Slutsatser av riskbedömning: byggarbetare

Anställda eller inhyrda arbetstagare inom till exempel 

• byggarbeten nyproduktion, ombyggnad och renovering av hus och anläggningar
• anläggning broar, kajer, dammar /bassänger, sjölägen, flygfält, bränsledepåer och garage 
• mark- och ledningsarbeten 
• inredningsarbeten 
• grundförstärkning, spontning, pålning, påldäck och injekteringsarbeten
• prefabmontage stål och betong samt trä och plåt, maskin- torn- och mobilkranar samt jordförflyttande anläggningsmaskiner 
• dykeriarbeten, mudderverksarbeten 
• ytskikt golv och plattsättning 
• våtrumsarbeten 
• undertak 
• fjärrvärme och fjärrkyla 
• borrning för vatten och energi 
• mureri- och fasadarbeten 
• ugnsmakeri 
• allt arbete med trä och betong vid byggande och reparationer av vägar, järnvägar, spårvägar tunnelbanor
• trädgårdsanläggningar inom tomtmark 
• bergsprängning ovan jord 
• takarbeten 
• rivningsarbeten 
• byggsmeder och förrådsarbeten samt 
• bodstäd och finstädning på byggarbetsplatser.

Yrkesgruppen omfattas av Byggavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Byggföretagen.

Upphandlingsmyndigheten har inhämtat uppgifter från ovan angivna arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Underlaget för bedömningen har därefter skickats ut till alla parter för synpunkter varvid de har beretts möjlighet att lämnat ytterligare förtydliganden. 

Med ett fåtal undantag krävs det ingen formell yrkesutbildning för att arbeta inom yrken som omfattas av Byggavtalet och kvalifikationerna varierar stort. För att yrkesbevis ska kunna utfärdas krävs tre-årig grundutbildning på gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram, följt av två till tre års kvalificeringstid som anställd lärling. Byggföretagen framhåller att variationen är stor avseende vilken kompetens som arbetskraft från andra länder har. Allt från högt meriterade yrkesarbetare med specialistkompetens till de som helt saknar relevant yrkesutbildning förekommer. Byggnads framhåller att en stor andel av de arbetstagare som inte är folkbokförda i Sverige, avlönas som att de helt saknar utbildning. 

Krav på utbildning för att få utöva yrket finns för maskinförare, ställningsbyggare och anställningsdykare. Byggnads menar dock att det är högst oklart hur regelefterlevnaden ser utför de yrken där utbildning krävs eftersom det förekommer fusk med utbildningsbevis.

Utöver de mer omfattande yrkesutbildningarna förekommer krav definierade av Arbetsmiljöverket avseende utbildning kopplat till särskilt riskfyllda arbetsuppgifter. Arbete med asbest och bergsprängning omfattas av den typen av krav. 

Språkkunskaperna varierar, vilket kan skapa problem med kommunikationen på arbetsplatser och medför säkerhetsmässiga risker.  

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Bland de större företagen inom byggbranschen är lejonparten bundna av kollektivavtal och bland de allra största företagen med fler än 500 anställda är samtliga bundna av avtal genom medlemskap i arbetsgivarorganisationer som Byggföretagen. Enligt Byggmarknadskommissionen är kollektivavtalstäckningen i byggbranschen hög, men den fackliga organisationsgraden för arbetare inom byggbranschen har sjunkit från 80 % till drygt 60 % på 15 år. Enligt Kjellberg A (2021) är kollektivavtalstäckningen lägre för mindre företag och för småföretag (1 - 49 anställda) i byggbranschen har kollektivavtalstäckningen gått från 58 % år 2010 till 53,5 % år 2015. Byggnads framhåller att det ser väldigt olika ut i landet, i storstäderna är avtalstäckningen lägre än utanför storstäderna. Kollektivavtalstäckningen är relativt hög i landet, men vad avser utländska företag är den lägre. 

Från svart till vitt. Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen! Slutrapport 2022, Byggmarknadskommissionens webbplats 

Kjellberg, Anders (2019). Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund. Lunds universitet. Research Reports 2021:1. ISBN 91-7267-310-9

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Yrkesgruppen är reglerad, både genom krav på elektronisk personalliggare från Skatteverket och en rad föreskrifter hos Arbetsmiljöverket. I kollektivavtalen förekommer regleringar i form av lönerapportering och krav på maskinförarutbildning och yrkeskompetens för anläggningsdykare. Byggnads framhåller att det genom Skatteverkets egna kontroller kan konstateras att det är vanligt förekommande att inte all personal registreras in i personalliggaren. Vidare konstaterar Arbetsmiljöverket, enligt Byggnads, att regelefterlevnaden av de arbetsmiljörättsliga föreskrifterna är bristfällig. Vad avser lönerapporteringen i kollektivavtalen så tillägger Byggnads att misstanke finns om att de uppgifter som rapporteras in i många fall inte stämmer överens med verkligheten. Byggföretagen framhåller att Trafikverket har krav på viss utbildning/kompetens inom såväl väg- som järnvägsproduktion. Kraven förmedlas i verkets egna upphandlingar, men tillämpas även av andra beställare.   

