Startsida
händer som håller i en bild av ett hus med skala för energideklaration hus

Energibesparing ger klirr i kassan

Publicerad 09 september 2021

Skånska kommuner slösar 420 miljoner kronor om året på onödiga energikostnader. Om pengarna i stället lades på energibesparing skulle det finnas över sju miljarder kronor till renovering. Sett till livslängden för energi i energibesparande åtgärder, skulle kommunerna dessutom kunna spara ytterligare fem miljarder tillsammans, enligt en beräkning av Länsstyrelsen Skåne.

Enligt Miljöbalken ska kommuner ha kontroll på sin energianvändning och försöka minska energianvändningen. Länsstyrelserna i Sverige har ett uppdrag att driva energiomställningen i sitt län, då såg Länsstyrelsen Skåne ett tydligt behov av stöd till sina kommuner.

– Vi hade förstått att energieffektiviseringen inte riktigt blir av. Vi ville förstå varför man inte energieffektiviserar när det är så lönsamt, och vad man kan göra för att komma igång, säger Hanna Savola, tillväxtstrateg på Länsstyrelsen Skåne.

Stora brister – men också stora möjligheter till förbättring

Länsstyrelsen Skåne genomförde därför ett projekt för energieffektivisering, där första delen var undersökning och analys. Resultatet var nedslående. Efter att ha besökt alla kommuner och gjort runt hundra intervjuer kunde man konstatera att de skånska kommunerna:

  • Inte vet vilken energianvändning de har
  • Ofta inte vet hur många fastigheter de har
  • Har extremt eftersatt underhåll
  • Har mycket begränsade personresurser som jobbar med energieffektivisering
  • Har stort behov av stöd inom upphandling och uppföljning
  • Slösar 13 miljoner kronor per år och kommun i onödiga energikostnader
  • Inte ser lönsamheten i energieffektivisering
  • Har kapacitetsbrist i elnätet och behöver importera el

– Det här är inte unikt för de skånska kommunerna, utan mycket gäller för hela Sverige. Till det positiva hör att möjligheterna till förbättring är enorma, säger Hanna Savola.

Beräkningar för enskilda kommuner visar möjligheterna

I Länsstyrelsens projekt räknade man specifikt på några kommuner, bland annat Osby kommun. Där kunde man se att de kunde spara 130 miljoner kronor på 25 år genom att arbeta med energibesparing.

Osby kommun har 112 276 kvadratmeter fastigheter och driftkostnader på 47 487 miljoner kronor per år. Kommunen har även byggt upp en underhållsskuld sedan 2000 som uppgår till minst 350 miljoner kronor. Genom att ta dagens kostnader för en genomsnittlig fastighet och jämföra med möjlig energibesparing kom man fram till följande kostnadskalkyl.

Kostnadskalkyl fastigheter Osby kommun
Kostnadsslag Som i dag Nytt tänk Nettoeffekt
Energikostnad +5% 820 906 100 410 453 050 -410 453 050
Akut underhåll 182 572 700 135 808 500 -46 764 200
Reinvesteringar   532 500  
Räntekostnad 1,5%   49 824 000 49 824 000
Avskrivningar   276 900.000 276 900 000
Summa kostnader 1 003 478 800 872 985 550 -130 493 250
Vinst över 25 år     130 493 250

Förutom alla ekonomiska vinster kan sådana här projekt skapa arbetstillfällen. För Osby kommun motsvarar arbetet med energieffektivisering och renovering 150–200 årsarbeten.

Allt på ett bräde är lönsammast

Siffrorna förutsätter att man gör ett gemensamt energibesparingsprojekt för hela fastighetsbeståndet samtidigt. Genom att se totalsumman för flera aktiviteter och fastigheter under flera år, i stället för att varje åtgärd ensam ska bära sin egen kostnad, ökar möjligheterna.

– Många jobbar med energibesparing i delmål, till exempel att man ska spara tio procent per år. Men då missar de att det hade varit billigare att genomföra alla förändringar samtidigt, säger Hanna Savola.

Kommunen sparar också in kostnaderna för flera upphandlingar. En genomsnittlig upphandling kostar 70 000 kronor att genomföra. Söderhamns kommun sparade till exempel motsvarande 7–10 miljoner kronor i upphandlingskostnader genom att göra allt i samma upphandling.

Rädsla största hindret för förändring

Men om allt detta är så bra, varför har det inte gjorts överallt?

– Det finns flera anledningar, där dålig koll och rädsla är de största.  Vet man inte vilka byggnader man har, hur mycket energi de drar eller vad de kostar i underhåll är det svårt att se vinsten med energibesparing, säger Hanna Savola och fortsätter:

– Har man dessutom inte tillräcklig kunskap om vad som går att göra och hur du kan vara innovativ i dina upphandlingar blir det ännu svårare. Sedan finns det också en rädslokultur, och kanske en trötthet. Alla vet att något måste göras, men ändå vågar ingen ifrågasätta dagens arbetssätt eller sätta igång att ändra. Förändringsarbete möter ett motstånd, och måste hantera rädslor för att inte göra fel. Men om man redan gör fel så varför inte ändra på sig?

Erfarenheten visar att de som har störst sannolikhet att lyckas är de kommuner där det kommer in en ny kompetent och modig fastighetschef. Det behövs någon som inte är fast i allt det gamla utan kan börja på nytt, och som vågar och orkar driva igenom förändringen.

Olika sätt att få rätt och tillräcklig kompetens

Det behöver också finnas tillräckligt med kompetens. Olika kommuner har löst det på olika vis. En del har upphandlat konsulter. I Länsstyrelsens projekt höll man utbildningar med de kommuner som var med.

– Tar man in konsulter är det viktigt att man i alla fall har tillräckligt kunskap för att kunna engagera sig i processen. Att bara låta konsulterna jobba på utan styrning och eget engagemang blir inte bra, varken för kommunen eller konsulterna, säger Hanna Savola.

I Söderhamns kommun vidareutbildade man fastighetsskötarna till fastighetstekniker, gav dem ansvar för egna byggnader och en lönehöjning. Med ökad kompetens, stolthet och ansvar blev resultatet bättre. Men Hanna Savola är medveten om att det här kan vara svårt.

– Resurssvaga kommuner halkar efter. Kan man inte erbjuda höga löner och kanske dessutom ligger lite avlägset är det svårt att få den bästa kompetensen. Men de här metoderna är inte nya längre. Det finns mycket kunskap att hämta hos de som redan genomfört liknande projekt.

Tillväxtstrategens råd för energibesparingsprojekt

  • Pengar är drivkraften till allt, och en stor motivationsfaktor. Räkna på ert eget fastighetsbestånd och presentera besparingen så att ekonomichefen och politiker förstår.
  • Lär från andra. Det finns flera kommuner som har gjort liknande projekt, bland annat Söderhamn och Osby kommun, där beslut fattats om ett storskaligt projekt. Läs på i de rapporter som finns och ställ frågor till de som gjort upphandlingarna.
  • Standardisera upphandlingen. Läs upphandlingsunderlagen från de som har lyckats och återanvänd de delar som passar er. Men kopiera inte allt rakt av, det blir inte heller bra.
  • Ändra attityd till misslyckanden. Man måste våga misslyckas och man måste våga prata om det som inte fungerar. Det finns ett uttryck – ”snillrikt misslyckande” – som innebär ett misslyckande där man lär sig. Ett misslyckande där man inte lär sig är bara ett misslyckande, men ett misslyckande där man lär sig är en chans till förbättring. Ta den chansen.