Lagar och nationella strategier i arbetet mot arbetslivskriminalitet

I detta avsnitt beskriver vi övergripande några av regeringens strategier och handlingsplaner som rör arbetslivskriminalitet. Dessa är inte bindande för upphandlande organisationer på samma sätt som lagar och förordningar, men de kan vara styrande inte minst för statliga myndigheter genom att de kommunicerar regeringens förväntningar på dem i detta avseende. De kan därför vara aktuella att hänvisa till i styrande dokument som den upphandlande organisationen har. 

I den nationella säkerhetsstrategin framhålls bland annat att offentliga aktörer måste upprätthålla ett adekvat skydd mot infiltration och korruption och att samarbetet mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv måste utvecklas i detta avseende. Det behövs också mer samarbete mellan bland annat det offentliga och näringslivet. Att slå sönder den kriminella ekonomin och bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan är två av målen för att reducera och bekämpa den systemhotande organiserade brottsligheten.  

Nationell säkerhetsstrategi (publikation på regeringens webbplats)

Handlingsplanen mot korruption och otillåten påverkan riktar sig till den offentliga förvaltningen. Syftet med den är att möta bredden i de utmaningar som finns när det gäller korruption och otillåten påverkan. Offentliga inköp är ett av områdena i handlingsplanen, och här nämns bland annat att tjänstemän med ansvar för inköp ofta befinner sig i en utsatt position om företag eller andra externa aktörer försöker påverka upphandlingsprocessen på ett otillbörligt sätt. Tilltron till det offentliga skadas allvarligt om det finns misstankar om korruption eller otillåten påverkan. Korruption och otillåten påverkan kan i förlängningen leda till att seriösa företag konkurreras ut, till förmån för oseriösa företag. Korruptionsrisker behöver beaktas i alla inköpsprocesser. 

Handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027 (publikation på regeringens webbplats)

I den nationella strategin mot organiserad brottslighet framhålls att arbetet mot välfärdsbrott måste omfatta hela den offentliga sektorn, oavsett om det rör en individersättning, ett föreningsbidrag eller en upphandlad vara eller tjänst. Vidare framhålls att offentlig upphandling är ett riskområde för kriminalitet som behöver uppmärksammas mer. De omfattande beloppen i kombination med bland annat bristande uppföljning gör samtidigt den offentliga upphandlingen sårbar för kriminellt utnyttjande.  

Eftersom kriminella som agerar i företag ofta inte betalar skatter, avgifter eller löner eller följer andra arbetsrättsliga villkor och arbetsmiljölagar som övriga företag på marknaden, kan de hålla anbuden i upphandlingsförfarandet låga, vilket skapar en osund konkurrens. Företagen kan också från början medvetet ha kalkylerat med att göra planerade konkurser eller att inte utföra avtalsmässiga uppdrag. Flera statliga myndigheter besitter information som skulle kunna vara till hjälp och nytta för upphandlande aktörer i arbetet med att säkerställa att kriminella och oseriösa aktörer stängs ute från offentliga kontrakt. Det är samtidigt viktigt att upphandlande myndigheter och enheter bedriver ett aktivt arbete med att kontrollera onormalt låga anbud, följa upp att det som avtalats också levereras samt vid behov avsluta kontrakt. 

Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet (publikation på regeringens webbplats)

I den nationella strategin mot organiserad brottslighet framhålls att arbetet mot välfärdsbrott måste omfatta hela den offentliga sektorn, oavsett om det rör en individersättning, ett föreningsbidrag eller en upphandlad vara eller tjänst. Vidare framhålls att offentlig upphandling är ett riskområde för kriminalitet som behöver uppmärksammas mer. De omfattande beloppen i kombination med bland annat bristande uppföljning gör samtidigt den offentliga upphandlingen sårbar för kriminellt utnyttjande.  

Eftersom kriminella som agerar i företag ofta inte betalar skatter, avgifter eller löner eller följer andra arbetsrättsliga villkor och arbetsmiljölagar som övriga företag på marknaden, kan de hålla anbuden i upphandlingsförfarandet låga, vilket skapar en osund konkurrens. Företagen kan också från början medvetet ha kalkylerat med att göra planerade konkurser eller att inte utföra avtalsmässiga uppdrag. Flera statliga myndigheter besitter information som skulle kunna vara till hjälp och nytta för upphandlande aktörer i arbetet med att säkerställa att kriminella och oseriösa aktörer stängs ute från offentliga kontrakt. Det är samtidigt viktigt att upphandlande myndigheter och enheter bedriver ett aktivt arbete med att kontrollera onormalt låga anbud, följa upp att det som avtalats också levereras samt vid behov avsluta kontrakt. 

Nationell strategi mot arbetslivskriminalitet (publikation på regeringens webbplats)