Start
Träd reflekteras i fönstret på ett passivhus.

Innovativ upphandling gav smarta energilösningar i aktivitetshus

Publicerad 26 maj 2021
  • Innovation
  • Bygg, anläggning och fastighet

På den lilla orten Jøa i Namsos (tidigare Fosnes) kommun i västra Norge uppförde kommunen 2016 ett aktivitets- och idrottshus i syfte att samla flera verksamheter i ett och samma komplex. Under byggprocessen av Fyret ville man pröva nya innovativa lösningar för att spara energi.

I kommunens energi- och klimatplan 2011–2020 fastställdes att kommunen skulle ta ledningen i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. I det ingick att säkerställa en effektivare energianvändning och drift av byggnader. Mot bakgrund av detta och att ett tidigare aktivitetscenter var i mycket dåligt skick blev beslutet att bygga och pröva nytt.

För att utmana leverantörerna och kunna förverkliga de framtidsorienterade lösningarna tog man beslut om att öppna upp för nya lösningar i upphandlingen. Målet var att den nya mångfunktionella byggnaden skulle bli en energismart och kostnadseffektiv byggnad, inte bara i byggfasen utan även i driftsfasen.

Som ett första steg i processen, och för att samla konstruktiv återkoppling, tog man under första halvåret 2014 beslutet att bjuda in ett urval av leverantörer till en dialogkonferens och till enskilda dialogmöten. Kommunen förberedde sedan en upphandling där de ställde funktionskrav för att öppna upp för nya lösningar.  

Vad är ett passivhus?

Passivhus är energisnåla byggnader som nyttjar passiv värme för att minimera energiåtgången. Målet är att de inte ska behöva något system för uppvärmning.

Passivhus måste byggas i rätt läge. Vid placering av byggnaden bör fuktiga och/eller skuggade platser undvikas i möjligaste mån. En torr, öppen, vind- och solskyddad plats är idealet.

Stora fönsterpartier bör vara placerade i söderläge, men fönsterstorlek och solavskärmning måste balansera solvärmelasten för att undvika behov av komfortkyla.

Två totalentreprenader upphandlades

Kommunen valde att upphandla två totalentreprenader, dels en för byggdelen, dels en för de mer tekniska delarna. Ett alternativ hade varit att upphandla fler separata entreprenader för fler delar, exempelvis el och VVS.

–  Erfarenheten från detta projekt är att två kontrakt är svåra att hantera, men resultatet blev bra, säger Bjørn Aas, chefsingenjör vid NTNU SIAT, som var med under hela byggprocessen.

Vid upphandling av VVS lades stor vikt vid miljöanpassade och energieffektiva lösningar, som en värmepump med koldioxid som köldmedium och ett avancerat styrövervakningssystem för automatisering av byggnaden.

– När det gäller materialvalen av byggnaden var de inte föremål för miljökrav. De val som gjordes var därför kanske inte optimala ur miljösynpunkt eftersom mycket betong och stål användes. Så där finns förbättringspotential, säger Bjørn Aas.

Energiberäkningar centrala för projektet

Eftersom projektet skulle byggas som ett passivhus gjorde man noggranna energiberäkningar. Detta för att säkerställa att energianvändningen i sin helhet var bättre än liknande projekt i Norge.

– Ett särskilt arbete utfördes med fokus på energianvändning i idrotts- och simhallar, baserat på forskning vid NTNU SIAT. Det var ett krav från dåvarande Fosnes kommun att det skulle vara automatisk drift, vilket innebär ett minskat behov av drifttekniker. Utvecklingsarbetet finansierades med stöd av Enova och Innovation Norge, säger Bjørn Aas.

Att mycket kraft i projektet initialt lades på att göra energiberäkningar har gett goda resultat. Aktivitetshuset, som i dag (2021) används för många olika ändamål, är vad NTNU SIAT kallar ”ett helautomatiskt hus”, som fjärrstyrs via Iphone. Energianvändningen är låg, cirka 90 kWh/kvm. Då är även poolen är inräknad.

Projektet har hittills genererat 35 ton mindre i koldioxidutsläpp per år, vilket enligt norsk beräkningsmodell motsvarar 70 till 80 procent mindre utsläpp, jämfört med traditionellt byggande där enbart de tekniska standardkraven är uppfyllda. Uträkningar visar även på 55 procent lägre driftskostnader och 70 procent lägre energikostnader. Även sju nya arbetstillfällen kunde skapas åt VVS-leverantören till följd av produktutveckling.

Efter uppförandet av aktivitetshuset har kommunen fått besök från flera angränsande kommuner som velat lära sig mer om hur kommunen gick till väga. Kommunen har också använt metoden för andra inköp, till exempel vid förvärv av ett vårdhem.

Aktivitetshuset i Jøa 

Innovationen i aktivitetshuset i Jøa består av följande energieffektiva lösningar:

  • Borrhål i berget för att utvinna värme och lagra solenergi.
  • Skridskobana utomhus på 900 kvadratmeter som fungerar som en solfångare under sommarhalvåret.
  • Pool med höj- och sänkbar botten, vilket sparar byggmaterial och uppvärmning jämfört med att bygga fler pooler.
  • Integrerad automatisering och hantering av tekniska anläggningar.