Du är nu på Upphandlingsmyndighetens nya webbplats. Information om vår webbplatsen och hur den är utformad.

Statsstöd

Statsstöd är finansiering med offentliga medel som ger ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga konkurrenter. Statsstöd påverkar samhällsekonomin. Det finns regler som styr statens, regionernas och kommunernas möjligheter att ge en sådan offentlig finansiering. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge vägledning till kommuner och regioner i statsstödsfrågor och bidra till att de får bättre förutsättningar att bedöma när statsstödsreglerna ska tillämpas.

Vad är statsstöd?

Statsstöd är när det offentliga stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden, genom att det gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Med det offentliga avses staten, kommuner eller regioner.

En stödåtgärd kan se olika ut. Det kan till exempel handla om:

  • bidrag, 
  • lån på förmånliga villkor, 
  • borgensåtaganden, 
  • garantier,
  • hyresnedsättningar eller
  • köp av varor eller tjänster till priser eller villkor som är högre än marknadsvärdet.

Statsstöd får bara lämnas om det godkänts av Europeiska kommissionen (kommissionen) eller utformats enligt särskilda undantagsregler. När statsstöd är tillåtet kan stödet bidra till en hållbar utveckling, säkerställa infrastruktur, välfärd och konkurrenskraftiga företag. Exempelvis får en kommun under vissa förutsättningar lämna statsstöd till en regional flygplats. Statsstödsreglerna är utformade för att de politiska målen med olika typer av statsstöd ska uppnås på ett sätt som gör att våra gemensamma resurser används effektivt.  Om statsstöd utformas på rätt sätt begränsas stödets påverkan på konkurrensen och företag inom EU får förutsättningar att konkurrera på lika villkor.   

Statsstöd – en översikt

Exempel på statsstöd

Film: Vad betyder statsstödsreglerna för kommuner och regioner?

Vad innebär begreppet statsstöd?

Begreppet statsstöd har utvecklats genom EU-domstolens rättspraxis och finns reglerat i artikel 107.1 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikeln innehåller flera rättsliga kriterier (rekvisit) som alla ska vara uppfyllda för att det ska vara ett statsstöd. Vissa kriterier i artikeln påminner om varandra och både antalet kriterier och gränserna mellan de olika kriterierna kan beskrivas på olika sätt. 

Artikel 107.1 EUF-fördraget 

Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

Vad är tjänster av allmänt intresse (SGI)?

Tjänster av allmänt intresse är tjänster som riktar sig till medborgarna och där offentlig finansiering är nödvändig. Det kan exempelvis vara fråga om att tillhandahålla apotekstjänster i glesbygd eller andra tjänster som marknaden inte skulle erbjuda på ett sätt som tillfredsställer samhällets behov.

Finansieringen av tjänster av allmänt intresse (Services of General Interest, SGI) kan omfattas av statsstödsreglerna, om verksamheterna, som får den offentliga finansieringen, erbjuder tjänsterna på en marknad.

Tjänster av allmänt intresse (SGI)

När kan stöd av mindre betydelse (de minimis) ges?

Ett stöd av mindre betydelse är ett stöd till lågt värde, som under vissa förutsättningar inte är ett statsstöd. Om villkoren i någon förordning om de minimis-stöd är uppfyllda är kriterierna i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 EUF-fördraget inte uppfyllda. Stöd av mindre betydelse omfattas därför inte av förbudet mot statsstöd. 

Stöd av mindre betydelse kallas även för de minimis-stöd eller försumbart stöd (de minimis).

Förordningar om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)

När är det möjligt att ge statsstöd?

Det finns möjligheter för kommuner och regioner att lämna statsstöd när nationella bestämmelser tillåter det. I Sverige är det vanligtvis riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter som beslutar om statsstöd och då tillämpar statsstödsreglerna.  

Det är förbjudet att bevilja ett nytt statsstöd (genomförandeförbudet) om inte kommissionen har godkänt det eller om stödet utformats enligt vissa undantagsregler. Statsstöd som redan har godkänts kallas befintligt stöd. Mer om vad ett befintligt stöd är går att läsa här:

Genomförandeförbudet 

Rättsliga förutsättningar att lämna statsstöd

Om alla statsstödskriterier är uppfyllda och det är fråga om ett statsstöd som inte kan lämnas enligt villkoren i någon förordning om de minimis-stöd får statsstöd bara lämnas om:

  1. stödet omfattas av ett gruppundantag
  2. stödet omfattas av SGEI-beslutet
  3. stödet har godkänts av kommissionen

Möjligheter att lämna statsstöd

De rättsliga förutsättningarna för ett statsstödsgodkännande

Villkor för att få statsstöd godkänt

Hur påverkar covid-19 pandemin statsstödsreglerna?

Kommissionen har på grund av covid-19 pandemin beslutat om nya tillfälliga statsstödsregler som ger stora möjligheter för kommissionen att godkänna statsstöd. En förutsättning är att stöden bidrar till att säkerställa att långsiktigt livskraftiga företag kan fortsätta bedriva sin verksamhet trots pandemins effekter på näringslivet.

Statsstödsfrågor med anledning av covid-19

Vad händer om man bryter mot statsstödsreglerna?

Om det offentliga (stat, kommun eller region) ger ett otillåtet statsstöd kan kommissionen besluta att medlemsstaten ska kräva tillbaka stödet från stödmottagaren, med ränta. Det gäller även om det leder till att mottagaren hamnar i en sådan situation att den sedan går i konkurs. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statsstöd som skulle ha anmälts till kommissionen. Om kommissionen beslutar att återkräva stödet och detta beslut inte följs av medlemsstaten kan kommissionen väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med höga böter som följd, om medlemsstaten inte rättar sig efter beslutet. 

Stödgivande myndigheter är skyldiga att återkräva statsstöd som lämnats i strid mot genomförandeförbudet, enligt lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statsstöd som skulle ha anmälts till kommissionen.

Riktade vägledningar

Våra riktade vägledningar om statsstöd är information som är anpassad för specifika mål-grupper, situationer eller frågeställningar. Vägledningarna kan läsas självständigt men innehåller inte information om alla delar av statsstödsregelverket. I vägledningarna uppmärksammar vi också angränsande regelverk i viss omfattning.