Start

Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol

Beslut om statsstöd kan ifrågasättas på ett antal olika sätt. Om det visar sig att ett olagligt statsstöd har lämnats behöver stödgivaren återkräva utbetalda belopp med ränta. På denna sida belyser vi hur kommuner och regioner ska agera när de brutit mot statsstödsreglerna och hur statsstöd annars kan ifrågasättas genom klagomål till tillsynsmyndigheter och processer i domstol.

Statsstödsreglerna hjälper kommuner och regioner att göra sunda affärer

Kommuner, regioner och deras företag tar många beslut som kan omfattas av statsstödsreglerna. Statsstöd är som utgångspunkt förbjudet om det inte har godkänts av kommissionen eller följer de undantagsregler som finns. 

Olagligt statsstöd innebär risker för alla parter

Ett olagligt statsstöd ska betalas tillbaka med ränta, även om återbetalningen innebär att mottagaren av stödet går i konkurs. 

Den kommun eller region som lämnar ett olagligt stöd riskerar:

  • korruption
  • slöseri med offentliga medel
  • negativ publicitet och badwill
  • fördragsbrott.

Vid fördragsbrott kan Sverige fällas i EU-domstolen för att inte följa statsstödsreglerna och dömas att betala löpande viten om Sverige inte rättar sig efter beslutet.

Om statsstöd i stället utformas på rätt sätt begränsas stödets påverkan på konkurrensen och företag får förutsättningar att konkurrera på lika villkor. För att uppnå en sund offentlig affär behöver kommuner och regioner med andra ord följa statsstödsreglerna.

Om statsstödsreglerna

Olagligt statsstöd

Det är förbjudet att bevilja ett nytt statsstöd om det inte har godkänts av Europeiska kommissionen eller har utformats enligt vissa undantagsregler. Detta förbud kallas för genomförandeförbudet. Statsstöd som ges i strid med genomförandeförbudet är olagligt. Kommuner och regioner, nationella domstolar och andra offentliga aktörer är skyldiga att respektera genomförandeförbudet. 

EU-domstolen har funnit att genomförandeförbudet har direkt effekt. Det innebär att den som har påverkats av det olagliga stödet (exempelvis konkurrenter till stödmottagaren) kan stödja sig på genomförandeförbudet inför nationella domstolar. Exempel på sådana mål hittar ni under rubriken Exempel på mål där återkrav av statsstöd har prövats.

Genomförandeförbudet

Enligt artikel 108.3 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får stödåtgärder inte genomföras förrän de godkänts av kommissionen.

”Kommissionen ska underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107, ska den utan dröjsmål inleda det förfarande som anges i punkt 2. Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.”

Genomförandeförbudet

En kommun eller region som lämnat olagligt statsstöd ska återkräva stödet

Den kommunala eller regionala revisionen kan identifiera olagligt statsstöd och rekommendera att organisationen återkräver det olagliga stödet. Även en privatperson eller ett företag kan uppmärksamma en kommun eller region på att beslutat stöd är olagligt. Om ett utbetalt statsstöd ska återkrävas finns det regler för hur detta ska gå till. 

Återkrav

Ett återkrav innebär att stödmottagaren ska återbetala ett olagligt statsstöd med ränta till den som beviljat stödet. Syftet med ett återkrav är att återställa den konkurrenssituation som rådde innan det olagliga stödet lämnades.

Olika sätt att ifrågasätta beslut om statsstöd 

Om en kommun eller region överträder genomförandeförbudet så är det i första hand kommunen eller regionen som själv ska återställa konkurrensen. Detta gör kommunen eller regionen genom att återkräva det olagliga stödet. Men också andra kan upptäcka och ifrågasätta vad som skulle kunna vara ett olagligt statsstöd.

Europeiska kommissionens tillsyn över statsstödsreglerna

Europeiska kommissionen utövar tillsyn över statsstödsreglerna men är även skyldig att pröva om ett statsstöd är förenligt med statsstödsreglerna. Kommissionen har också en exklusiv behörighet att godkänna statsstöd.

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) och statsstöd

Konkurrensen på marknaden kan snedvridas av statsstöd till offentlig verksamhet om verksamheten konkurrerar med andra företag. Ett statsstöd kan exempelvis göra det möjligt för den offentliga aktören att sälja något till ett pris som understiger det pris som konkurrensutsatta privata företag tar ut. Statsstödsfrågor kan därför även påverka de bedömningar som görs enligt konkurrenslagens (2008:579) regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, den så kallade konfliktlösningsregeln.

Statsstödsfrågor i svenska domstolar

Statsstödsfrågor kan på olika sätt aktualiseras i alla typer av mål som hanteras av svenska domstolar. De flesta nationella domstolsavgöranden som tar upp EU:s statsstödsregler faller inom någon av kategorierna 

  • laglighetsprövning (tidigare kommunalbesvär) som syftar till att upphäva kommunala och regionala beslut som kan strida mot statsstödsreglerna
  • förvaltningsrättsliga mål som syftar till att överklaga myndigheters tillämpning av lag och andra författningar (ofta skattemål) 
  • tvistemål om skadestånd och i mål om att genomdriva beslut om återkrav av olagligt statsstöd.

Kommissionen har publicerat ett meddelande med information om hur nationella domstolar kan behöva tillämpa EU:s statsstödsregler för att skydda de rättigheter som enskilda har enligt genomförandeförbudet.

Kommissionens meddelande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd

Statsstödsfrågor vid onormalt låga anbud i upphandlingar

I upphandlingsregelverket finns bestämmelser om upphandlande myndigheters hantering av onormalt låga anbud. 

Vid upphandling över tröskelvärdena är en upphandlande myndighet skyldig att ifrågasätta ett anbud som förefaller vara onormalt lågt. Om leverantören inte kan förklara det låga priset på ett tillfredsställande sätt ska anbudet förkastas.

Vid upphandling under tröskelvärdena, och vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, får en upphandlande myndighet förkasta ett onormalt lågt anbud, men det finns ingen skyldighet att göra det. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten begärt en förklaring och inte fått ett tillfredsställande svar. 

En möjlig förklaring till att ett anbud förefaller vara onormalt lågt kan vara att leverantören kan få statligt stöd. 

Onormalt låga anbud

Frågor och svar om olagligt statsstöd

Här är ett urval av frågor vi har besvarat om olagligt statsstöd. Du hittar fler frågor och svar i vår Frågeportal.