Är stipendium stöd av mindre betydelse?
Publicerad 04 februari 2026
Om kommun, stat eller region ger stipendium till en konstnär, räknas det då som ett stöd av mindre betydelse? Kan det i så fall vara skillnad på olika typer av stipendier givet syftet med dem? Staten, men även vissa kommuner och regioner delar ut arbetsstipendier med fasta stipendiebelopp som tilldelas enskilda konstnärer för att de ska kunna utvecklas inom sitt område. Det finns även andra typer av bidrag till enskilda konstnärer som det offentliga kan dela ut till konstnärer i form av projektbidrag eller resestipendier där bidraget går till att täcka faktiska kostnader såsom resor, material, löner, etc.
Louise
Publicerad 04 februari 2026
Hej Louise,
Och tack för din fråga.
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte bedömningar i enskilda fall. Det gör att vi inte kan uttala oss specifikt om vad som kan utgöra ett stöd men vi ger förstås gärna allmän vägledning.
Statsstödsrättslig bedömning
För att bedöma om en åtgärd utgör otillåtet statsstöd enligt EU-rätten, måste man först gå igenom de kriterier som definierar statsstöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
De statsstödsrättsliga kriterierna
För att en åtgärd ska kunna utgöra statsstöd ska samtliga följande kriterier vara uppfyllda: Stödet ges av staten eller med statliga medel (och med staten avses även kommuner och regioner och företag de kontrollerar), stödet gynnar ett visst företag eller viss produktion, det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och det påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater.
Kriteriet offentliga medel
Åtgärden ska kunna kopplas till det offentliga och finansieras med offentliga medel. Kopplingen till det offentligas finanser kan utgöras av i stort sett vilken typ av åtgärd som helst som kan belasta den offentliga budgeten. Utgångspunkten torde därmed vara att ett konstnärsstipendium och andra typer av bidrag till konstnärer uppfyller kriteriet offentliga medel.
Selektivitetskriteriet
Åtgärden ska vara riktad till vissa verksamheter eller viss produktion. Åtgärder med en helt allmän räckvidd som inte bara riktar sig till vissa företag eller en viss typ av produktion uppfyller inte selektivitetskriteriet och är därför inte ett statsstöd. Däremot kan en åtgärd, som vid en första anblick verkar kunna användas allmänt på företag, ändå vara selektiv om resultatet blir att vissa företag eller en viss produktion gynnas.
Företagskriteriet
För att något ska vara statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF krävs som ovan nämnts, bland annat att åtgärden gynnar ett företag, det vill säga någon som bedriver ekonomisk verksamhet. Av EU‑kommissionens meddelande om statsstödsbegreppet (”Notion of Aid” förkortat ”NoA”) framgår att begreppet ”företag” definieras funktionellt, det vill säga att frågan om det är uppfyllt eller inte avgörs av verksamhetens art och inte av vilken juridisk form verksamheten bedrivs i eller ifall det föreligger ett vinstsyfte. Dessutom framgår att samma aktör kan vara företag i en del och inte i en annan.
Mot bakgrund av EU kommissionens statsstödsmeddelande kan för kultursektorn nämnas att vissa kultur- och kulturarvsaktiviteter kan vara icke-ekonomiska om de organiseras icke-kommersiellt. Kommissionen anger till exempel att offentlig finansiering av kultur-/kulturarvsverksamhet som är tillgänglig för allmänheten gratis (eller mot en avgift som bara täcker en mindre del av de faktiska kostnaderna) typiskt kan uppfylla ett rent socialt/kulturellt syfte och därmed vara icke-ekonomisk.
Omvänt kan kulturaktiviteter som huvudsakligen finansieras med besöks-/användaravgifter eller andra kommersiella intäkter, eller som gynnar endast vissa företag, behöva ses som ekonomisk verksamhet.
Detta kan innebära att en enskild konstnär kan vara ett “företag” om denne erbjuder varor/tjänster på en marknad (försäljning av verk, uppdrag, licensiering, framträdanden m.m.). Då träffar statsstödsreglerna i princip den del av verksamheten som är ekonomisk.
Samtidigt kan stöd till en fysisk person avse en situation där personen inte bedriver ekonomisk verksamhet i den aktuella aktiviteten (vilket i så fall innebär att samtliga statsstödskriterier inte är uppfyllda och att åtgärden därmed inte utgör statsstöd).
Gynnandekriteriet
Detta kriterium innebär att åtgärden ska ge det mottagande företaget en fördel (gynnande). En fördel uppstår om stödmottagarens ställning förstärks på marknaden jämfört med dess konkurrenter. En fördel förutsätter att åtgärden förbättrar stödmottagarens ekonomiska situation jämfört med den ekonomiska situationen utan stödåtgärden.
