Slutsatser av riskbedömning: väg- och banarbetare

Omfattningen är byggande, drift, underhåll och reparationer av vägar, gator, järnvägar, spårvägar och tunnelbanor, enligt vad som framgår av nedanstående:

a) Gator och vägar

b) Skogsbilvägar

c) All form av beläggningsarbeten inklusive isoleringsarbeten

d) Trafiklinjemarkering

e) Järnvägar, spårvägar och tunnelbanor

f) Mark- och ledningsarbeten

g) Allt schaktarbete i samband med kabelförläggning

h) Krossningsverksamhet och tillverkning av beläggningsmaterial

i) Avtalet omfattar även med ovanstående sammanhängande rengörings-, städnings- och andra liknande servicearbeten inklusive vintervägunderhållning, liksom bearbetning av återvinnings- och restprodukter från verksamheten som omfattas av avtalet

j) Avtalet omfattar även interna transporter som utförs inom arbetsplatsens område enligt punkterna a – i.

Arbetstagare omfattas av Väg- och banavtalet mellan Seko och Byggföretagen

Upphandlingsmyndigheten har inhämtat uppgifter från ovan angivna arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Underlaget för bedömningen har därefter skickats ut till alla parter för synpunkter varvid de har beretts möjlighet att lämnat ytterligare förtydliganden. 

Parterna framhåller att det, i enlighet med både Väg- och banavtalet och Yrkesutbildningsavtalet, finns regleringar om att företag ska erbjuda yrkesutbildning, men inom nästan samtliga yrken går det att arbeta utan utbildning (arbetstagare benämns då ”övriga arbetstagare”), vilket gör att det finns en risk att företag använder sig av outbildad personal. Undantag är maskinförare, ställningsbyggare och anläggningsdykare, där krav på utbildning finns. Utländska företag kan dock brista i regelefterlevnaden och det är inte ovanligt att yrkesbevis saknas för utländska maskinförare. Utöver de mer omfattande yrkesutbildningarna förekommer krav definierade av Arbetsmiljöverket avseende utbildning kopplat till särskilt riskfyllda arbetsuppgifter. Arbete med asbest och bergsprängning omfattas av den typen av krav. Språkkunskaperna varierar, vilket kan skapa problem med kommunikationen på arbetsplatser och medför säkerhetsmässiga risker.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Seko uppskattar kollektivavtalstäckningen till cirka 85 %. Byggföretagen framhåller att bland de större företagen inom byggbranschen är lejonparten bundna av kollektivavtal och bland de allra största företagen med fler än 500 anställda är samtliga bundna av avtal genom medlemskap i arbetsgivarorganisationer som Byggföretagen.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Krav på personalliggare finns från Skatteverket. Det finns även krav på ID-06 för arbetstagare och besökare på arbetsplatsen. Det förekommer regleringar i form av utbildningskrav kopplade till vissa arbetsuppgifter, som maskinförare, ställningsbyggare och anläggningsdykare. För företag som är verksamma inom järnvägsentreprenadbranschen finns ett stort antal lagregleringar och kravutbildningar genom bland annat Trafikverket, som måste följas och det gäller även för företag som är verksamma inom vägentreprenad. Vid bergarbete krävs bland annat sprängkort, vilket innebär utdrag ur belastningsregistret, och geologikunskaper.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Enligt Seko är det mycket vanligt med många underleverantörer samt att det förekommer att underentreprenörer fuskar med F-skattesedlar genom att falska egenföretagare plockas in i stället för att anställas och att det finns ett stort mörkertal avseende underleverantörskedjor.  Byggföretagen framhåller att det inte är vanligt med väldigt långa kedjor av underentreprenörer och då mer än tre underentreprenörer i led. Kring ett och samma projekt med komplicerat byggande kan det dock finnas många inblandade aktörer som var och en bidrar med sina resurser och sin specialkompetens. 

Byggföretagen belyser även med stöd av Lind (2020) att anlitande av underentreprenörer per definition pekas ut som någonting oseriöst och att det finns tydliga och rationella faktorer som exempelvis specialisering och riskhantering som förklarar arbetssättet. Anlitande av underentreprenörer kan vara ett sätt att dela på risker. Ett mindre företag kan då även konkurrera om större uppdrag som de inte har egen personal till, eftersom de räknar med att kunna lägga ut delar av arbetet till andra företag om de vinner upphandlingen. 

Sund konkurrens i byggbranschen en forskningsantologi - Reflektioner utifrån forskarnas bidrag Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare Kungliga Tekniska Högskolan, Byggföretagen 2020, sid 13 ff

Enligt Byggmarknadskommissionen (2022) handlas allt fler underentreprenörer upp och anlitandet av underentreprenörer har ökat risken för att kriminella företag kommer in på byggarbetsplatser. 

Från svart till vitt. Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen! Slutrapport 2022, Byggmarknadskommissionens webbplats

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Utstationering förekommer, men i begränsad omfattning. Säkerhetskrav, krav på viss utbildning och i vissa fall språkkrav utgör begränsningar för utländsk arbetskraft.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Byggföretagen framhåller att i och med Väg- och Banavtalets tydligt angivna grundlöner, så ges inte utrymme för någon prispress, men när det gäller företag bundna av hängavtal eller företag som helt saknar kollektivavtal finns en högre risk att företag tillämpar anställningsvillkor som ligger påtagligt under kollektivavtalsnivåer. Byggföretagen framhåller vidare att det faktum att enskilda beställare endast värderar det lägsta timpriset för okvalificerat arbete inte är samma sak som att det råder en allmän prispress och att brist på kvalificerad arbetskraft i Sverige gör att marknaden är beredd att betala mer för att få jobbet professionellt utfört. Byggföretagens bild är att det mellan medlemsföretag bundna av Väg- och Banavtalet råder en välfungerande konkurrens. Enligt Seko finns inom yrkesgrupperna konkurrens beroende på tillgång av arbetskraft, idag saknas det arbetare i Sverige.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Byggföretagen konstaterar att det bland medlemsföretagen är mycket få tvisteförhandlingar kring arbetstidsfrågor som rör systematiska brott mot arbetstidslagen eller motsvarande kollektivavtalsregleringar. Hur det ser ut utanför medlemskåren låter Byggföretagen vara osagt. Seko framhåller att det är vanligt med systematiska brott mot arbetstidslagen och betonar att de flesta tvister löses på arbetsplatsen redan innan det blir en tvisteförhandling.

Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

Enligt Seko förekommer arbetsmiljöbrister då det sällan finns skyddsombud och fackliga förtroendevalda på bolag som är nyetablerade. Byggföretagen framhåller att många av byggföretagen har ett mycket ambitiöst arbetsmiljöarbete och kraftfulla insatser sker i samverkan inom branschen i form av arbetsmiljörådgivare i branschens organisationer, fackföreningarnas regionala skyddsombud, införande av en obligatorisk säkerhetsutbildning, uppbyggnad av en första säkerhetspark och det sektorsgemensamma initiativet Håll nollan, men att det också förekommer företag med bristande arbetsmiljöarbete. 

 Uppgiftslämnare: Seko och Byggföretagen

En upphandlande myndighet och enhet kan använda denna bedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i den enskilda upphandlingen. Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor.

Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är framtagen i januari 2022 och är baserad på de förhållanden som råder när riskbedömningen genomfördes.

Upphandlingsmyndighetens publicerade riskbedömningar