Start

Statsstöd

Statsstöd är finansiering med offentliga medel som ger ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga konkurrenter. Statsstöd påverkar samhällsekonomin. Det finns regler som styr statens, regionernas och kommunernas möjligheter att ge en sådan offentlig finansiering. Statsstöd får bara lämnas om det godkänts av Europeiska kommissionen eller har utformats enligt särskilda undantagsregler.

Vad är statsstöd?

Statsstöd är när det offentliga stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Detta genom att stödet gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. Åtgärden måste också ha en potentiell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan EU:s medlemsstater. Med det offentliga avses staten, kommuner eller regioner.

Regleras i EUF-fördraget

EU:s statsstödsregler finns i artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Reglerna innehåller gränser för medlemsstaternas, inklusive Sveriges, möjligheter att med offentliga medel få stödja en viss verksamhet. Det finns även svenska regler om tillämpningen av statsstödsreglerna i Lag om tillämpning av EU:s statsstödsregler samt i de lagar och förordningar som svenska myndigheter tillämpar vid sin stödgivning (så kallade stödordningar).

EUF-fördragets regler om att godkänna statsstöd

Lag om tillämpning av EU:s statsstödsregler

Vad avgör om det är ett statsstöd?

Det som avgör om en åtgärd är ett statsstöd är vilka följder den kan få för konkurrensen. Vad de politiker som beslutar om åtgärden vill uppnå med den (exempelvis att säkerställa bostadsförsörjningen) har ingen betydelse för bedömningen om åtgärden är ett statsstöd. Syftet med åtgärden är däremot viktigt när kommissionen bedömer om ett statsstöd kan godkännas.

Begreppet statsstöd finns reglerat i artikel 107.1 i EUF-fördraget och har utvecklats genom EU-domstolens rättspraxis. Artikeln innehåller flera rättsliga kriterier (rekvisit) som alla ska vara uppfyllda för att det ska vara ett statsstöd. Vissa kriterier i artikel 107.1 påminner om varandra och både antalet kriterier och gränserna mellan de olika kriterierna kan beskrivas på olika sätt. Vi har delat in dem i fem kriterier:

Statsstöd behöver godkännas eller utformas enligt undantagsregler

Stat, kommun och region får inte vidta eller ändra en stödåtgärd förrän kommissionen har godkänt stödet. Allt statsstöd måste anmälas till och godkännas av kommissionen (artikel 108.3 EUF-fördraget), om det inte utformas enligt vissa undantagsbestämmelser som kommissionen har beslutat, innan det får lämnas. Detta kallas för genomförandeförbudet. Statsstöd som lämnas i strid mot genomförandeförbudet är olagligt stöd.

Genomförandeförbudet

När kan stöd av mindre betydelse (de minimis) ges?

Ett stöd av mindre betydelse är ett stöd till lågt värde, som under vissa förutsättningar inte är ett statsstöd. Om villkoren i någon förordning om de minimis-stöd är uppfyllda är kriterierna i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 EUF-fördraget inte uppfyllda. Stöd av mindre betydelse omfattas därför inte av förbudet mot statsstöd och behöver därför inte godkännas på förhand av kommissionen.

Stöd av mindre betydelse kallas även för de minimis-stöd eller försumbart stöd (de minimis).

Förordningar om stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd)

Vad är tjänster av allmänt intresse (SGI)?

Tjänster av allmänt intresse (Services of General Interest, SGI) är tjänster som riktar sig till medborgarna och där offentlig finansiering är nödvändig. Det kan exempelvis vara fråga om att tillhandahålla apotekstjänster i glesbygd eller andra tjänster som marknaden inte skulle erbjuda på ett sätt som tillfredsställer samhällets behov.

Finansieringen av tjänster av allmänt intresse kan omfattas av statsstödsreglerna, om verksamheterna, som får den offentliga finansieringen, erbjuder tjänsterna på en marknad. Det finns flera statsstödsrättsliga alternativ som kan användas för att vara säker på att ersättning för en allmännyttig tjänst inte är ett statsstöd. När statsstöd ges i form av ersättning för dessa tjänster (tjänster av allmän ekonomiskt intresse – SGEI) finns det olika regelverk som kan användas för att stödet ska vara tillåtet.