Det betyder att även projektbidrag eller resestipendier som täcker faktiska kostnader (resa, material, löner osv.) i normalfallet är en fördel – förutsatt att kostnaderna hör till företagets ekonomiska aktivitet.
Konkurrens- och samhandelskriteriet
Åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan EU:s medlemsstater (konkurrens och samhandel). Det är egentligen två kriterier som är kopplade till varandra men vi beskriver dem som ett kriterium i begreppet statsstöd.
En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Handeln mellan EU:s medlemsstater påverkas av stödet om ett statsstöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom EU.
Det är oklart om detta kriterium allmänt ska anses uppfyllt när det är fråga om konstnärlig verksamhet, utan det måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Statsstöd?
För att besvara frågan om stipendier eller bidrag i olika former utgör statsstöd måste man således genomföra en statsstödsrättslig bedömning av om de ovan nämnda kriterierna är uppfyllda.
Om samtliga statsstödskriterier är uppfyllda är frågan om stödåtgärden är av så liten omfattning att den kan räknas som ett stöd av mindre betydelse (ett ”de minimis-stöd”).
Här är det viktigt att poängtera att ett konstnärsstipendium inte “blir” ett de minimis-stöd av sig självt. Den offentliga aktören behöver bevilja det som de minimis och säkerställa att samtliga villkor i relevant de minimis förordning är uppfyllda. För konstnärsstipendier är det i normalfallet EU-kommissionens allmänna de minimis-förordning (Kommissionens förordning (EU) 2023/2831) som är relevant.
Förordning (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer
Den statliga stödordningen för bidrag till konstnärer är direkt kopplad till de minimis‑regelverket och syftet är att främja yrkesverksamma konstnärers möjligheter att bedriva/fördjupa/utveckla sin konstnärliga verksamhet. Stödet kan ges som stipendier, projektbidrag och bidrag för internationellt utbyte.
Genom ändring 2024 uppdaterades ordningen så att stöd endast får lämnas i enlighet med förordning (EU) 2023/2831 (den allmänna de minimis-förordningen), och ansökan ska innehålla uppgifter om de minimis‑stöd under senaste treårsperioden. Myndigheten ska också lämna information enligt artikel 7.4 och göra kontroll enligt artikel 6.4 i 2023/2831 innan stöd beviljas.
Konstnärsnämnden beskriver uttryckligen att deras stöd enligt förordningen (2019:1269) omfattas av undantaget för stöd av mindre betydelse och att taket är 300 000 euro under en treårsperiod.
I detta sammanhang kan det vara värt att notera att krav i en svensk förordning kan vara mer långtgående än vad statsstödsreglerna kräver, vilket i praktiken skulle kunna innebära att villkoren för stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen måste tillämpas trots att statsstödsreglerna inte bedöms vara tillämpliga i ett enskilt fall.
Kommuners och regioners konstnärsstipendier
Kommunala och regionala stipendier omfattas inte automatiskt av statens förordning, däremot kan kommuner och regioner (om åtgärden utgör statsstöd) välja att lägga stödet som de minimis under EU-kommissionens allmänna de minimis-förordning (2023/2831), förutsatt att villkoren följs (inkl. takbelopp, kontroll och registrering).
Kan det vara skillnad mellan olika typer av stipendier beroende på syfte?
Under förutsättning att konstnären bedriver ekonomisk verksamhet (säljer/uppträder/licensierar etc.) och de övriga kriterierna är uppfyllda torde arbetsstipendier med fasta stipendiebelopp inte sällan utgöra statsstöd eftersom bidraget stärker ekonomin/finansierar tid och kostnader som annars skulle bäras av verksamheten, vilket ger mottagaren en fördel. Detta resonemang kan även appliceras på projektbidrag och resestipendier.
Nya krav på registrering av de minimis-stöd via eAIR
Avslutningsvis bör påpekas att det sedan den 1 januari 2026 är obligatoriskt för medlemsstaterna att registrera de minimis-stöd i ett centralt register.
I Sverige har man valt att använda EU‑kommissionens centrala register eAidRegister (eAIR). Myndigheten Tillväxtanalys har uppdraget att administrera eAidRegister i Sverige och har samlat instruktioner och länkar för användning.
Kortfattat gäller enligt de nya reglerna att registrering ska ske inom 20 dagar från beviljat stöd och att följande uppgifter ska registreras:
Källhänvisningar och länkar
Och tack för din fråga.
Upphandlingsmyndighetens uppdrag är bland annat att ge vägledning i statsstödsfrågor till kommuner och regioner, men vi gör inte bedömningar i enskilda fall. Det gör att vi inte kan uttala oss specifikt om vad som kan utgöra ett stöd men vi ger förstås gärna allmän vägledning.
