Statsstöd – en översikt

Statsstödsreglerna kan behöva tillämpas i kommuner och landstings vardagliga arbete med marköverlåtelser, bolagsstyrning med mera. Statsstöd får, med vissa undantag, inte lämnas. Upphandlingsmyndigheten ska bidra till att kommuner och landsting får bättre förutsättningar att bedöma när statsstödsreglerna ska tillämpas och vilka möjligheter som finns med reglerna. Konsekvenserna av att bryta mot regelverket kan bli mycket kännbara. Därför är det viktigt att öka kunskapsnivån om detta regelverk.

Här följer översiktlig information om regelverket. Mer information om hur reglerna tillämpas finns för den som vill läsa vidare. Vi utökar informationen efterhand och tar gärna emot synpunkter både på innehållet och på vad vi bör skriva mer om.

EU:s statsstödsregler

EU:s statsstödsregler finns i artiklarna 107-109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Statsstödsreglerna innehåller gränser för medlemsstaternas, inklusive Sveriges, möjligheter att med offentliga medel få stödja en viss verksamhet. Statsstöd får inte lämnas om det inte godkänts av kommissionen eller utformats enligt särskilda undantagsregler. Målet med reglerna är att medlemsstaterna, inklusive kommuner och landsting inte snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.

Vad är statsstöd?

Statsstöd är när det offentliga, till exempel en kommun, stöttar en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det leder till att mottagaren får en fördel jämfört med andra aktörer på marknaden. Det gäller också om endast vissa sektorer eller branscher får stöd.

För att kontrollera om en åtgärd ger mottagaren en ekonomisk fördel används som regel principen om den marknadsmässiga aktören. Enligt denna princip kan en åtgärd vara ett stöd, om det offentliga erbjuder villkor som är mer förmånliga än de villkor en privat aktör under normala förhållanden i en marknadsekonomi skulle ha erbjudit, det vill säga icke marknadsmässiga villkor.

Även om åtgärden innebär en ekonomisk fördel för mottagaren är det bara fråga om ett statsstöd om åtgärden också kan påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i EU. Dessa krav är dock lågt ställda och är oftast uppfyllda redan när mottagaren har fått en fördel.

Det är bara fråga om ett statsstöd om alla kriterier i begreppet statsstöd i artikel 107.1 EUF-fördraget är uppfyllda.

Mer om begreppet statsstöd

Vilka åtgärder kan vara statsstöd?

Stödåtgärderna kan se olika ut. Det kan till exempel handla om bidrag, lån på förmånliga villkor, borgensåtaganden, garantier, hyresnedsättningar eller reducerade offentliga avgifter och skatter. Andra exempel kan vara avkastningskrav på offentligt ägda bolag som är lägre än de avkastningskrav som motsvarande privata företag har från sina ägare eller försäljning av offentlig egendom till priser som understiger marknadsvärdet. Det kan också vara köp av varor eller tjänster till priser eller andra villkor som är högre än marknadsvärdet.

Exempel på statsstöd

Stöd av mindre betydelse – även kallat de minimis-stöd

Särskilda förordningar kan tillämpas om ett stöd ska utformas så att det med säkerhet inte uppfyller kriterierna påverkan på konkurrensen och handeln mellan EU:s medlemsstater i begreppet statsstöd (förordningarna om stöd av mindre betydelse). Om villkoren för de minimis-stöd följs är det inte fråga om ett statsstöd.

Mer om de minimis-stöd

Statsstöd är som huvudregel otillåtet

Statsstöd är som huvudregel inte tillåtet. Det finns ett förbud mot att lämna statsstöd som inte godkänts av kommissionen eller utformats enligt vissa undantagsregler (artikel 108.3 EUF-fördraget). Förbudet kallas genomförandeförbudet. Statsstöd som lämnas i strid med genomförandeförbudet är olagligt enligt lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Det är bara regeringen som kan anmäla ett statsstöd till kommissionen för att få ett godkännande.

Möjligheter

I Sverige är det vanligtvis riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter som beslutar om statsstöd och då tillämpar statsstödsreglerna. Det finns dock möjligheter för kommuner och landsting att lämna statsstöd när nationella bestämmelser såsom exempelvis kommunallagen tillåter det. Exempelvis får en kommun under vissa förutsättningar lämna statsstöd till sin regionala flygplats. Statsstödsreglerna innebär alltså begränsningar utöver de begränsningar som kan följa av andra svenska regler.

Undantagen i EUF-fördraget

Statsstöd får lämnas i vissa fall. Vissa statsstöd får lämnas enligt villkoren i särskilda regelverk som kommissionen har beslutat. Dessa regelverk omfattar

• den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) med olika möjligheter att ge stöd
• sektorsspecifika gruppundantagsförordningar för jordbruk, fiskeri och vattenbruksverksamhet
• ett undantagsregelverk för ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
• en förordning om ersättning för kollektivtrafik.

Det finns också undantag för stöd av mindre betydelse (de minimis-stöd). Andra statsstöd måste kommissionen godkänna innan de får lämnas.

För statsstöd som kommissionen måste godkänna finns i de flesta fall riktlinjer/ramverk med information om hur statsstöd inom ett visst område ska vara utformat för att det ska kunna godkännas av kommissionen. Det finns till exempel riktlinjer för områden som

• regionalstöd
• bredbandsstöd
• energi- och miljöstöd
• stöd till forskning, utveckling och innovation.

