Nationella upphandlingsstrategin
Nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål. Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.
Innehåll på denna sida
Nationella upphandlingsstrategin är framtagen som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga upphandlingarna. Det är regeringens önskan och avsikt att statliga myndigheter genomför innehållet i strategin. Samtidigt konstateras att kommuner och regioner står för en stor del av de offentliga inköpen i Sverige. Regeringen vill därför verka för att företrädare för kommuner och regioner, samt andra upphandlande myndigheter och enheter, tar fram styrande dokument med upphandlingsstrategin som grund.
Sju inriktningsmål
Den nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål som syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå. Det första inriktningsmålet, Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, är det övergripande målet som skapar förutsättning för ändamålsenlig styrning och organisering av de offentliga inköpen. Övriga sex mål beskriver vilka delar som behöver ingå för att de offentliga inköpen ska bidra till att utveckla verksamheten och samhället.
Strategisk användning av upphandling är en förutsättning för att den offentliga sektorn ska nå sina verksamhetsmål och göra goda affärer samt för att uppnå de globala målen i Agenda 2030. Den utvecklade världens påverkan på de globala målen sker till stor via konsumtion och den offentliga konsumtionens påverkan är väsentlig. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till närmare 800 miljarder kronor. Det motsvarar cirka en femtedel av Sveriges BNP.
För att de offentliga inköpen ska kunna användas som ett strategiskt verktyg på såväl nationell som organisationsnivå krävs en ändamålsenlig styrning och organisering av inköpsverksamheten. Personalen som arbetar med inköp måste ges rätt förutsättningar att genomföra upphandling på ett sätt som möter behoven på ett så ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt hållbart sätt som möjligt. För att uppnå detta krävs att beslutsfattare inom den offentliga sektorn behandlar inköpsfrågorna som en central del av den strategiska styrningen av verksamheten.
För att hela det offentliga inköpssystemet ska bidra till att uppnå målen i Agenda 2030 krävs nationell samordning. Är det offentliga inköpssystemets efterfrågan tydlig och harmoniserad är det totalt sett en mycket stor marknad med omfattande affärsmöjligheter. Det ger leverantörer incitament att finansiera utvecklingen av nya hållbara lösningar som i nästa led även kan säljas på den privata marknaden. Så kan den offentliga upphandlingen användas som ett strategiskt verktyg för att ställa om hela samhället.
Offentlig upphandling som har effektiva inköps- och upphandlingsförfaranden ger mer värde för pengarna. Genom effektiva inköp kan den bästa affären uppnås utifrån behov, kostnad och kvalitet. Inköparna är nyckelpersoner för att möjliggöra effektiva inköp, men god inköpskompetens behövs i hela organisationen. Behovs- och marknadsanalys, de lagkrav som ställs, hur anbuden utvärderas, samt kontraktens utformning och uppföljning är väsentliga inslag för att få önskad kvalitet i inköpen. En väsentlig möjlighet för att skapa förutsättningar för effektivare inköp är att digitalisera inköpsprocessen.
En väl fungerande konkurrens är grundläggande för en god offentlig affär som bidrar till att nå mål för samhällets utveckling. För att nå dit måste förtroendet för offentlig upphandling och förutsättningarna för konkurrens förbättras. Det innebär att upphandlande organisationer alltid måste inkludera ett leverantörsperspektiv i upphandling, möjliggöra för bättre interaktion och mer dialog, samt ge rätt förutsättningar även för små och medelstora företag. På så vis vill, kan och får fler möjlighet att lämna anbud och konkurrera om offentliga avtal och kontrakt.
En väl fungerande offentlig upphandling bygger på att såväl leverantörer som medborgare har tilltro till att rättssäkerheten fungerar. Målet för en rättssäker offentlig upphandling omfattar ett aktiv arbete med att förebygga korruption och jäv i de offentliga inköpen, att agera med öppenhet och kommunikation för att förhindra onödiga rättsprocesser samt att avtalsuppföljningar i högre utsträckning bidrar till att säkerställa rättssäkerheten. Genom att upphandlande myndigheter och enheter följer upp avtal, uppnås fördelar inom kvalitet och effektivitet. Dessutom medverkar myndigheten eller enheten till att seriösa leverantörer konkurrerar om offentliga kontrakt.
