Om regler för upphandling
Värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige, det vill säga de upphandlingspliktiga inköpen, uppskattas till närmare 900 miljarder kronor per år. Offentliga inköp regleras genom upphandlingslagstiftningen.
Innehåll på denna sida
Ska ta tillvara samhällsintressen
När upphandlande myndigheter och enheter (upphandlande organisationer) inom offentlig sektor gör inköp måste de följa vissa bestämmelser för att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen. Detta framgår av reglerna för offentlig upphandling.
Offentlig upphandling finns till för att ta tillvara på en rad samhällsintressen:
- främja kostnadseffektivt användande av skattemedel
- främja fri rörlighet inom EU
- undanröja ageranden som begränsar konkurrens
- underlätta för företag att göra affärer med offentlig sektor
- se till att det företag som säljer de efterfrågade varorna, tjänsterna eller entreprenaderna till de mest förmånliga villkoren vinner.
Reglerna om offentlig upphandling bidrar även till att motverka korruption, bland annat genom att det ställs krav på transparens och insyn i upphandlingsprocessen.
Offentlig upphandling används även som ett styrmedel för att uppnå samhälleliga mål avseende till exempel hållbarhet och innovation.
Reglerar inköpsprocessen
Upphandlingslagarna är en typ av förfarandelagstiftning. Det innebär att reglerna anger hur de upphandlande organisationernas inköp ska gå till men de reglerar inte vad som ska köpas in.
Reglerna bygger på olika EU-direktiv och är till stor del likadana inom hela EU. Det finns även nationella regler som gäller för upphandlingar under särskilda beloppsvärden – så kallade tröskelvärden.
Processen för offentlig upphandling
Vilka ska upphandla?
Tröskelvärden och direktupphandlingsgränser
Grundprinciper för offentlig upphandling
Det finns fem grundläggande principer som genomsyrar hela upphandlingslagstiftningen:
- icke-diskriminering
- likabehandling
- proportionalitet
- öppenhet
- ömsesidigt erkännande.
Dessa grundprinciper bygger på objektivitet och öppenhet. De upphandlande organisationerna ska vara sakliga och välja leverantör utifrån det som köps. Det får inte förekomma lojalitet mot det egna landets leverantörer eller tidigare leverantörer.
Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Alla leverantörer, oavsett nationellt ursprung, ska få möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling.
Lagar som styr offentlig upphandling
Offentlig upphandling styrs av ett antal olika lagar som reglerar på vilket sätt det offentliga ska göra sina upphandlingar. De olika lagarna tar sikte på olika typer av upphandlingar beroende på bland annat vem det är som gör inköpen och vad som köps in.
Den svenska upphandlingslagstiftningen består av fyra lagar som styr olika delar av de offentliga inköpen:
LOU är det övergripande regelverket för offentlig upphandling i Sverige och gäller för upphandlande myndigheter om inköpet inte omfattas av någon av de andra upphandlingslagarna. Upphandlande myndigheter är till exempel statliga myndigheter, kommuner och regioner.
LUF gäller om den verksamhet som upphandlingen avser omfattas av definitionen av försörjningssektorerna, det vill säga
- vatten
- energi
- transporter
- posttjänster.
Köparen benämns här upphandlande enhet.
LUK gäller när den upphandlande organisationen vill ingå ett avtal om utförande av tjänster eller en byggentreprenad och ersättningen omfattar rätten att nyttja resultatet. Det måste även innebära en viss verksamhetsrisk för koncessionshavaren (leverantören). Detta innebär att koncessionshavaren kan få rätt att driva en verksamhet och då ta betalt av de personer som nyttjar tjänsten. I LUK benämns köparen upphandlande myndighet eller enhet.
LUFS används om upphandlande organisationer vill köpa militär utrustning eller utrustning av känslig karaktär, samt byggentreprenader, varor och tjänster som är direkt hänförligt till sådan utrustning. Även byggentreprenader och tjänster som är avsedda för militära syften eller av känslig karaktär omfattas av denna lag. Med utrustning, byggentreprenader och tjänster av känslig karaktär avses utrustning, byggentreprenad och tjänster som har ett säkerhetssyfte och som inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. I LUFS benämns köparen för upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.
Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
Vilken upphandlingslag ska tillämpas?
Vilken lag som ska tillämpas på avtalet beror bland annat på vilken verksamhet som organisationen bedriver och vad som ska upphandlas.
Valfrihetssystem
Utöver de olika upphandlingslagarna finns lagar om valfrihetssystem, de är:
- lagen om valfrihetssystem för hälsovård och socialtjänster
- lagen om valfrihetssystem hos arbetsförmedlingen.
Även lagarna om valfrihetssystem kan användas när den upphandlande organisationen anskaffar en tjänst som omfattas av respektive lag. En skillnad mot upphandlingslagarna är att i ett valfrihetssystem är det brukarna av tjänsterna, till exempel vårdtagaren, som bestämmer vilken av leverantörerna som finns i systemet som ska få utföra tjänsten.
Andra lagar som blir aktuella
Andra lagar som blir aktuella vid offentliga upphandlingar är bland annat lag (2019:668) om upphandlingsstatistik och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns en översiktlig beskrivning av några av dessa lagar och regler.
Stöd och tillsyn kring offentlig upphandling
Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd om offentlig upphandling. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen.
Frågor och svar om offentlig upphandling
I vår frågeportal kan du söka efter svar eller ställa egna frågor till våra experter. Vi ger stöd inom upphandlingens regelverk, praktik och hållbarhetsaspekter samt statsstöd. Vi gör däremot inga bedömningar i enskilda fall.
- lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU)
- lag (2016:1146) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)
- lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK)
- lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS)
- lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV)
- lag (2010:536) om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen