Start

Nationella upphandlingsstrategin

Nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål. Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp.

Nationella upphandlingsstrategin är framtagen som ett led i arbetet med att utveckla de offentliga upphandlingarna. Det är regeringens önskan och avsikt att statliga myndigheter genomför innehållet i strategin. Samtidigt konstateras att kommuner och regioner står för en stor del av de offentliga inköpen i Sverige. Regeringen vill därför verka för att företrädare för kommuner och regioner, samt andra upphandlande myndigheter och enheter, tar fram styrande dokument med upphandlingsstrategin som grund. 

Nationella upphandlingsstrategin på regeringens webbplats

Sju inriktningsmål

De sju inriktningsmålen i nationella upphandlingsstrategin
De sju inriktningsmålen i nationella upphandlingsstrategin

Den nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål som syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå. Det första inriktningsmålet, Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, är det övergripande målet som skapar förutsättning för ändamålsenlig styrning och organisering av de offentliga inköpen. Övriga sex mål beskriver vilka delar som behöver ingå för att de offentliga inköpen ska bidra till att utveckla verksamheten och samhället. 

Testa hur strategiska ni är i ert inköpsarbete

Använd vår tjänst Strategikollen för att uppskatta nivån på din organisations strategiska inköpsarbete. Du kommer att kunna jämföra ditt resultat med vad andra har svarat och få tips på hur ni kan arbeta vidare.

Strategikollen

Upphandlingsmyndigheten har bedömt utvecklingen på upphandlingsområdet

Upphandlingsmyndigheten har sedan strategin lanserades följt och utvärderat förändringsarbetet som pågår i offentlig sektor. I dessa uppföljningar ser vi att inköps- och upphandlingsfunktionerna i Sverige har påbörjat arbetet med att strukturera sina funktioner på ett strategiskt sätt. Upphandlingsmyndigheten har konkretiserat inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin till effektmål som beskriver önskade framtida tillstånd för den offentliga upphandlingen. Vi har bedömt upphandlande organisationers arbete med att uppnå dessa mål.

Bedömningen baseras på indikatorer och målindex för respektive effektmål. Målindex utgörs av medelvärdet för indikatorerna som ingår i målindexet. Underlaget för indikatorerna är Upphandlingsmyndighetens enkätstudie Uppföljning av utvecklingen på upphandlingsområdet.

Målindex och resultatens generaliserbarhet

Resultat på målindex för effektmålen för offentlig upphandling
Effektmål Resultat 2020

De offentliga inköpen behöver vara faktabaserade och ha en ändamålsenlig styrning och organisering.

53%
Det behövs en god beredskap för hur offentliga inköp ska ske i krissituationer. 31%
Upphandlingsreglerna, andra regler som påverkar offentlig upphandling och lag om valfrihetssystem, tillämpas så att de offentliga inköpen planeras, genomförs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 53%
Leverantörer har en hög tilltro till den offentliga marknaden och den offentliga upphandlingen.  51%
Offentliga kontrakt är attraktiva för såväl stora som små och medelstora leverantörer, ideella organisationer och utländska leverantörer. 64%
Alla leverantörer behandlas lika i de offentliga upphandlingarna och det förekommer inte korruption i form av mutor och andra otillbörliga förmåner vid offentlig upphandling. 60%
Marknadens innovationsförmåga tas tillvara vid inköp av varor och tjänster. 48%
De offentliga inköpen bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. 38%
Försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor sker med skäliga arbetsvillkor. 40%
De offentliga inköpen bidrar till ökad sysselsättning för personer i särskilt utsatta grupper och personer som står lång ifrån arbetsmarknaden. 28%
Statliga myndigheters åtgärder med utgångspunkt i nationella upphandlingsstrategin
Statliga myndigheters svar på frågan: Har ni vidtagit åtgärder för att genomföra innehållet i strategin? 2018 2020
Ja helt och ja delvis 66% 71%
Nej 25% 21%
Vet ej 9% 9%

Vi har undersökt vilka hinder de upphandlande organisationerna upplever för att nå målen:

  • att använda inköp som medel för verksamhetsutveckling och digital omställning
  • uppnå bästa förhållande mellan pris och kvalitet
  • säkra försörjning av varor och tjänster vid krissituationer
  • minska inköpens negativa miljö- och klimatpåverkan samt säkerställa skäliga arbetsvillkor vid produktion av varor och tjänster.

