Villkoren i den allmänna förordningen om de minimis-stöd
Stöd till ett företag som sammanlagt inte överstiger 300 000 euro under en period av tre år och som även uppfyller övriga villkor i den allmänna förordningen om de minimis-stöd (kommissionens förordning 2023/2831) är av så liten betydelse, att konkurrens- och samhandelskriteriet inte är uppfyllda. Sådant stöd är inte statsstöd.
Innehåll på denna sida
Villkoren i förordningen
Den nuvarande förordningen tillämpas till och med den 31 december 2030.
Den allmänna förordningen om de minimis-stöd
Här är några av de mest centrala villkoren i förordningen:
Stöd till primärproduktion inom jordbruks-, fiske och vattenbrukssektorn omfattas inte av den allmänna de minimis-förordningen. För stöd till sådana verksamheter finns i stället sektorspecifika förordningar om de minimis-stöd.
Bearbetning och saluföring av sådana produkter kan däremot omfattas av den allmänna de minimis-förordningen, såvida inte något av följande gäller:
- stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana produkter som köps från primärproducenter eller släpps ut på marknaden
- stödet är kopplat till en skyldighet att dela stödet med primärproducenter.
Förordningen får inte heller tillämpas på visst exportrelaterat stöd
Stöd som är avhängigt exportvolymer eller kopplat till distributionsnät , både till medlemsstater och tredjeländer, omfattas inte av den allmänna de minimis-förordningen.
Stöd som är avhängigt av att inhemska produkter används framför importerade omfattas inte heller av den allmänna de minimis-förordningen.
Summan av allt de minimistöd till ett företag får inte överstiga 300 000 euro under en period av tre år räknat från tiden då mottagaren får rätt till ett nytt de minimis-stöd oavsett dagen för utbetalning av stödet. Det innebär att för varje nytt de minimis-stöd som beviljas ska det totala beloppet fastställas genom att allt de minimis-stöd som har beviljats företaget under treårsperioden (de senaste tre åren) räknas ihop.
Stöd är överblickbart om det går att räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) i förväg utan att värdera risk.
Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner anses vara genomsynligt de minimis-stöd.
Stöd i form av lån anses vara genomsynligt om det är garanterat av säkerheter som täcker minst hälften av lånet. Stödmottagaren får inte vara i ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfylla kriterierna för att försättas i kollektiv insolvens. Stora företag ska vara i en ekonomisk situation som berättigar ett kreditbetyg på lägst B-. Ett stöd i form av ett femårigt lån kan lämnas med ett belopp på maximalt 1,5 miljoner euro (för ett tioårigt lån maximalt 750 000 euro). Om ett lån är mindre än dessa belopp eller beviljas för en kortare period än fem, respektive tio år, ska bruttobidragsekvivalenten för det lånet beräknas som en motsvarande andel av takbeloppet för lån, eller på grundval av den referensränta som gällde vid den tidpunkt då lånet beviljades.
Kapitaltillskott eller stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder, som tar formen av investeringar i aktier eller därmed likställt kapital, anses vara överblickbart endast om det sammanlagda beloppet är lägre än takbeloppet för de minimis-stöd, se ovan. Även stöd som ingår i andra instrument ska betraktas som överblickbart om instrumentet föreskriver ett takbelopp som garanterar att takbeloppet för de minimis-stödet inte överskrids.
Stöd i form av garanti anses vara överblickbart om garantin inte överstiger 80 procent av det underliggande lånet och stödet har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen om hur statsstödsreglerna tillämpas på lån eller garantier. Andra metoder kan användas i en medlemsstat om de först anmäls till kommissionen samt har godtagits av kommissionen. Sverige har inte använt någon sådan alternativ metod. Ett stöd i form av femåriga garantier kan lämnas med ett belopp på maximalt 2 250 000 euro (för en tioårig garanti maximalt 1 125 000 euro). Stödmottagaren får inte vara i ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfylla kriterierna för att försättas i kollektiv insolvens. Stora företag ska vara i en ekonomisk situation som berättigar ett kreditbetyg på lägst B-.
Särskilda regler gäller för finansiella intermediärer som genomför en eller flera stödordningar av mindre betydelse (artikel 4 p. 7).
Allt stöd som betraktas som de minimis-stöd ska räknas samman. Andra typer av stöd räknas inte ihop för att fastställa takbeloppet. Andra typer av stöd än de minimis-stöd (exempelvis stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen) påverkar alltså inte takbeloppet enligt förordningen.
