Initiativ för att förtydliga förutsättningarna för offentlig upphandling från tredjeländer
- Lagar, regler och praxis
Två avgöranden från EU-domstolen som behandlar förutsättningarna för offentlig upphandling från tredjeländer har lett till många frågor. Både EU-kommissionen och Regeringskansliet har tagit initiativ för att förtydliga förutsättningarna för offentlig upphandling från tredjeländer, mot bakgrund av dessa avgöranden.
EU-rätten gör skillnad på leverantörer från tredjeländer i offentlig upphandling, beroende på ursprungsland och om landet har frihandelsavtal med EU.
Det finns visserligen som huvudregel inte något generellt hinder mot att en upphandlande organisation tillåter att leverantörer från tredjeländer deltar i en offentlig upphandling. Undantag från denna huvudregel är exempelvis krav på att leverantörer från visst land ska uteslutas med stöd av sanktioner mot visst land, såsom Ryssland, eller mot bakgrund av EU-kommissionens beslut om IPI-åtgärd som rör medicinteknik från Kina.
Vilka rättigheter, och vilket skydd som leverantörer från tredjeland som inte omfattas av ett sådant undantag kan åberopa, och vilka regler som den upphandlande organisationen måste förhålla sig till vid behandlingen av sådana leverantörer, påverkas dock av unionsrätten och EU:s internationella åtaganden.
Leverantörer från tredjeländer som har avtal med EU om tillträde till EU:s upphandlingsmarknad omfattas av det skydd som regleras i EU:s upphandlingsdirektivoch EU-direktiven om rättsmedel vid upphandling. Detta gäller under förutsättning att de varor, tjänster eller byggentreprenader som de erbjuder i en upphandling omfattas av unionens åtagande i ett sådant avtal. Sådana leverantörer har därför samma rätt till bland annat likabehandling och rättsmedel som leverantörer från EU. Leverantörer från tredjeländer som saknar ett sådant avtal som avser det som upphandlas i en upphandling omfattas däremot inte av LOU-direktivet och EU-direktiven om rättsmedel vid upphandling.
Detta framgår bland annat av LOU-direktivet och av de domar som EU-domstolen meddelat
- den 22 oktober 2025 i mål C-652/22, Kolin
- den 13 mars 2025, i mål C-266/22, Qingdao.
Dessa domar har samtidigt gett upphov till många frågor om förutsättningarna vid upphandling från tredjeländer i offentlig upphandling.
I de svenska upphandlingslagarna görs det ingen uttrycklig skillnad mellan å ena sidan leverantörer från EU och länder med vilka EU har frihandelsavtal, och å andra sidan leverantörer från sådana tredjeländer med vilka det inte finns sådana frihandelsavtal. I ljuset av EU-domstolens domar har bland annat frågan väckts om Sverige har gjort en felaktig implementering av upphandlingsdirektiven.
Både EU-kommissionen och Regeringskansliet har tagit initiativ för att förtydliga förutsättningarna och underlätta för upphandlande organisationer vid upphandling från tredjeländer.
EU-kommissionen ger vägledning om sin uppfattning om unionsrätten. I ett särskilt dokument ger kommissionen stöd i form av frågor och svar på temat offentlig upphandling från leverantörer från tredjeländer.
Judgments in cases C-652/22, Kolin, and C-266/22, Qingdao (pdf-fil på EU-kommissionens webbplats)
EU-kommissionen tillhandahåller också ett praktiskt verktyg, som bland annat ger stöd åt upphandlande organisationer om leverantörer från tredjeländer. Genom att ange ett fåtal uppgifter om en specifik upphandling i verktyget kan den upphandlande organisationen få indikationer på om det kan antas att leverantörer från visst tredjeland inte får tillåtas delta i upphandlingen, och om vilka tredjeländer som har sådana avtal med unionen som ger leverantörer rätt att delta i upphandlingen. Verktyget ger även indikationer på om annan unionsrättslig reglering, såsom EU-förordningar med bestämmelser om offentlig upphandling, kan aktualiseras i upphandlingen. Verktyget syftar inte till att ge rättsligt bindande rådgivning, men kan bidra till bättre överblick.
Procurement for buyers (EU-kommissionens webbplats)
Regeringskansliet har tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur de svenska upphandlingslagarna bör ändras för att ligga mer i linje med EU-rätten. Utredaren ska även analysera hur upphandlande organisationer ska kunna välja bort leverantörer som utgör en risk för nationell säkerhet eller intressen.
Uppdraget, som omfattar LOU, LUF, LUK och LUFS, ska redovisas senast den 2 december 2025.