Onormalt låga anbud

Tänk på att processen för att förkasta ett onormalt lågt anbud över tröskelvärdena är noga reglerad. Flera bedömningar måste göras av den upphandlande myndigheten eller enheten (den upphandlande organisationen) för att avgöra om ett anbud med misstänkt låga priser ska förkastas. 

Vid upphandling över tröskelvärdena är en upphandlande organisation skyldig att ifrågasätta ett onormalt lågt anbud. Bedömningen av om ett anbud har ett misstänkt lågt anbudspris ska avgöras i förhållande till föremålet för upphandlingen. Vid denna bedömning kan den upphandlande organisationen bland annat använda sig av uppgifter från bransch- eller fackförbund eller prisbilden i jämförbara upphandlingar.

En upphandlande organisations bedömning att ett anbud inte är att betrakta som onormalt lågt kan ifrågasättas av en leverantör genom en ansökan om överprövning. Om en leverantör ansöker om överprövning av en upphandling på grund av att denne anser att ett anbud är onormalt lågt, samtidigt som den upphandlande organisationen gjort en motsatt bedömning, ligger bevisbördan på leverantören som har överprövat upphandlingen. 

Eftersom den upphandlande organisationen har en relativt stor frihet att avgöra vad som ska anses vara ett onormalt lågt anbud krävs det enligt domstolspraxis att leverantören kan lägga fram förhållandevis stark bevisning till stöd för att anbudet är att betrakta som onormalt lågt. 

Överprövning

En upphandlande organisations begäran om förklaring kan gälla flera olika omständigheter, till exempel:

• om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder, tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet
• hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på sina miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter 
• om leverantören kan få statligt stöd. 

Om den upphandlande organisationen har begärt en förklaring av priset och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kan förklara sitt pris ska anbudet förkastas. 

Exempel på förklaringar som har godtagits i olika domstolsavgöranden har varit att leverantören hänvisat till stordriftsfördelar som håller nere kostnader, att anbudsgivaren tidigare har varit leverantör och känner till den upphandlande organisationens tidigare inköpsmönster, eller att leverantören har för avsikt att komma in på en ny marknad. Vilka förklaringar som ska anses vara godtagbara måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Av praxis framgår bland annat att det kan finnas godtagbara förklaringar till negativa delpriser.

Reglerna understryker särskilt att den upphandlande organisationen måste förkasta anbudet om förklaringen innebär att leverantören inte kommer leva upp till sina miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. 

Reglerna innehåller en särskild bestämmelse om hanteringen av anbud som är onormalt låga på grund av att leverantören fått ett statligt stöd. Anbudet ska förkastas i dessa fall om inte leverantören kan visa att stödet är förenligt med EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). 

Statsstöd

Även för upphandling under tröskelvärdena och för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster finns bestämmelser om onormalt låga anbud. Dessa bestämmelser är dock inte alls lika detaljerade som vid upphandling över tröskelvärdena. 

En viktig skillnad är att vid upphandling under tröskelvärdena och vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster får en upphandlande organisation förkasta ett anbud som bedöms vara onormalt lågt. Det finns alltså ingen skyldighet att förkasta ett sådant anbud. 

Även vid dessa upphandlingar är det dock reglerat att ett anbud inte får förkastas förrän organisationen har begärt en förklaring och inte fått ett tillfredsställande svar.

Det är inte tillåtet att använda obligatoriska krav med så kallade golvpriser som ett komplement till bestämmelserna om onormalt låga anbud och automatiskt förkasta anbudet om det inte uppfyller det obligatoriska kravet. Det har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) kommit fram till i en dom.

Anledningarna till detta är enligt HFD att 

• leverantörerna fråntas sin rätt att kunna konkurrera med sina priser 
• den upphandlande organisationen saknar möjlighet att bedöma anbud i verklig konkurrens med varandra
• ett sådant upplägg inte överensstämmer med det kontradiktoriska förfarandet som ska följas enligt bestämmelserna om onormalt låga anbud. 

Det kontradiktoriska förfarandet innebär i detta sammanhang att den upphandlande organisationen ska ge leverantören en chans att yttra sig över de priser som lämnats innan dennes anbud förkastas, vilket inte är möjligt om anbuden förkastas automatiskt på grund av golvpriser genom obligatoriska krav. 

Bestämmelserna om onormalt låga anbud gäller inte sådana priser som ligger till grund för utvärderingen av ett anbud i en upphandling, men som inte utgör avtalsvillkor. Det har HFD kommit fram till i en dom. Enligt domstolen är det, utifrån syftet med de aktuella bestämmelserna, endast priser som kommer att utgöra avtalsvillkor som omfattas av bestämmelserna om onormalt låga anbud.

Det innebär att det kontradiktoriska förfarandet som ska tillämpas vid utredning om onormalt låga anbud inte gäller för priser som lämnats för att uppfylla ett obligatoriskt krav i upphandlingen men som inte ska utgöra avtalsvillkor. 

Det är inte tillåtet att tillämpa en lägsta prisgräns inom ramen för anbudsutvärderingen. Även detta framgår av ett avgörande från HFD.

I det mål som prövades av HFD rörde det sig om en utvärderingsmodell där anbudspriser under 700 000 kronor inte gavs någon ytterligare fördel vid utvärderingen. Utvärderingsmodellen ansågs strida mot likabehandlingsprincipen. Leverantörerna hindras från att konkurrera med sina priser och upphandlande organisationer hindras från att bedöma inkomna anbud i verklig konkurrens med varandra. En leverantör som till exempel vill ta sig in på en marknad genom att pressa sina priser fråntas i praktiken möjligheten att göra det under den angivna prisgränsen. En sådan utvärderingsmodell innebär också att om två leverantörer erbjuder samma kvalitet är det inte säkert att den av leverantörerna som har det lägsta priset rankas högre än den andra. Prisgränsen fick också effekten att leverantörerna avhålls från att offerera priser under den angivna lägstanivån. Modellen kan därmed i praktiken leda till att reglerna om onormalt låga anbud sätts ur spel.

Det kan däremot vara tillåtet att ställa krav på att inget delpris får vara negativt, i syfte att förhindra att utvärderingsmodellen manipuleras för att åstadkomma ett lägre anbudspris än den framtida verkliga ersättningen. Detta framgår av ett annat avgörande från HFD.

Enligt HFD strider ett sådant krav vare sig mot likabehandlingsprincipen, eller bestämmelserna om onormalt låga anbud. Leverantörerna tillåts konkurrera med priser ända ned till noll kronor. De fråntas endast möjligheten att erbjuda sig att betala för att få utföra arbetena. I domen framhöll HFD att kravet i det målet inte riktade sig mot onormalt låga anbud, utan mot strategisk prissättning. Bestämmelserna om onormalt låga anbud tar sikte på att utreda om anbudet är seriöst samt om leverantören kommer att kunna utföra arbetet trots det låga priset. HFD framhöll dessutom att ett sådant krav inte påverkar den upphandlande organisationens möjlighet att tillämpa bestämmelserna om onormalt låga anbud när den vill utesluta ett anbud med hänvisning till att det offererade totalpriset i sig är lågt.

Ny HFD-dom anger att negativa delpriser får förbjudas (nyhet från 14 februari 2023)

Ny HFD-dom om golvpriser (nyhet från 20 oktober 2022)