De minimis-stöd kan påverka möjligheten att få stöd enligt andra statsstödsregelverk om båda stöden ges för samma stödberättigande kostnader. Om stöden ska täcka samma eller delvis samma kostnader finns särskilda regler om det (så kallad kumulering) i de regler som styr andra stöd än de minimis-stöd.
Europeiska kommissionen ska utveckla ett register dit all stödgivning enligt denna förordning ska rapporteras. Det finns dock en möjlighet för en medlemsstat att bygga upp ett eget motsvarande register istället för att använda det som kommissionen utvecklar. Kravet på att publicera information om stöd i detta register gäller från den 1 januari 2026. Fram till dess att det obligatoriska registret har tillämpats i Sverige i tre år ska ett system med information och intyg tillämpas.
Fram till dess att uppgifter om svenska de minimis-stöd ska rapporteras i det register som kommissionen ska ta fram får stöd lämnas om följande villkor är uppfyllda:
Stödgivaren upplyser mottagaren om att det är ett stöd enligt förordningen.
- Det företag som får stödet intygar att företaget inte har mottagit fler de minimis-stöd som sammanlagt gör att stödtaket överskrids.
- Stödgivaren dokumenterar att denne har följt villkoren i förordningen och bevarar dokumentationen i 10 år från den dag då stödet beviljades.
Lämna stöd enligt de minimis-förordningen som kommun eller region
Vi har mer information om att lämna stöd enligt den allmänna förordningen om de minimis-stöd på vår webbplats.
Hur en kommun eller region lämnar stöd enligt de minimis-förordningen
Exempel på stöd med riskvärdering där hela beloppet måste vägas in
En kommun ska investera motsvarande 400 000 euro i vissa fastigheter för att säkerställa att kommunen uppnår vissa politiska mål. Under avskrivningstiden väntas investeringen ge intäkter som motsvarar nuvärdet av 200 000 euro. Stödets värde bedöms därför vid investeringstillfället vara 200 000 euro. Det finns dock en risk att lokalerna inte kan hyras ut vilket kan leda till lägre eller inga intäkter.
Stödets värde kan inte fastställas utan att kommunen bedömer risken. Förordningen kan bara tillämpas om hela investeringen är lägre än 300 000 euro under en treårsperiod. Eftersom den totala investeringskostnaden 4 00 000 euro överstiger 300 000 euro under en treårsperiod uppfylls inte villkoren i förordningen och det är därmed inte möjligt att ge de minimis-stöd.
Begreppet företag i förordningen
Definitionen av vad som är ett enda företag påverkar stödbeloppets storlek när den allmänna förordningen om de minimis-stöd tillämpas. Detta eftersom olika de minimis-stöd till ett och samma företag ska räknas ihop.
Som företag räknas varje enhet som oavsett juridisk form bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte, till exempel:
- ekonomiska föreningar
- ideella föreningar
- stiftelser
- aktiebolag.
Begreppet företag syftar inte bara på den juridiska person som mottar stödet. EU-domstolen har fastställt att alla enheter som (rättsligt eller faktiskt) kontrolleras av samma enhet bör betraktas som ett enda företag. Det innebär att om företaget kontrollerar, eller kontrolleras av, andra företag direkt eller indirekt ska också utbetalade de minimis-stöd till dessa under treårsperioden räknas in i bedömningen. Ett exempel på sådan kontroll kan vara att företagen ingår i samma koncern.
Enligt de minimis-förordningen kan även andra affärsrelationer än ett koncernförhållande medföra att olika juridiska personer betraktas som ett och samma företag. Det är fallet om den ena juridiska personen har kontroll (ett bestämmande inflytande) över den andra. Det framgår dock av skälen till de minimis-förordningen att företag som inte har något förhållande till varandra förutom att vart och ett av dem har en direkt koppling till samma offentliga organ bör behandlas som separata företag. Hänsyn tas därför till den specifika situation som råder för företag som kontrolleras av samma offentliga organ, och som kan ha oberoende beslutsbefogenhet.
Upphandlingsmyndigheten bedömer att varje kommunalt bolag som kontrolleras direkt av en nämndkontrollerad förvaltning bör betraktas som ett självständigt företag i förhållande till andra verksamheter som direkt kontrolleras av samma förvaltning.