Samverkan med idéburna aktörer, civilsamhället och sociala företag
Offentliga verksamheter står inför utmaningar som idéburna och affärsdrivna organisationer kan ha innovativa lösningar för att möta. Oavsett organisation finns det oftast en gemensam vilja att främja en hållbar samhällsutveckling. Här får du tips på olika metoder och samverkansformer som kan användas för att stödja och implementera sociala innovationer, och bidra till en mer inkluderande offentlig marknad.
Innehåll på denna sida
Nya regler från 1 januari 2023
Nya regler om reserverad upphandling för idéburna organisationer vid offentliga upphandlingar och valfrihetssystem gäller från och med den 1 januari 2023.
Olika former av samverkan
Gruppen aktörer som beskriver sig själva som idéburna organisationer, civilsamhällesaktörer eller sociala företag är bred. Men de har oftast ett gemensamt ändamål: att bidra till uppfyllandet av ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål. Det kan exempelvis vara att minska utanförskap, förbättra klimatet och miljön eller bidra till en tryggare livsmiljö. Att som upphandlande organisation samverka med dessa aktörer kan därför vara ett bra sätt att såväl nå verksamhetsmål som möta de globala samhällsutmaningarna.
Samverkan mellan exempelvis ett socialt företag och en upphandlande organisation innebär även en trygg och långsiktig finansiering för det sociala företaget, vilket i sin tur bidrar till ytterligare ökad samhällsnytta.
Vid upphandling med funktionskrav beskriver den upphandlande organisationen de behov som ska tillgodoses eller vilken effekt som ska uppnås, för att sedan lämna det öppet för anbudsgivarna att lösa hur det ska gå till. Genom att efterfråga utfall eller effekt i stället för en specifik lösning skapar ni ett större utrymme för innovativa lösningar och för andra typer av aktörer att delta än de som traditionellt sett hade deltagit i upphandlingen.
Att ställa funktionskrav är ett förhållningssätt som ibland kallas för funktionsupphandling, innovationsupphandling, effektupphandling eller utfallsupphandling. Det är alltså inte ett särskilt upphandlingsförfarande utan en metod för att öka möjligheten till innovation och för att bredda konkurrensen.
Kom ihåg, att som upphandlande organisation bör ni enbart ställa krav som är nödvändiga, framför allt när det gäller krav på leverantörens ekonomiska och finansiella ställning eller tidigare erfarenhet. Ni riskerar annars att stänga ute mindre eller nyetablerade aktörer, eller aktörer som har en annan associationsform.
Upphandlande organisationer får i regel inte ge en särskild aktör en fördel på grund av exempelvis associationsform, värdegrund, intressen eller eventuell vinstbegränsning. Däremot är det möjligt att reservera upphandling i syfte att främja en ökad sysselsättning. Det innebär att en upphandlande organisation kan reservera deltagandet i upphandlingar till aktörer vars främsta syfte är
- social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning
- integration av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
På så vis kan dessa aktörer tilldelas kontrakt som de under normala konkurrensförhållanden skulle sakna möjlighet att få. Exempel på sådana aktörer kan vara arbetsintegrerade sociala företag.
Vid reserverade upphandlingar är det viktigt att kontrollera att aktören uppfyller kriterierna i den bestämmelse som tillämpas.
Upphandlande organisationer får i de flesta fall inte särbehandla en aktör på grund av exempelvis associationsform, värdegrund, intressen eller eventuell vinstbegränsning. Dock med undantag för vissa särskilt reglerade möjligheter att reservera upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) innehåller bestämmelser om att den upphandlande organisationen kan besluta att endast aktörer som uppfyller särskilda krav får delta i upphandlingen av vissa tjänster av sådan karaktär. Dessa krav anges i LOU och i LUF.
LOU innehåller också från och med den 1 januari 2023 en särskild möjlighet att reservera upphandling för idéburna organisationer som uppfyller särskilda krav. Dessa krav anges i LOU, som också hänvisar till lagen (2022:900) om registrering av idéburna organisationer.
Reserverad upphandling för vissa tjänster enligt bilaga 2
Syftet med reserverad upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster är att underlätta för upphandlande organisationer att ta vara på de särskilda mervärden som aktörer inom den idéburna sektorn och civilsamhället kan erbjuda.