Statsstödsrättslig bedömning
För att bedöma om en åtgärd utgör otillåtet statsstöd enligt EU-rätten, måste man först gå igenom de kriterier som definierar statsstöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
De statsstödsrättsliga kriterierna
För att en åtgärd ska kunna utgöra statsstöd ska samtliga följande kriterier vara uppfyllda: Stödet ges av staten eller med statliga medel (och med staten avses även kommuner och regioner och företag de kontrollerar), stödet gynnar ett visst företag eller viss produktion, det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och det påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater.
Kriteriet offentliga medel
Åtgärden ska kunna kopplas till det offentliga och finansieras med offentliga medel. Kopplingen till det offentligas finanser kan utgöras av i stort sett vilken typ av åtgärd som helst som kan belasta den offentliga budgeten. Utgångspunkten torde därmed vara att ett konstnärsstipendium och andra typer av bidrag till konstnärer uppfyller kriteriet offentliga medel.
Selektivitetskriteriet
Åtgärden ska vara riktad till vissa verksamheter eller viss produktion. Åtgärder med en helt allmän räckvidd som inte bara riktar sig till vissa företag eller en viss typ av produktion uppfyller inte selektivitetskriteriet och är därför inte ett statsstöd. Däremot kan en åtgärd, som vid en första anblick verkar kunna användas allmänt på företag, ändå vara selektiv om resultatet blir att vissa företag eller en viss produktion gynnas.
Företagskriteriet
För att något ska vara statligt stöd enligt artikel 107.1 FEUF krävs som ovan nämnts, bland annat att åtgärden gynnar ett företag, det vill säga någon som bedriver ekonomisk verksamhet. Av EU‑kommissionens meddelande om statsstödsbegreppet (”Notion of Aid” förkortat ”NoA”) framgår att begreppet ”företag” definieras funktionellt, det vill säga att frågan om det är uppfyllt eller inte avgörs av verksamhetens art och inte av vilken juridisk form verksamheten bedrivs i eller ifall det föreligger ett vinstsyfte. Dessutom framgår att samma aktör kan vara företag i en del och inte i en annan.
Mot bakgrund av EU kommissionens statsstödsmeddelande kan för kultursektorn nämnas att vissa kultur- och kulturarvsaktiviteter kan vara icke-ekonomiska om de organiseras icke-kommersiellt. Kommissionen anger till exempel att offentlig finansiering av kultur-/kulturarvsverksamhet som är tillgänglig för allmänheten gratis (eller mot en avgift som bara täcker en mindre del av de faktiska kostnaderna) typiskt kan uppfylla ett rent socialt/kulturellt syfte och därmed vara icke-ekonomisk.
Omvänt kan kulturaktiviteter som huvudsakligen finansieras med besöks-/användaravgifter eller andra kommersiella intäkter, eller som gynnar endast vissa företag, behöva ses som ekonomisk verksamhet.
Detta kan innebära att en enskild konstnär kan vara ett “företag” om denne erbjuder varor/tjänster på en marknad (försäljning av verk, uppdrag, licensiering, framträdanden m.m.). Då träffar statsstödsreglerna i princip den del av verksamheten som är ekonomisk.
Samtidigt kan stöd till en fysisk person avse en situation där personen inte bedriver ekonomisk verksamhet i den aktuella aktiviteten (vilket i så fall innebär att samtliga statsstödskriterier inte är uppfyllda och att åtgärden därmed inte utgör statsstöd).
Gynnandekriteriet
Detta kriterium innebär att åtgärden ska ge det mottagande företaget en fördel (gynnande). En fördel uppstår om stödmottagarens ställning förstärks på marknaden jämfört med dess konkurrenter. En fördel förutsätter att åtgärden förbättrar stödmottagarens ekonomiska situation jämfört med den ekonomiska situationen utan stödåtgärden.
Det betyder att även projektbidrag eller resestipendier som täcker faktiska kostnader (resa, material, löner osv.) i normalfallet är en fördel – förutsatt att kostnaderna hör till företagets ekonomiska aktivitet.
Konkurrens- och samhandelskriteriet
Åtgärden ska snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan EU:s medlemsstater (konkurrens och samhandel). Det är egentligen två kriterier som är kopplade till varandra men vi beskriver dem som ett kriterium i begreppet statsstöd.
En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Handeln mellan EU:s medlemsstater påverkas av stödet om ett statsstöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom EU.
Det är oklart om detta kriterium allmänt ska anses uppfyllt när det är fråga om konstnärlig verksamhet, utan det måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Statsstöd?
För att besvara frågan om stipendier eller bidrag i olika former utgör statsstöd måste man således genomföra en statsstödsrättslig bedömning av om de ovan nämnda kriterierna är uppfyllda.