Nedan presenteras de fem faktorer som flest upphandlande organisationerna upplever som hinder för att uppnå respektive mål, samt andel upphandlande organisationer som upplever hindret.

Faktorer som utgör hinder för att nå mål för det offentliga inköpsarbetet och hur stor andel (%) av de upphandlande organisationernas som upplever faktorn som hinder 2020.
Faktorer Verksamhetsutveckling och digital omställning Pris och kvalitet Försörjning vid kriser Miljö- och klimatpåverkan Skäliga arbetsvillkor
Det saknas tid och personalresurser 66% 35% 31% 50% 45%
Specialkompetens deltar inte i inköpsarbetet 23% 16% 9% 41% 24%
Det saknas verktyg och metoder för att analysera 23% 20% 12% 32% 18%
Avtal följs upp i för liten grad 33% 21% 7% 17% 25%
Det är inte aktuellt - vi upplever inga hinder 8% 24% 24% 11% 22%

Den faktor som flest upphandlande organisationer upplever som hinder för de fem målen är att det saknas tid och personalresurser. Det näst mest upplevda hindret är att specialister inte deltar i inköpsarbetet: Det tredje är att det saknas verktyg och metoder för att analysera. Samtidigt är det mellan 8 och 24 procent av de upphandlande organisationerna som inte upplever något hinder för att uppnå målet eller att frågan inte är aktuell för dem.

Resultat per effektmål i nationella upphandlingsstrategin

Effektmål för inriktningsmål 1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär

Effektmål för inriktningsmål 2 Effektiva offentliga inköp

  • Upphandlingsreglerna, andra regler som påverkar offentlig upphandling och lag om valfrihetssystem, tillämpas så att de offentliga inköpen planeras, genomförs och följs upp på ett ändamålsenligt sätt.
    Ta del av resultat och bedömning av effektmålet

Effektmål för inriktningsmål 3 En mångfald av leverantörer och en väl fungerande konkurrens

Effektmål för inriktningsmål 4 En rättssäker offentlig upphandling

Effektmål för inriktningsmål 5 En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar

Effektmål för inriktningsmål 6 En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling

Effektmål för inriktningsmål 7 Offentlig upphandling som bidrar till ett socialt hållbart samhälle

Upphandlingsmyndighetens arbete med upphandlingsstrategin

När den nationella upphandlingsstrategin beslutades fick Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att genomföra och följa upp strategin. Vi ska verka för att den nationella upphandlingsstrategin får genomslag. Det sker genom att informera och vägleda upphandlande myndigheter och enheter att utveckla sitt strategiska arbete med inköp och upphandling. Dessutom har vi i uppdrag att följa upp hur upphandlingsstrategin har påverkat myndigheters inköpsarbete och vilka övriga effekter som kan påvisas med anledning av strategin. De offentliga inköpen kommer att spela en avgörande roll för Sveriges nationella genomförande av FN:s Agenda 2030 för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. 

Så följs nationella upphandlingsstrategin upp 

Vi genomför löpande utvärderingen av arbetet med inriktningsmålen. Målgrupp för undersökningen är upphandlingsansvariga i kommuner, regioner, statliga myndigheter och offentligt ägda bolag. 

  • 2016 genomfördes en enkätundersökning för att klargöra utgångsläget (nollmätning). Resultatet av enkätundersökningen hittar du i vår rapport Trendens 2017:1
  • 2018 genomfördes en uppföljande enkätundersökning gällande status för strategin.
  • 2020 genomfördes ytterligare en uppföljning där effektmålen konkretiserades och nya indikatorer togs fram.