Riskbedömning av godsförare

I branscher med låg kollektivavtalstäckning och organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet till att påverka sin situation är begränsad.

Enligt Medlingsinstitutet är kollektivavtalstäckningen som högst i transportbranschen där 93 procent av de anställda arbetar på företag med kollektivavtal. Täckningsgraden minskar ju färre anställda företagen har. 

Enligt en studie från Transport, Handels och Seko omfattas en tredjedel av förarna som utför paketleveranser av kollektivavtal. 

Bland de yrkesgrupper som Transport organiserar har den fackliga organisationsgraden sjunkit från 71 till 56 procent under knappt 20 år, enligt en rapport från 2024.

Att en yrkesgrupp är reglerad kan dels vara ett tecken på att yrkesgruppen är utsatt och därför behöver skyddas av regleringar. Det kan också vara så att en yrkesgrupp har ett bättre skydd mot att utnyttjas just för att branschen är reglerad.

För att få bedriva yrkesmässig trafik krävs att företaget har ett trafiktillstånd som utfärdas av Transportstyrelsen. Syftet med trafiktillståndet är att säkerställa att yrkesmässig trafik bedrivs säkert och lagligt. Det ska skydda trafiksäkerheten och skapa rättvis konkurrens genom att bara lämpliga företag får köra.

Cabotage innebär att ett utländskt transportföretag utför inrikestransporter i ett annat land efter att ha levererat en internationell transport dit. Från och med februari 2022 har Sverige använt möjligheten i EU:s godsförordning att låta samma begränsningar som gäller för cabotagetransporter också gälla för vägdelen av kombinerade transporter. Syftet är att motverka att utländska transportföretag utnyttjar byte av transportslag för att kringgå svensk arbetsrättslig skyddslagstiftning. Reglerna innebär att ett utländskt transportföretag med ett och samma fordon bara får utföra tre kombinerade transporter i Sverige inom en sjudagarsperiod, sedan måste fordonet lämna Sverige i minst fyra dagar innan det får användas igen för nya kombinerade transporter.

Förordning (EG) nr 561/2006 fastställer nivåerna för maximal sammanhängande körtid (per dygn, vecka och tvåveckorsperiod) och minsta dygns- och veckovila, med förbehåll för vissa specifika undantag. Reglerna gäller för flera olika typer av transportverksamheter. Syftet med regelverket är att harmonisera konkurrensvillkoren, förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten.

I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att risken för förekomsten av oseriösa företag längre ner i entreprenadleden ökar och det är svårare att följa upp felaktigheter. Med det sagt kan en lång leveranskedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort entreprenadkedja. 

Enligt en rapport från Transport använder sig de flesta åkerier som utför slutleveransen av paket, från terminal till leveransadress, av underleverantörer och underbolag för bemanning.

För att motverka risken för oskäliga arbetsvillkor är det förutom att ställa arbetsrättsliga villkor viktigt att kräva att leverantören redovisar samtliga underleverantörer och deras kvalifikationer samt att arbetsvillkor verifieras.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft utökade krav på arbetsgivaren för att skydda arbetstagaren. På grund av bristen av förare med behörighet för tunga lastbilar inom yrkesgruppen i Sverige anställs ofta utländska arbetstagare. 

Arbetsgivaren måste anmäla den utländska chauffören till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister innan arbetet påbörjas. Utstationerade arbetstagare har rätt till vissa arbets- och anställningsvillkor enligt svensk lag, inklusive bland annat arbetstid och arbetsmiljöstandarder. Trots detta kan bristande kunskap om rättigheter och skyldigheter leda till att dessa regler inte alltid efterlevs, vilket ökar risken för oskäliga arbetsvillkor.

Skatteverket har identifierat oredovisade löner och arbetsgivaravgifter bland svenska åkerier, vilket snedvrider konkurrensen och påverkar arbetsvillkor negativt.

Vid cabotagetransporter finns en förhöjd risk att regler om skatt och arbetsvillkor inte följs. Cabotagetransporter är tillåtna enligt EU:s regelverk men kräver att arbetsvillkor och minimilöner i värdlandet respekteras. Trots detta betalas förare ofta under svenska kollektivavtalsnivåer.

Den ekonomiska situationen för transportföretag i Sverige är tuff. En av de faktorer som Transportföretagen menar påverkar konkurrensen är att allt fler utländska transportörer tar sig in på den svenska marknaden och pressar priserna. 2022 skärpte Regeringen reglerna för att stoppa prisdumpning från utländska företag. Enligt Transport är riskerna för oskäliga arbetsvillkor störst i södra Sverige, då närheten till länder på kontinenten kan öka andelen utländska företag.

Enligt Arbetsmiljöverket är bristfälligt underhåll av fordon, otillräcklig säkerhetsutrustning, belastningsbesvär och faror vid lastning och lossning återkommande problem inom transportbranschen.

En faktor som spelar in vad gäller förekomsten av arbetsplatsolyckor inom transportsektorn är långa arbetspass utan vila och alltför snävt tilltagna tidsmarginaler.  Det är därför av yttersta vikt att arbetstagaren följer och att arbetsgivaren respekterar de regler som gäller för körtider och vila.