Det är avgörande för samhällets utveckling att verksamhetens innovationspotential frigörs och tillvaratas genom offentlig upphandling. En nyckel till att säkerställa ett bra resultat i upphandlingar är att involvera potentiella leverantörer, branschorganisationer, experter, brukare och andra aktörer i god tid innan kraven i upphandlingen utformas. Därför måste upphandlande organisationer göra innovationsupphandling till en del av verksamhetsutvecklingen. Det innebär bland annat att ställa krav på funktion, i stället för specifika krav, för att stimulera leverantörernas kreativitet och innovationsförmåga. Därigenom ökar inflödet av nya framtidssäkra lösningar i offentlig verksamhet.
Miljöhänsyn i offentlig upphandling handlar både om att säkerställa så låg negativ miljöpåverkan som möjligt vid varje enskild upphandling och om att använda inköp som ett strategiskt verktyg för att nå miljömål. För att säkerställa lägsta möjliga miljöpåverkan vid enskilda upphandlingar här och nu behöver upphandlande organisationer analysera utbudet på marknaden och de olika lösningarnas miljöpåverkan samt ställa miljökrav som säkerställer att de lösningar som har lägst negativ påverkan till ett rimligt pris och tillräcklig kvalitet vinner upphandlingen. För att främja hållbara lösningar behöver upphandlande organisationer göra strategiska prioriteringar. De behöver peka ut vilka inköpskategorier de prioriterar för att främja ett större utbud av miljömässigt hållbara lösningar på marknaden och samordna efterfrågan så att affären blir tillräckligt stor för att leverantörerna ska vilja investera i utveckling.
Offentlig upphandling bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Till exempel genom att säkerställa att de varor och tjänster som upphandlas kan användas av alla oavsett funktionsförmåga eller bidra till att personer som står utanför arbetsmarknaden får anställning. Upphandlande organisationer kan även främja rimliga anställningsvillkor genom att ställa krav på skäliga arbetsvillkor för de personer som ska utföra offentliga kontrakt både i och utanför Sverige. Krav på social hänsyn bör ställas när det är möjligt och lämpligt. Ibland är det också en skyldighet.
Testa hur strategiska ni är i ert inköpsarbete
Använd vår tjänst Strategikollen för att uppskatta nivån på din organisations strategiska inköpsarbete. Du kommer att kunna jämföra ditt resultat med vad andra har svarat och få tips på hur ni kan arbeta vidare.
Upphandlingsmyndigheten har bedömt utvecklingen på upphandlingsområdet
Upphandlingsmyndigheten har sedan strategin lanserades följt och utvärderat förändringsarbetet som pågår i offentlig sektor. I dessa uppföljningar ser vi att inköps- och upphandlingsfunktionerna i Sverige har påbörjat arbetet med att strukturera sina funktioner på ett strategiskt sätt. Upphandlingsmyndigheten har konkretiserat inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin till effektmål som beskriver önskade framtida tillstånd för den offentliga upphandlingen. Vi har bedömt upphandlande organisationers arbete med att uppnå dessa mål.
Bedömningen baseras på indikatorer och målindex för respektive effektmål. Målindex utgörs av medelvärdet för indikatorerna som ingår i målindexet. Underlaget för indikatorerna är Upphandlingsmyndighetens enkätstudie Uppföljning av utvecklingen på upphandlingsområdet.
| Effektmål | Resultat 2020 |
|---|---|
|
De offentliga inköpen behöver vara faktabaserade och ha en ändamålsenlig styrning och organisering. |
53% |
| Det behövs en god beredskap för hur offentliga inköp ska ske i krissituationer. | 31% |
| Upphandlingsreglerna, andra regler som påverkar offentlig upphandling och lag om valfrihetssystem, tillämpas så att de offentliga inköpen planeras, genomförs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt. | 53% |
| Leverantörer har en hög tilltro till den offentliga marknaden och den offentliga upphandlingen. | 51% |
| Offentliga kontrakt är attraktiva för såväl stora som små och medelstora leverantörer, ideella organisationer och utländska leverantörer. | 64% |
| Alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna och det förekommer inte korruption i form av mutor och andra otillbörliga förmåner vid offentlig upphandling. | 60% |
| Marknadens innovationsförmåga tas tillvara vid inköp av varor och tjänster. | 48% |
| De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. | 38% |
| Försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor. | 40% |
| De offentliga inköpen bidrar till ökad sysselsättning för personer i särskilt utsatta grupper och personer som står lång ifrån arbetsmarknaden. | 28% |
| Statliga myndigheters svar på frågan: Har ni vidtagit åtgärder för att genomföra innehållet i strategin? | 2018 | 2020 |
|---|---|---|
| Ja helt och ja delvis | 66% | 71% |
| Nej | 25% | 21% |
| Vet ej | 9% | 9% |
Vi har undersökt vilka hinder de upphandlande organisationerna upplever för att nå målen:
- att använda inköp som medel för verksamhetsutveckling och digital omställning
- uppnå bästa förhållande mellan pris och kvalitet
- säkra försörjning av varor och tjänster vid krissituationer
- minska inköpens negativa miljö- och klimatpåverkan samt säkerställa skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster.
Nedan presenteras de fem faktorer som flest upphandlande organisationerna upplever som hinder för att uppnå respektive mål, samt andel upphandlande organisationer som upplever hindret.
| Faktorer | Verksamhetsutveckling och digital omställning | Pris och kvalitet | Försörjning vid kriser | Miljö- och klimatpåverkan | Skäliga arbetsvillkor |
|---|---|---|---|---|---|
| Det saknas tid och personalresurser | 66% | 35% | 31% | 50% | 45% |
| Specialkompetens deltar inte i inköpsarbetet | 23% | 16% | 9% | 41% | 24% |
| Det saknas verktyg och metoder för att analysera | 23% | 20% | 12% | 32% | 18% |
| Avtal följs upp i för liten grad | 33% | 21% | 7% | 17% | 25% |
| Det är inte aktuellt - vi upplever inga hinder | 8% | 24% | 24% | 11% | 22% |
Den faktor som flest upphandlande organisationer upplever som hinder för de fem målen är att det saknas tid och personalresurser. Det näst mest upplevda hindret är att specialister inte deltar i inköpsarbetet: Det tredje är att det saknas verktyg och metoder för att analysera. Samtidigt är det mellan 8 och 24 procent av de upphandlande organisationerna som inte upplever något hinder för att uppnå målet eller att frågan inte är aktuell för dem.
Resultat per effektmål i nationella upphandlingsstrategin
Effektmål för inriktningsmål 1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär
- De offentliga inköpen behöver vara faktabaserade och ha en ändamålsenlig styrning och organisering.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet - Det behövs en god beredskap för hur offentliga inköp ska ske i krissituationer.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 2 Effektiva offentliga inköp
- Upphandlingsreglerna, andra regler som påverkar offentlig upphandling och lag om valfrihetssystem, tillämpas så att de offentliga inköpen planeras, genomförs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 3 En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens
- Leverantörer har en hög tilltro till den offentliga marknaden och den offentliga upphandlingen.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet - Offentliga kontrakt är attraktiva för såväl stora som små och medelstora leverantörer, ideella organisationer och utländska leverantörer.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 4 En rättssäker offentlig upphandling
- Alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna och det förekommer inte korruption i forma av mutor och andra otillbörliga förmåner vid offentlig upphandling.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 5 En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar
- Marknadens innovationsförmåga tas tillvara vid inköp av varor och tjänster.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 6 En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling
- De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Effektmål för inriktningsmål 7 Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle
- Försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet - De offentliga inköpen bidrar till ökad sysselsättning för personer i särskilt utsatta grupper och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Ta del av resultat och bedömning av effektmålet
Upphandlingsmyndighetens arbete med upphandlingsstrategin
När den nationella upphandlingsstrategin beslutades fick Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att genomföra och följa upp strategin. Vi ska verka för att den nationella upphandlingsstrategin får genomslag. Det sker genom att informera och vägleda upphandlande myndigheter och enheter att utveckla sitt strategiska arbete med inköp och upphandling. Dessutom har vi i uppdrag att följa upp hur upphandlingsstrategin har påverkat myndigheters inköpsarbete och vilka övriga effekter som kan påvisas med anledning av strategin. De offentliga inköpen kommer att spela en avgörande roll för Sveriges nationella genomförande av FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
Så följs nationella upphandlingsstrategin upp
Vi genomför löpande utvärderingen av arbetet med inriktningsmålen. Målgrupp för undersökningen är upphandlingsansvariga i kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentligt ägda bolag.
- 2016 genomfördes en enkätundersökning för att klargöra utgångsläget (nollmätning). Resultatet av enkätundersökningen hittar du i vår rapport Trendens 2017:1
- 2018 genomfördes en uppföljande enkätundersökning gällande status för strategin.
- 2020 genomfördes ytterligare en uppföljning där effektmålen konkretiserades och nya indikatorer togs fram.