Statsstöd – en översikt

Statsstödsreglerna aktualiseras i kommunernas vardagliga arbete med marköverlåtelser, bolagsstyrning med mera. Statsstöd får, med vissa undantag, inte lämnas. Kommunerna ska genom vägledningen få bättre förutsättningar att bedöma när statsstödsreglerna är tillämpliga och vilka möjligheter reglerna erbjuder. Konsekvenserna av att bryta mot regelverket kan bli mycket kännbara. Därför är det viktigt att höja kunskapsnivån om detta regelverk.

Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en vägledningsfunktion för statsstöd, med fokus på frågor om bostadsförsörjning och bostadsmarknaden. 

Här  ger vi en översiktlig information om regelverket. Vi kommer att utöka informationen efterhand.

EU:s statsstödsregler

EU:s statsstödsregler finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artiklarna 107–109 i EUF-fördraget sätter ramarna för medlemsstaternas, inklusive Sveriges, möjligheter att med offentliga medel kunna stödja en viss verksamhet. Där fastställs att statsstöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda villkor. Syftet med reglerna är att se till att inte snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. 

Vad är statsstöd?

Statsstöd är när det offentliga, till exempel en kommun, stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden. Det gäller också om endast vissa sektorer eller branscher får stöd.

Stödet måste ha en eventuell påverkan på konkurrensen och på handeln mellan medlemsstaterna. Dessa krav är dock lågt ställda och är oftast uppfyllda redan när någon har fått en viss fördel.

Vilka åtgärder räknas som statsstöd?

Stödåtgärderna kan se olika ut. Det kan till exempel handla om bidrag, lån på förmånliga villkor, borgensåtaganden, garantier, hyresnedsättningar eller reducerade offentliga avgifter och skatter. Ytterligare exempel kan vara icke marknadsmässiga avkastningskrav på offentligt ägda bolag eller försäljning av offentlig egendom på icke marknadsmässiga villkor. Det kan också vara köp av varor eller tjänster på icke marknadsmässiga villkor.

För att kontrollera om stöd utgör en ekonomisk förmån används som regel principen om den marknadsmässiga investeraren. En åtgärd har karaktären av ett stöd om det allmänna inte agerar på samma villkor som en privat investerare under normala förhållanden i en marknadsekonomi, det vill säga agerar på icke marknadsmässiga villkor. 

Fyra kriterier ska vara uppfyllda

Ett stöd omfattas av statsstödsreglerna om det uppfyller samtliga följande fyra kriterier.

1. Gynnar ett visst företag eller en viss produktion.
2. Finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt.
3. Snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.
4. Påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

EU-kommissionens meddelande om begreppet statligt stöd  

Vilka typer av stöd är tillåtna?

Huvudregeln i Sverige är att det är staten som lämnar statligt stöd. Det finns dock möjligheter för till exempel en kommun att lämna statsstöd, även om det finns begränsningar främst genom kommunallagen (2017:725). Ett exempel på statsstöd är en försäljning av kommunal fastighet till ett pris som understiger dess marknadsvärde.

Möjligheter

Det offentliga får ge stöd så länge åtgärderna omfattas av de undantag som finns. Till exempel finns det en allmän gruppundantagsförordning. Det finns också ett undantag för stöd av mindre betydelse. De typer av stödåtgärder som återfinns i gruppundantag eller är stöd av mindre betydelse är godkända på förhand av EU-kommissionen.

Övriga stödåtgärder måste godkännas i särskild ordning av kommissionen innan de får ges. För de vanligaste stödområdena finns även riktlinjer som klargör vad som gäller. Det gäller till exempel för områden som

• regionalstöd
• bredbandstöd
• energi- och miljöstöd
• stöd till forskning, utveckling och innovation.

Den allmänna gruppundantagsförordningen

Det offentliga kan ge stöd till vissa utpekade områden enligt den allmänna gruppundantagsförordningen utan att kommissionens godkännande behövs. För att kunna göra det måste stödet utformas enligt de krav som anges i den förordningen samt anmälas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från att åtgärden trätt i kraft. Individuella stöd som bygger på en nationell stödordning kan sedan ges utan särskilda anmälningar till kommissionen.

Stöd av mindre betydelse – de minimis

Det offentliga kan också ge stöd av mindre betydelse (kallas ibland de minimis-stöd eller försumbart stöd) utan att behöva vänta på kommissionens godkännande. Förutsättningen är att de krav som finns i förordningen om stöd av mindre betydelse är uppfyllda.

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Det offentliga kan under vissa förutsättningar ge stöd av mindre betydelse eller ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I de fallen behöver man inte heller invänta kommissionens godkännande. För att kunna göra det krävs att de förutsättningar som kommissionen angett i en särskild förordning eller i ett särskilt beslut är uppfyllda.

Statsstöd och bostadsmarknaden

Regelverket kring statsstöd gäller även bostadsmarknaden. Så länge det offentliga agerar på samma villkor som privata bostadsföretag, det vill säga driver verksamheten marknadsmässigt, så aktiveras inte statsstödsregelverket. Det finns flera svenska förordningar (stödordningar) som inom ramen för tillämpliga statsstödsregler reglerar förutsättningar för olika typer av statligt stöd som kan påverka bostadsmarknaden. Boverket ansvarar för dessa stödordningar.

Information om bidrag och garantier, Boverkets webbplats

EU-kommissionens roll

Det är bara kommissionen som kan godkänna statsstöd. Kommissionen kontrollerar även att medlemsstaterna följer regelverket. Kommissionens beslut kan i sin tur prövas av EU-domstolen.

Näringsdepartementets roll

Det är bara regeringen som via Näringsdepartementets enhet för konkurrens, statsstöd och ramvillkor kan anmäla stöd till kommissionen för godkännande eller meddela att man tillämpar ett gruppundantag. Alla kontakter i övrigt med kommissionen i enskilda statsstödsärenden sker också genom denna enhet på Näringsdepartementet.

Transparensredovisning

Stödgivaren ska lämna uppgifter om statligt stöd för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden. Givaren ska även föra register över stödåtgärden.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) ansvarar för hanteringen av stödgivande myndigheters och organisationers rapportering enligt transparenskraven för statsstöd.

Tillväxtanalys utvärderingar och analysers föreskrift om lämnande av uppgifter om statligt stöd

Vad händer om man bryter mot reglerna?

Om en medlemsstat ger ett otillåtet statsstöd kan EU-kommissionen besluta att det strider mot EU-rätten. Medlemsstaten ska då återkräva stödet från stödmottagaren, inklusive ränta. Det gäller även om det leder till att mottagaren hamnar i en sådan situation att den sedan försätts i konkurs. Om medlemsstaten vägrar att följa kommissionens beslut kan talan väckas inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med höga böter som följd om medlemsstaten inte rättar sig efter beslutet. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statsstöd som skulle ha anmälts till kommissionen.  

Upphandlingsmyndighetens roll

Förutom den allmänna informationen som publiceras på webbplatsen så kan Frågeservice besvara frågor. Upphandlingsmyndighetens stöd är under utveckling. Vi kommer att publicera mer vägledande information på området. Vi tar gärna emot önskemål och för gärna en dialog kring detta.   

Upphandlingsmyndighetens frågeservice