• Tagit fram en vägledning och ett metodstöd för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling, inklusive ett branschspecifikt stöd för byggsektorn. Myndigheten har även fått ett nytt uppdrag att tillsammans med bland annat Ekobrottsmyndigheten stödja kommunerna i deras arbete med att motverka arbetslivskriminalitet och brottslighet i välfärden.
• Publicerat stöd för strategiskt inköpsarbete och kategoristyrning samt en vägledning till kommuner och idéburna aktörer för upphandling av skyddat boende
• Besvarat 1270 frågor i Frågeportalen och medverkat i 173 möten med externa intressenter. 

Ny färdplan och breddat uppdrag
Under 2025 presenterade regeringen en reform för offentliga affärer och en ny färdplan lanserades i oktober, tillsammans med en komplettering av den nationella upphandlingsstrategin. Ambitionen är att strategin ska få större genomslagskraft och Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att under 2025–2030 främja och följa upp färdplanen. 

Under 2025 fick Upphandlingsmyndigheten också ett breddat uppdrag och utökat anslag. Delar av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) samt Statens Inköpscentral (SIC) samgår med Upphandlingsmyndigheten – Digg vid halvårsskiftet 2026 och SIC vid årsskiftet 2026/2027.

Det är med både ödmjukhet och tilltro som Upphandlingsmyndigheten går in i 2026. 

- Att regeringen ser värdet i myndighetens arbete och prioriterar ett breddat uppdrag och utökade resurser till myndigheten är glädjande. Vi ser fram emot att omsätta detta förtroende till användbara stöd, ännu bättre kunskapsunderlag och ytterst till sunda offentliga affärer för en hållbar framtid, säger Anja Clausin.

Upphandlingsmyndighetens årsredovisning >>
Här kan du läsa mer om färdplanen för de offentliga affärerna >>

För varje socialt hållbar upphandling ska den upphandlande organisationen specificera på vilket sätt som upphandlingen ska uppnå sociala mål. Taxonomin omfattar följande sociala mål:

• Jämlikhet mellan folkgrupper.
• Jämställdhet mellan kvinnor och män.
• Rättvisa arbetsvillkor.
• Sysselsättningsmöjligheter för långtidsarbetslösa, missgynnade personer och/eller personer med funktionsnedsättning.
• Tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor.
• Tillgänglighet för alla.

Det vanligaste kravet som upphandlande organisationer ställde 2024 tar sikte på rättvisa arbetsvillkor (505 upphandlingar), följt av jämställdhet mellan kvinnor och män (213 upphandlingar) och jämlikhet mellan folkgrupper (120 upphandlingar).

Läs mer om statistiken:
Krav om social hänsyn i 11 procent av upphandlingarna 2024

Taxonomin omfattar följande miljömål:

• Begränsning av klimatförändringar.
• Anpassning till klimatförändringar.
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.
• Övergång till en cirkulär ekonomi.
• Förebyggande och kontroll av föroreningar.
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

– Det är i praktiken också möjligt att genomföra en miljöanpassad upphandling utan att ställa särskilda miljökrav. Detta kan ske på många olika sätt. Det är exempelvis möjligt att minska miljöpåverkan genom att ställa krav på en produkts kvalitet som leder till en längre livslängd för produkten, säger Anton Fürle, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Antalet miljömässigt hållbara upphandlingar ökade med 12,7 procentenheter 2024 jämfört med föregående år. Det är dock sannolikt att ökningen till viss del kan förklaras av ändringar i reglerna om annonsering av upphandling. Från den 1 jan 2024 är det obligatoriskt för den upphandlande organisationen att i annonsen om anbudsinfordran ange om upphandlingen innehåller miljökrav.

Läs mer om statistiken:
Länk till Miljökrav i nära 25 procent av upphandlingarna 2024

– Möjligheten till överprövning av upphandlingar är viktigt för rättssäkerheten. Samtidigt innebär överprövningar en osäkerhet för både upphandlande organisationer och leverantörer. Risken för överprövning kan därför påverka företagens intresse för att lämna anbud i upphandling, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

År 2024 överprövades 878 upphandlingar vilket motsvarar 5 procent av upphandlingarna. Det är en minskning av såväl antalet som andelen upphandlingar jämfört med 2023. Andelen upphandlingar som överprövas varierar mellan olika branscher och marknadssegment.

 – Andelen överprövade upphandlingar ökar tydligt med kontraktsvärdet. I För upphandlingar som understiger 1 mnkr överprövas färre än 2 procent av upphandlingarna medan andelen ligger på över 12 procent för upphandlingar som överstiger 150 mnkr. Det tyder på att överprövningsrisken hänger samman med hur stora ekonomiska värden som står på spel och upphandlingarnas komplexitet, säger Andreas Doherty.

Generellt är sannolikheten för överprövning högre när fler anbud inkommer i en upphandling. Det genomsnittliga antalet anbud för en upphandling som blev överprövad var cirka 7,6 jämfört med cirka 4,5 för upphandlingar som inte blev överprövade.

– Ett större antal anbud från många anbudsgivare innebär att det i regel finns fler som kan ha ett intresse av att ansöka om överprövning. Andelen överprövade upphandlingar ökade från 3,7 procent vid 2 anbud till 8,5 procent i upphandlingar där över 10 anbud inkom.

Direktivstyrda upphandlingar överprövas oftare än upphandlingar som inte är direktivstyrda (5,7 procent respektive 3,9 procent). En förklaring till det kan vara att direktivstyrda upphandlingar ofta uppgår till mycket stora belopp och att det därför kan finnas större ekonomiska incitament att begära överprövning.

Läs mer om statistiken: Andelen överprövningar minskar 2024