Den allmänna gruppundantagsförordningen

Myndigheter (inklusive kommuner och landsting) kan ge stöd för vissa särskilt angivna ändamål enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) utan att kommissionen måste godkänna stöden. I dessa fall ska villkoren i förordningen följas.

Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

Allmännyttiga tjänster är tjänster som riktar sig till medborgarna och där offentlig finansiering är nödvändig. Det kan exempelvis vara fråga om att tillhandahålla apotekstjänster i glesbygd eller andra tjänster som marknaden inte skulle erbjuda på ett sätt som tillfredsställer samhällets behov. Finansieringen av allmännyttiga tjänster omfattas av statsstödsreglerna när tjänsterna tillhandahålls på en marknad. Det finns flera olika regelverk som kan tillämpas när statsstöd ges i form av ersättning för dessa tjänster (tjänster av allmänt ekonomiskt intresse).

Det finns också en möjlighet att lämna ersättning för allmännyttiga tjänster utan att det är fråga om statsstöd. Ersättning för allmännyttiga tjänster som upphandlats på ett sätt som gör att villkoren i EU-domstolens dom i målet Altmark är uppfyllda är inte statsstöd (Altmarkkriterierna).

En särskild förordning om de minimis-stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster tillåter att sådan ersättning upp till 500 000 euro under en treårsperiod ges till ett företag som tillhandahåller tjänsten.

Det offentliga kan också ge statsstöd i form av ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse med högre belopp om villkoren i ett särskilt beslut från kommissionen är uppfyllda.

Om varken villkoren i domen i målet Altmark, villkoren i den särskilda förordningen, eller villkoren i det särskilda beslutet är uppfyllda så måste ersättningen för den allmännyttiga tjänsten anmälas till kommissionen för godkännande.

Statsstöd och bostadsmarknaden

Statsstödsreglerna gäller även bostadsmarknaden. När det offentliga agerar som privata aktörer skulle ha gjort, exempelvis när ett kommunalt bostadsföretag drivs enligt affärsmässiga principer, så är det inte fråga om statsstöd.

Det finns flera svenska förordningar (stödordningar) som gör det möjligt för både offentligt ägda företag och privata företag att ansöka om att få statsstöd som kan påverka förutsättningarna att investera i bostäder. Det är Boverket och länsstyrelserna som ansvarar för dessa stöd.

Information om bidrag och garantier, Boverkets webbplats

Europeiska kommissionens roll

Det är bara kommissionen som kan godkänna statsstöd. Kommissionen kontrollerar även att medlemsstaterna följer regelverket. Kommissionens beslut kan i sin tur prövas av Tribunalen och EU-domstolen.

Näringsdepartementets roll

Det är bara regeringen som via Näringsdepartementets enhet för konkurrens, statsstöd och ramvillkor kan anmäla stöd till kommissionen för att få det godkänt. Det är också bara regeringen som kan meddela att en svensk myndighet, inklusive kommuner och landsting, exempelvis tillämpar ett gruppundantag. Samma enhet på Näringsdepartementet hanterar också andra typer av kontakter med kommissionen i statsstödsfrågor.

Kommunernas och landstingens roller

Huvudregeln i Sverige är att det är staten som lämnar statligt stöd. Det finns dock möjligheter för en kommun eller ett landsting att lämna statsstöd, även om det finns begränsningar främst genom kommunallagen (2017:725).

Den som ger stöd - Offentliggörande och rapportering av statsstöd

En stödgivande myndighet ska lämna uppgifter om statsstöd som ska publiceras på en särskild webbplats (transparensrapportering) och även lämna uppgifter som behövs för att regeringen ska kunna lämna årliga rapporter till kommissionen (årlig statsstödsrapportering) om stödåtgärden. Givaren ska även föra register över stödåtgärden.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) hjälper stödgivande myndigheter i arbetet med att lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering.

Vad händer om man bryter mot reglerna?

Om det offentliga (stat, kommun eller landsting) ger ett otillåtet statsstöd kan kommissionen besluta att medlemsstaten ska kräva tillbaka stödet från stödmottagaren, med ränta. Det gäller även om det leder till att mottagaren hamnar i en sådan situation att mottagaren sedan går i konkurs. Om kommissionens beslut om att återkräva stödet inte följs av medlemsstaten kan kommissionen väcka talan inför EU-domstolen. Medlemsstaten riskerar då att fällas för fördragsbrott med höga böter som följd om medlemsstaten inte rättar sig efter beslutet. Enligt lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler är stödgivande myndigheter skyldiga att återkräva statsstöd som lämnats i strid mot genomförandeförbudet. Även en svensk domstol kan pröva om en åtgärd utgör ett statsstöd som skulle ha anmälts till kommissionen.

Upphandlingsmyndighetens roll

Förutom den allmänna information som publiceras på webbplatsen kan Frågeservice svara på frågor. Upphandlingsmyndighetens stöd håller på att byggas upp. Vi kommer successivt att bygga ut informationen om statsstödsreglerna. Vi tar gärna emot önskemål och diskuterar gärna inriktning och utformning av vägledningar. 

Har du frågor om tillämpningen av statsstödsreglerna kontakta vår frågeservice