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Byggnads framhåller att det är oerhört vanligt med underleverantörer och att underleverantörerna utför alla typer av arbetsuppgifter. I storstäderna på de större arbetsplatserna är det inte ovanligt med flera hundra underleverantörer. Det finns underleverantörer på i stort sett varje arbetsplats oavsett storlek. Byggnads ser stora risker med långa och breda leverantörskedjor. Byggföretagen belyser med stöd av Lind (2020) att anlitande av underentreprenörer per definition pekas ut som någonting oseriöst och att det finns tydliga och rationella faktorer som exempelvis specialisering och riskhantering som förklarar arbetssättet. Byggföretagen framhåller även att anlitande av underentreprenörer också kan vara ett sätt att dela på risker. Ett mindre företag kan då även konkurrera om större uppdrag som de inte har egen personal till, eftersom de räknar med att kunna lägga ut delar av arbetet till andra företag om de vinner upphandlingen. Vad Byggföretagens erfar är det inte vanligt med väldigt långa kedjor av underentreprenörer (fler än tre UE i led). Kring ett och samma projekt med komplicerat byggande kan det dock finnas många inblandade aktörer som var och en bidrar med sina resurser och sin specialkompetens. Enligt Byggmarknadskommissionen (2022)1 handlas allt fler underentreprenörer upp och anlitandet av underentreprenörer har ökat risken för att kriminella företag kommer in på byggarbetsplatser.

Sund konkurrens i byggbranschen en forskningsantologi - Reflektioner utifrån forskarnas bidrag Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare Kungliga Tekniska Högskolan, Byggföretagen 2020, sid 13 ff.

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Byggnads framhåller att utstationerad arbetskraft förekommer i mycket stor omfattning. I utstationeringsregistret anmäls bara en bråkdel av alla utstationerade arbetstagare. De uppgifter som anmäls in i registret är ofta fel, både vad avser adress, antal arbetstagare, namn, period och tjänstemottagare. Fusket med skatter och sociala avgifter är väldigt utbrett, de så kallade A1-intygen saknar kontrollinstanser och fusket är utbrett. Skattereglerna är svåra att kontrollera på grund av att företagen själva förväntas tala om ifall de har fast driftställe eller om de är bemanningsföretag. Byggnads kan se att många företag borde klassas som bemanningsföretag men väljer att inte göra det på grund av skattereglerna, samt att många företag har fast driftställe eller i princip all verksamhet i Sverige utan att betala skatt här. Att använda enmansföretagare och låtsas att dessa är anställda är också utbrett.

Byggföretagen framhåller att kravet gällande yrkesbevis inom vissa områden, till exempel för maskinförare, begränsar inflödet av arbetskraft från andra länder. Byggföretagen framhåller även att det finns en rad risker kopplade till arbetskraft från andra länder och beställare behöver vara tydliga med krav på transparens och uppföljning av arbetsvillkoren för anlitad arbetskraft.

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Byggnads framhåller att det är en oerhört stor konkurrens med hög risk för pressade priser. Byggföretagen framhåller att i och med Byggavtalets tydligt angivna grundlöner, så ges inte utrymme för någon prispress, men när det gäller företag bundna av hängavtal eller företag som helt saknar kollektivavtal finns en högre risk att företag tillämpar anställningsvillkor som ligger påtagligt under kollektivavtalsnivåer. Byggföretagen framhåller vidare att det faktum att enskilda beställare endast värderar det lägsta timpriset för okvalificerat arbete inte är samma sak som att det råder en allmän prispress och att brist på kvalificerad arbetskraft i Sverige gör att marknaden är beredd att betala mer för att få jobbet professionellt utfört.

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Byggnads framhåller att systematiska brott mot arbetstidslagen förekommer i stor omfattning. Långa arbetsdagar och arbete 60 - 70 timmar per vecka, måndag till söndag. Oftast redovisas bara 40 timmas arbete och arbetstagaren får bara betalt för 40 timmar, men det krävs 60 - 70 timmars arbete för att få ut lönen för 40 timmar.  Byggföretagen konstaterar att det bland medlemsföretagen är mycket få tvisteförhandlingar kring arbetstidsfrågor som rör systematiska brott mot arbetstidslagen eller motsvarande kollektivavtalsregleringar. I de fåtal fall där felaktigheter har uppdagats har det gällt ställningsbyggnation inom den fasta industrin. Hur det ser ut utanför medlemskåren låter Byggföretagen vara osagt. 

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

Byggnads kontroller visar att brott mot arbetsmiljöreglerna är mer en regel än ett undantag. Särskilt gäller det de allra farligaste arbetsmomenten, som asbestrivning samt arbete på ställning och hög höjd. Underentreprenörer handlas ofta upp till pressade priser vilket då också medför att brister i arbetsmiljön blir mer vanligt förekommande. Byggföretagen framhåller att många av byggföretagen har ett mycket ambitiöst arbetsmiljöarbete och kraftfulla insatser sker i samverkan inom branschen i form av arbetsmiljörådgivare i branschens organisationer, fackföreningarnas regionala skyddsombud, införande av en obligatorisk säkerhetsutbildning, uppbyggnad av en första säkerhetspark och det sektorsgemensamma initiativet Håll nollan, men att det också förekommer företag med bristande arbetsmiljöarbete.

Uppgiftslämnare: Byggnads och Byggföretagen 

En upphandlande myndighet och enhet kan använda denna bedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i den enskilda upphandlingen. Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor.

Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är framtagen i januari 2022 och är baserad på de förhållanden som råder när riskbedömningen genomfördes.

Upphandlingsmyndighetens publicerade riskbedömningar