Tjänster av allmänt intresse (SGI)

När är det möjligt att ge statsstöd?

Kommuner och regioner har befogenhet att lämna statsstöd när nationella bestämmelser tillåter det. I Sverige är det dock vanligtvis riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter som beslutar om statsstöd och då tillämpar statsstödsreglerna.

Det är förbjudet att bevilja ett nytt statsstöd (genomförandeförbudet) om det inte har utformats enligt vissa undantagsregler eller godkänts av kommissionen.

Om alla statsstödskriterier är uppfyllda får statsstöd bara lämnas om:

  1. stödet omfattas av ett gruppundantag
  2. stödet omfattas av SGEI-beslutet
  3. stödet har godkänts av kommissionen

Genomförandeförbudet

EUF-fördragets regler om att godkänna statsstöd

Villkor för att få statsstöd godkänt av kommissionen

Allt statsstöd måste rapporteras

En kommun, region eller myndighet som lämnar statsstöd ska också lämna uppgifter för rapportering av stödet. Det finns tre olika typer av statsstödsrapporter med olika ändamål, tidsfrister och rapporteringssätt:

  • årsrapportering
  • transparensredovisning
  • SGEI-rapportering.

Rapportering av statsstöd

Förteckning över svenska kommunala och regionala statsstöd

Vi publicerar en förteckning över svenska kommunala och regionala statsstöd. I förteckningen finns främst information och länkar till beslut som kommissionen har publicerat, samt till vissa domstolsavgöranden. Förteckningen innehåller exempel på statsstöd som kommuner eller regioner har beslutat om till regionala flygplatser, filmproduktion, bredbandsinfrastruktur och idrottsinfrastruktur.

Statsstödsärenden som berör kommuner och regioner

Tillväxtverket och regionala företagsstöd

I lagen om regionalt utvecklingsansvar finns det regler som styr regionernas (och Gotland kommuns) möjligheter att lämna stöd till företag. Tillväxtverket har information om regionala företagsstöd på sin webbplats. Regionerna kan alltså tillämpa de förordningar (så kallade stödordningar) som regeringen har utformat och som gäller för exempelvis regionala utvecklingsmedel.

Lagen om regionalt utvecklingsansvar

Tillväxtverkets webbsida om regionala företagsstöd

Vad händer om man bryter mot statsstödsreglerna?

Om det visar sig att ett olagligt statsstöd har lämnats behöver stödgivaren återkräva utbetalda belopp med ränta. Det gäller även om återbetalningen innebär att mottagaren av stödet går i konkurs. 

I första hand är det stödgivaren som ska se till att konkurrensen återställs genom att återkräva det olagliga stödet. Men också andra kan upptäcka och ifrågasätta misstänkta överträdelser av statsstödsreglerna.

Europeiska kommissionen utövar tillsyn över statsstödsreglerna och hanterar klagomål om olagligt statsstöd. Om kommissionen tvivlar på att ett stöd är förenligt med EU:s inre marknad kan kommissionen inleda en granskning. Granskningen kan bland annat leda till att stödet ska återkrävas.

Ett olagligt statsstöd kan också komma att ifrågasättas i olika rättsliga processer. Statsstödsfrågor kan exempelvis aktualiseras i mål som hanteras av svenska domstolar. Det gäller särskilt mål om laglighetsprövning (tidigare kallat kommunalbesvärsmål), förvaltningsrättsliga mål och tvistemål.

Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol

Riktade vägledningar och frågeställningar

Våra riktade vägledningar om statsstöd är information som är anpassad för specifika mål-grupper, situationer eller frågeställningar. Vägledningarna kan läsas självständigt men innehåller inte information om alla delar av statsstödsregelverket. I vägledningarna uppmärksammar vi också angränsande regelverk i viss omfattning.