Startsida

Angränsande regler och exempel från förvaltningsdomstolar

Statsstödsreglerna är bara ett av flera regelverk som påverkar kommunal och regional borgen. Kommuner och regioner ansvarar för frågor av allmänt intresse för kommunen eller regionen som kollektiv. Detta följer av reglerna som styr kommunal kompetens. Vi redogör därför här översiktligt för detta regelverk och för de kopplingar som i vissa fall kan finnas till upphandlingsreglerna.

Kommunal kompetens och upphandlingsreglerna

Kommunallagen förbjuder individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det inte finns synnerliga skäl för att stödet ska få lämnas (2 kap. 8 § kommunallagen). Detta förbud begränsar en kommuns eller regions möjligheter att ge förmånliga borgensvillkor till privata företag. Detta följer bland annat av Regeringsrättens (RÅ 1993 ref 98, numera Högsta Förvaltningsdomstolens) dom i ett mål om Eksjö kommuns borgen för ett privat bostadsföretags lån (Smålandsbostäder Invest AB). 

Kommunens borgensåtagande motiverades med att kommunen ville rädda arbetstillfällen i kommunen. Domstolen fann att kommunens borgensåtagande stred mot förbudet i 2 kap. 8 § kommunallagen om stöd till enskild näringsverksamhet eftersom målet att rädda arbetstillfällen i kommunen inte utgjorde synnerliga skäl att frångå förbudet i det fallet. Däremot har en kommun kunnat teckna borgen för en kommunal bostadsstiftelse för lån på sammanlagt cirka 22,5 miljoner kronor. När Regeringsrätten (RÅ 1997 ref. 47) prövade den frågan uttalade domstolen att kommunen i princip var oförhindrad att stödja den överlämnade verksamheten i samma omfattning och på samma sätt som när verksamheten bedrivs i direktägd form:

”Kommunfullmäktige får besluta att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett annat rättssubjekt. En verksamhet som kommunfullmäktige överlämnat åt någon annan att sköta och som kontrolleras av kommunen enligt de bestämmelser som nu finns i 10 kap. kommunallagen ska enligt domstolen behandlas som en verksamhet som bedrivs direkt av kommunen.” 

En kommunal borgen, även mot borgensavgift, kan vara ett stöd i den mening som avses i 2 kap. 8 § kommunallagen (jfr U. Lindquist, Kommunala befogenheter, 7:e uppl. s. 372 och bland annat Kammarrätten i Stockholms dom den 26 april 2006 i mål nr 6516-05). Möjligheterna att ge kommunal borgen enligt kommunallagen kan vara större eller mindre än vad som följer av EU:s statsstödsregler. En fråga om kommunal borgen måste alltså bedömas utifrån kommunallagen, statsstödsreglerna och mot andra tillämpliga regler i varje enskilt fall.

Kommuner och regioner får normalt inte bedriva verksamhet med vinstsyfte. Detta följer av självkostnadsprincipen som kommer till uttryck i 2 kap. 6 § kommunallagen. Självkostnadsprincipen i kommunallagen gäller däremot inte för kommunens borgen i de fall självkostnadsprincipen inte är tillämplig. För allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag gäller att de ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och att självkostnadsprincipen inte gäller enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Kommunal verksamhet som enligt lagen om kommunala befogenheter ska bedrivas på affärsmässig grund är också undantagna från självkostnadsprincipen. En kommun eller region kan alltså begära ersättning som inkluderar vinst för ett borgensåtagande om borgen ställs för en verksamhet som bedrivs på affärsmässiga grunder eller enligt affärsmässiga principer.

 Möjligheterna till samarbete med kommunala och privata aktörer kan också påverkas av upphandlingsreglerna. Upphandlingsreglerna ska i princip följas när en kommun eller region vänder sig utanför sin egen organisation och tilldelar kontrakt som innebär att ett vederlag erbjuds mot att en prestation utförs. I likhet med de regler som avgör om borgensåtagande är ett statsstöd så har formen för ett vederlag eller prestationen inte betydelse för bedömningen av om det är fråga om ett upphandlingspliktigt kontrakt. Det betyder att även ett borgensåtagande kan betraktas som ersättning inom ramen för ett upphandlingspliktigt kontrakt om de förutsättningarna är uppfyllda. Om ett borgensåtagande är en del av ersättningen för ett upphandlingspliktigt kontrakt som konkurrensutsatts enligt upphandlingsreglerna innan kontraktet tilldelats är det normalt inte fråga om statsstöd. Mer om detta går att läsa på vår webbsida om gynnandekriteriet.

 Gynnandekriteriet

Ett exempel på sådan ersättning skulle kunna handla om att kommunen erbjuder borgen till förmånliga villkor åt ett företag som utför en tjänst åt kommunen vilket sänker företagets kostnader och minskar eller helt ersätter den ersättning som företaget i övrigt får för att utföra tjänsten.

Exempel på hur villkor för kommunal borgen bedömts av svenska domstolar

Vilka metoder som står sig rättsligt beror på hur tillförlitliga de bedöms vara vid prövningen utifrån de uppgifter som finns tillgängliga. Nedan följer några exempel på hur beslut om kommunal borgen bedömts av förvaltningsdomstolar i avsaknad av klar rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen.