Start
Ett cirkulärt mönster i orange

Arkitekturpolicy säkerställer kvalitet i upphandlingar

Publicerad 22 september 2021

Uppsala kommun antog i januari 2017 en arkitekturpolicy i syfte att höja kvaliteten i det som byggs, öka variationen i stadsbilden och underlätta för det ökade byggandet. Policyn har hittills legat till grund för flera upphandlingar av arkitekter, konsulter och mark, vilket även börjat märkas i resultaten.

2012 beslutade kommunfullmäktige i Uppsala om en förstudie kring en sammanhållen arkitekturpolitik. Bakgrunden till beslutet var att det som byggdes i staden inte ansågs leva upp till den kvalitet som önskades, att byggandet ökade och att styrdokument saknades. Förstudien genomfördes av plan- och byggnadsnämnden i samråd med gatu- och samhällsmiljönämnden. I januari 2015 godkändes förstudien och kommunstyrelsen fick i uppdrag att ta fram ett förslag till en arkitekturpolicy.

– Visionen har handlat om att höja nivån och kvaliteten på det som byggs, där ett mål har varit att öka variationen, såväl i det gestaltande utseendet, i upplåtelseformer som i antalet byggaktörer. Det som byggts har i stort sett hanterats av fyra, fem byggbolag under väldigt många år. Sedan har det funnits ett mål för arbetet med själva policyn som styrts av ledord som förtroende, eftertanke och omsorg. Det har handlat om att vara på det klara med varför saker görs och att skapa ett engagemang både internt i kommunen och externt bland aktörerna, säger Claes Larsson, stadsarkitekt i Uppsala.

"Visionen har handlat om att höja nivån och kvaliteten på det som byggs"

Claes Larsson, stadsarkitekt i Uppsala

Vad gäller materialmässiga värden premieras långsiktigt hållbara material som exempelvis trä och tegel i policyn. De gestaltningsmässiga riktlinjerna har däremot medvetet inte skrivits ut, mer än att alla aspekter av gröna och befintliga värden ska beaktas.

– Anledningen till detta är dels att policyn ska hålla över väldigt lång tid och dels att det går trender i gestaltning. Men det handlar också om en önskan av variation i stadsbilden där man inte vill trycka på specifika värden, säger Claes Larsson.

Anbud i upphandlingar utvärderas utifrån arkitekturpolicyn

Policyn används främst i konsultupphandlingar och i försäljning av mark (markanvisningar). Ett sådant projekt som nyligen (2021) genomförts är en upphandling av ett konsultteam som fått i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för centralstationen. I upphandlingen användes policyn för att beskriva arbetssättet.

Ett annat exempel är en upphandling av ett konsultteam, som gjordes genom en förnyad konkurrensutsättning av ett ramavtal. Uppdraget handlade om en utformning av det centrala torget och utvärderades gentemot arkitekturpolicyn med avseende på vilken kvalitet som var att förvänta i leveransen. Även privata aktörer har kunnat utgå från policyn. Ett exempel är bostadsområdet Botanikern, som också uppmärksammats i en DN-artikel.

– De har kunnat använda policyn som vägledning i vad som är viktigt från kommunens sida att tänka på, säger Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

Accepterad policy har lett till höjd kvalitet

Arkitektonisk kvalitet är ett centralt begrepp som eftersträvas i policyn och definieras som en omsorg om det som görs, både i det stora och det lilla. Genom att lyfta fram kvalitet ska slentrianmässiga lösningar undvikas. Men det har också lett till att aktörer som vanligtvis inte levererar på en tillräckligt hög nivå lyft sig på grund av den ökade konkurrensen. 

– Det har tagit några år för den att sjunka in men nu börjar effekterna märkas i kombination med en del kringåtgärder som görs för att höja kvaliteten och intresset för den byggda miljön, säger Claes Larsson.

Innan policyn togs i bruk räknades ofta byggbolagen till en handfull. Vid senare år har kommunen haft så många som 67 bolag inne. Andra effekter av policyn har blivit att byggherrar som inte följt de parametrar utifrån vilka de beviljats bygglov blivit tvungna att ändra byggnader. Dessutom har bygglov som inte uppfyllt kraven stoppats och samarbeten har avbrutits med byggbolag som inte ansetts uppfylla bestämmelserna.

"Att det nu finns en policy ger status åt frågan"

Erik Pellingkommunstyrelsens ordförande i Uppsala

– Att det nu finns en policy ger dessutom en status åt frågan, ett annat tryck i genomförandet och bidrar till att de tjänstemän som ska jobba med frågorna får råg i ryggen. Det finns byggherrar som har med sig det här i blodet från början, som brinner för att bygga välgestaltade byggnader. Men det finns också otaliga exempel på där man av olika skäl går in för att pruta och där behövs motkrafter och ett tydligt mandat vilket policyn ger. Så det här är en förstärkning och ett sätt att lyfta frågorna, säger Erik Pelling.

Något som bidragit till acceptansen av riktlinjerna hos konsulter och byggbolag är att den medvetet beskriver en nivå snarare än att i detalj peka ut en riktning. För att komma vidare i processen behöver ett frågebatteri besvaras. 

– Hade vi varit detaljstyrda hade den nog inte hållit över tid och hade heller inte accepterats i lika hög utsträckning. Tanken är inte att vi ska sätta hämsko på marknaden utan att vi ska uppnå hög kvalitet, säger Claes Larsson.