Om samtliga statsstödskriterier är uppfyllda är frågan om stödåtgärden är av så liten omfattning att den kan räknas som ett stöd av mindre betydelse (ett ”de minimis-stöd”).
Här är det viktigt att poängtera att ett konstnärsstipendium inte “blir” ett de minimis-stöd av sig självt. Den offentliga aktören behöver bevilja det som de minimis och säkerställa att samtliga villkor i relevant de minimis förordning är uppfyllda. För konstnärsstipendier är det i normalfallet EU-kommissionens allmänna de minimis-förordning (Kommissionens förordning (EU) 2023/2831) som är relevant.
Förordning (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer
Den statliga stödordningen för bidrag till konstnärer är direkt kopplad till de minimis‑regelverket och syftet är att främja yrkesverksamma konstnärers möjligheter att bedriva/fördjupa/utveckla sin konstnärliga verksamhet. Stödet kan ges som stipendier, projektbidrag och bidrag för internationellt utbyte.
Genom ändring 2024 uppdaterades ordningen så att stöd endast får lämnas i enlighet med förordning (EU) 2023/2831 (den allmänna de minimis-förordningen), och ansökan ska innehålla uppgifter om de minimis‑stöd under senaste treårsperioden. Myndigheten ska också lämna information enligt artikel 7.4 och göra kontroll enligt artikel 6.4 i 2023/2831 innan stöd beviljas.
Konstnärsnämnden beskriver uttryckligen att deras stöd enligt förordningen (2019:1269) omfattas av undantaget för stöd av mindre betydelse och att taket är 300 000 euro under en treårsperiod.
I detta sammanhang kan det vara värt att notera att krav i en svensk förordning kan vara mer långtgående än vad statsstödsreglerna kräver, vilket i praktiken skulle kunna innebära att villkoren för stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen måste tillämpas trots att statsstödsreglerna inte bedöms vara tillämpliga i ett enskilt fall.
Kommuners och regioners konstnärsstipendier
Kommunala och regionala stipendier omfattas inte automatiskt av statens förordning, däremot kan kommuner och regioner (om åtgärden utgör statsstöd) välja att lägga stödet som de minimis under EU-kommissionens allmänna de minimis-förordning (2023/2831), förutsatt att villkoren följs (inkl. takbelopp, kontroll och registrering).
Kan det vara skillnad mellan olika typer av stipendier beroende på syfte?
Under förutsättning att konstnären bedriver ekonomisk verksamhet (säljer/uppträder/licensierar etc.) och de övriga kriterierna är uppfyllda torde arbetsstipendier med fasta stipendiebelopp inte sällan utgöra statsstöd eftersom bidraget stärker ekonomin/finansierar tid och kostnader som annars skulle bäras av verksamheten, vilket ger mottagaren en fördel. Detta resonemang kan även appliceras på projektbidrag och resestipendier.
Nya krav på registrering av de minimis-stöd via eAIR
Avslutningsvis bör påpekas att det sedan den 1 januari 2026 är obligatoriskt för medlemsstaterna att registrera de minimis-stöd i ett centralt register.
I Sverige har man valt att använda EU‑kommissionens centrala register eAidRegister (eAIR). Myndigheten Tillväxtanalys har uppdraget att administrera eAidRegister i Sverige och har samlat instruktioner och länkar för användning.
Kortfattat gäller enligt de nya reglerna att registrering ska ske inom 20 dagar från beviljat stöd och att följande uppgifter ska registreras:
- stödmottagarens identitet
- stödbelopp
- datum för beviljande
- stödbeviljande myndighet
- stödinstrument/stödform
- berörd sektor (NACE‑kod)
Källhänvisningar och länkar
- Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”FEUF”) (konsoliderad version), särskilt artikel 107.
- Kommissionens förordning (EU) 2023/2831 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (”den allmänna de minimis-förordningen”).
- EU-kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”Notion of Aid” – ”NoA”), se särskilt avsnitt 2.6 Kultur och bevarande av kulturarvet, inbegripet naturskydd.
- EU-kommissionens Infrastructure Analytical Grid for Culture, Heritage and Nature Conservation (”Notion of Aid Grid Culture”), inklusive där refererade beslut.
- Förordning (2019:1269) om statsbidrag till konstnärer.
- Upphandlingsmyndighetens sidor om de statsstödsrättsliga kriterierna.
- EU-kommissionens webbplats för eAidRegister, Upphandlingsmyndighetens information om de minimis-registrering respektive Tillväxtanalys information om eAidRegister (”eAIR”).
- Konstnärsnämndens information om stöd av mindre betydelse.
Christian
Jurist
20 februari 2026
Fråga oss!
Våra öppettider gäller på helgfria dagar.