EU-kommissionens utvärdering av upphandlingsdirektiven är klar
Utvärderingen visar att flera av målen delvis har uppnåtts, men att regelverket upplevs som komplext och svårt att tillämpa. Samtidigt lyfts behovet av ökad flexibilitet, tydligare regler och bättre data för att stärka konkurrensen, öka transparensen och möta framtidens utmaningar i offentlig upphandling.
Ett av de grundläggande målen när direktiven togs fram var att reglerna skulle bli enklare och tydligare, men kommissionens bedömning är att reglerna i många delar har blivit mer komplexa än avsett. Bland annat lyfts svårigheter med att tolka grundläggande centrala begrepp och regler såsom kontrakt, central upphandlande myndighet, och offentligt styrt organ.
Även reglerna om avtal mellan upphandlande organisationer, uteslutningsgrunderna, åberopande av annans kapacitet och onormalt låga anbud har varit svåra att tolka. Det har också varit oklart i vilken mån leverantörer från tredjeländer har tillträde till EU:s upphandlingsmarknad.
En annan målsättning från lagstiftarens sida var att skapa enkla och flexibla upphandlingsförfaranden. Utvärderingen visar att användningen av öppet förfarande ökat, samtidigt som användningen av förhandlat förfarande med föregående annonsering minskat, vilket går emot lagstiftarens målsättning.
När det kommer till digitalisering av upphandlingsprocesserna visar utvärderingen blandade resultat. Vissa digitala verktyg har förenklat processen, men införandet av den standardiserade egenförsäkran ESPD (European Single Procurement Document) om leverantörers kvalificering för deltagande i upphandlingen, har inte gett den effektivisering som förväntades.
Konkurrensen bedöms generellt som god i större upphandlingar, med i snitt 9,2 anbud i upphandlingar som överstiger 20 miljoner euro, men andelen upphandlingar med endast ett anbud ökar. Andelen kontrakt som tilldelas små och medelstora företag har ökat, inslag av miljömässiga kriterier varierar mellan medlemsstaterna och sociala kriterier har börjat användas mer. Innovation bedöms fortfarande vara ett område med låg måluppfyllelse.
Kommissionen konstaterar att transparensen har ökat tack vare fler annonseringar i den EU-gemensamma databasen TED, men att kvaliteten på tillgängliga data behöver förbättras för att möjliggöra uppföljning och motverka korruption.
Vad gäller effektivitet i upphandlingsprocessen visar utvärderingen att leverantörer under senare år lägger mindre tid på sina anbud än vad man gjort tidigare. Samma trend finns hos upphandlande organisationer, men där är skillnaden dock inte lika påtaglig.
När det gäller målet att skapa samstämmiga regler för upphandling konstaterar kommissionen att upphandlingsdirektiven till en början bidrog till mer samstämmiga regler, men att nya bestämmelser i andra rättsakter har minskat enhetligheten och skapat tillämpningssvårigheter.
Kommissionen bedömer att flera av målen med direktiven fortfarande är relevanta, men att vissa mål fått större betydelse idag, såsom geopolitiska utmaningar och behovet av ökad resiliens. Det nuvarande regelverket anses inte ge tillräcklig flexibilitet och strategisk inriktning för att möta dessa utmaningar.
Mer information
Utvärdering av EU:s upphandlingsdirektiv
EU-kommissionen har slutfört utvärderingeringen av de tre upphandlingsdirektiven: LOU-, LUF- och LUK-direktivet (2014/24/EU, 2014/25/EU och 2014/23/EU).
Utvärderingen bygger på både dataanalyser från bland annat den EU-gemensamma annonsdatabasen TED, synpunkter från ett öppet offentligt samråd samt riktade samråd och undersökningar.