Vid reserverade upphandlingar är det viktigt att kontrollera att aktören uppfyller kriterierna i den bestämmelse som tillämpas.
För vissa tjänster kan kommuner, regioner och Arbetsförmedlingen inrätta valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) som alternativ till att annonsera en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Dessa tjänster är exempelvis jobbsökningstjänster, hälso- och sjukvård, socialtjänst och hemtjänst.
Vissa aktörer kan uppleva det som enklare och mindre tidskrävande att ansöka om att delta i ett valfrihetssystem jämfört med att lämna anbud i en offentlig upphandling. Detta eftersom kraven ofta är färre och det finns möjlighet att ansöka vid flera tillfällen.
LOV innehåller från och med den 1 januari 2023 vissa möjligheter att reservera deltagandet i valfrihetssystem för idéburna organisationer som uppfyller särskilda krav. Dessa krav anges i LOV. Möjligheten att reservera deltagandet för idéburna organisationer gäller dock inte valfrihetssystem i primärvården.
Lagen om valfrihetssystem (LOV)
Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen verksamhet. Partnerskapet syftar ofta till att tillsammans lösa en samhällsutmaning och uppnå ett visst allmännyttigt mål, där den idéburna organisationen och den offentliga verksamheten båda bidrar med erfarenhet och kunskap.
För att kunna ingå ett IOP måste det vara förenligt med både upphandlingslagstiftningen och statsstödsreglerna.
Ett socialt utfallskontrakt kan användas för att flytta den ekonomiska risken med att testa en ny lösning från den offentliga verksamheten till den privata. Kontraktet är en överenskommelse mellan en eller flera offentliga aktörer och en eller flera externa aktörer om investering i en specifik insats. Insatsen är oftast utformad för en på förhand definierad målgrupp och har som mål att ge förbättrade sociala och hälsomässiga utfall. Ett positivt utfall kan leda till nya sätt att arbeta med en social utmaning, bättre kvalité eller lägre kostnader.
Kontraktet beskriver även hur insatsens utfall ska definieras, mätas och värderas, samt hur finansiella flöden ska regleras beroende på om målet uppnås eller inte. Eftersom det är utfallet som ligger till grund för den avtalade återbetalningen kan detta valideras av en oberoende aktör, exempelvis en revisionsfirma eller RISE.
Information om bland annat pågående sociala utfallskontrakt i Sverige kan du läsa om hos RISE Social & Health Impact Center.
Var medveten om kulturkrockar
Upphandlande organisationer har ibland andra förutsättningar eller till viss del andra ingångsvärden än vad idéburna och affärsdrivna organisationer har – vilket kan försvåra för samverkan. Det kan till exempel vara att ni använder olika begrepp för samma företeelse. Upphandlande organisationer är ofta vana vid att tala i termer om köp och sälj, medan vissa idéburna organisationer använder begrepp som "att erbjuda tjänster, kunskap och mervärde".
Detta kräver förståelse för att ingångsvärdena kan skilja sig åt och gör det än viktigare att alla parter verkar för en inkluderande miljö.
Frågor och svar om idéburna aktörer
Här är ett urval av frågor vi har besvarat om idéburna aktörer. Du hittar fler frågor och svar i vår Frågeportal.
Relaterade länkar och dokument
- Inkluderaguiden är en guide med inspiration och kunskap om hur din organisation kan skapa samverkan mellan offentlig och privat sektor.
- Mötesplats Social Innovation (MSI) är den nationella kunskaps- och samverkansplattformen för social innovation.
- NOD Lärnätverket om upphandlingsfrågor är ett nätverk med syfte att underlätta för civilsamhällesorganisationer att delta i offentliga upphandlingar.
- Tillväxtverket arbetar bland annat med socialt företagande. Här ger de inspiration och kunskap om samhällsnyttiga affärer, effektmätning och rådgivning.
- Vinnova främjar social innovation är ett program vars syfte är att aktivera, främja och utnyttja hela samhällets innovationspotential.
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar organisationsbidrag, projektbidrag eller EU-bidrag.
- Alternativa finansiella instrument i offentlig välfärdssektor är en rapport genomförd av Upphandlingsmyndigheten.
- Med framtiden för sig – en ESO-rapport om sociala investeringar är en rapport genomförd av expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.