Lärande exempel inom bygg och anläggning

Byggbranschen i Sverige brottas med många allvarliga utmaningar som, människoexploatering, ekonomisk brottslighet, illegal arbetskraft, diskriminering, arbetsmiljöbrott och andra missförhållanden. Den ideella föreningen Rättvist byggande arbetar operativt för sund konkurrens på lika och schyssta villkor i hela kedjan av byggentreprenörer.

Skanska har tillsammans med en norsk utvecklare tagit fram ett verktyg – KULA, som utgör en viktig pusselbit för att stoppa oseriösa och kriminella aktörer att verka på marknaden. Syftet med verktyget har varit att synliggöra hela leverantörskedjan på arbetsplatsen samt förenkla kontroll av lagkrav, beställarkrav och företagsspecifika krav. Skanska ville skapa ett verktyg som skulle vara öppet att använda för alla byggentreprenörer och till nytta även för beställare.

Knivsta kommun har lyckats bygga energieffektiva hus till lägre byggkostnader och med bättre relation till sina leverantörer. Nyckeln har varit en modell för samverkan i byggentreprenader som tagits fram av kommunens fastighetsbolag.

I Knivsta kommun har kommunens fastighetsbolag med framgång upphandlat byggentreprenader efter en egen samverkansmodell. Här kan du läsa mer om hur modellen är uppbyggd.

Det sägs ofta att nybyggnation är både dyrt och svårt, men det behöver inte vara så. Sveriges Allmännytta erbjuder sina medlemmar ett ramavtal som gör det möjligt att bygga standardiserade byggnader till låga priser. De har även förenklat upphandlingsprocessen för de kommunala bostadsbolagen.

För att minska klimatpåverkan och främja innovation använde Trafikverket en avtalsmodell där de kombinerade lägsta pris med bonus i en upphandling om drift och underhåll av vägar. Bonusen används som incitament för att uppmuntra leverantörer att minska klimatpåverkan och främja innovation. Det har gett goda resultat.

Under det senaste året har Familjebostäder i Göteborg utvecklat arbetet med återbruk. Vid rivningen av en panncentral kunde material som plåtfasad, spiraltrappor och fönster återbrukas. Ungefär 15 ton koldioxid kommer att sparas i samband med att material och produkter återanvänds.

Att bostadsbranschen vågar ställa krav på återbruk är ett viktigt led i omställningen till ett mer cirkulärt arbetssätt. Familjebostäder i Göteborg har kommit en bra bit på vägen och bolaget har sedan början av 2020 jobbat med återbruk, bland annat vid renovering av en fastighet på Kustgatan.

I december 2018 gick Furesø kommun i Danmark ut med en förfrågan om att bygga om en officersskola till en förskola i en totalentreprenad. I uppdraget fanns tydliga krav på bevarande av kulturminnen och ambitiösa hållbarhetskrav, som togs an med goda resultat som följd.

Under 2019 stod de två plusenergihus som Stockholmshem byggt i Norra Djurgårdsstaden klara. Med hjälp av solceller genererar byggnaderna mer el än vad som används, räknat över ett år. Upphandlingen genomfördes med förfarandet konkurrenspräglad dialog.

På den lilla orten Jøa i Namsos (tidigare Fosnes) kommun i västra Norge uppförde kommunen 2016 ett aktivitets- och idrottshus i syfte att samla flera verksamheter i ett och samma komplex. Under byggprocessen av Fyret ville man pröva nya innovativa lösningar för att spara energi.

Skånska kommuner slösar 420 miljoner kronor om året på onödiga energikostnader. Om pengarna lades på energibesparing skulle det finnas över sju miljarder kronor till renovering. Kommunerna skulle dessutom kunna spara ytterligare fem miljarder sett till livslängden för energi i energibesparande åtgärder.

Uppsala kommun antog 2017 en arkitekturpolicy i syfte att höja kvaliteten i det som byggs, öka variationen i stadsbilden och underlätta för det ökade byggandet. Policyn har hittills legat till grund för flera upphandlingar, vilket även börjat märkas i resultaten.

Stockholm stad att valde att upphandla en utförandeentreprenad för tillbyggnaden av Liljevalchs konsthall. Genom en arkitekttävling kunde det bidrag utses som ansågs leva upp till de högt satta kraven på gestaltning och arkitektonisk skärpa.