Upphandlingsmyndighetens budgetunderlag 2027-2029
Upphandlingsmyndigheten ser flera strategiska utvecklingsområden som bedöms kunna öka kraften i de offentliga affärerna och skapa mervärden för myndighetens målgrupper. I budgetunderlaget för 2027-2029 framhåller myndigheten särskilt möjligheten att utöka sitt arbete med att främja försörjningstrygghet och beredskap och bidra till det civila försvaret.
Innehåll på denna sida
Upphandlingsmyndigheten har en unik roll i uppdraget att främja rättssäkra, hållbara och effektiva offentliga affärer och myndigheten har framgångsrikt etablerat sig i skärningen mellan näringslivet och upphandlande organisationer.
Stora möjligheter som beredskapsmyndighet
Som beredskapsmyndighet skulle Upphandlingsmyndigheten kunna bidra med förståelse för privata aktörers förutsättningar och betydelsen av avtalsbaserad beredskap. Ansvaret för att upprätthålla nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster behöver också tydliggöras i den nuvarande strukturen för krisberedskap och civilt försvar. Detta gäller i synnerhet inom de beredskapssektorer där privata aktörer i stor utsträckning äger och utför samhällsviktig verksamhet, anser Upphandlingsmyndigheten.
- Avtalsbaserad beredskap är en viktig förutsättning i det civila försvaret och försörjningstrygghet- och beredskapsaspekter behöver ta större plats i de offentliga inköpen. Här anser vi att Upphandlingsmyndigheten borde ingå som beredskapsmyndighet i det civila beredskapssystemet, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Ökad kunskap om försörjningstrygghet och beredskap allt viktigare
Att omhänderta beredskapsaspekter i upphandlingar blir allt viktigare, Här ser vi att Upphandlingsmyndigheten skulle kunna spela en viktig roll och bidra med kunskap och stöd, menar Anja Clausin.
Upphandlingsmyndigheten får alltmer frågor och önskemål om att tillhandahålla ett utförligt stöd för hur man kan omhänderta försörjningstrygghet och beredskapsaspekter i upphandling och avtal. Myndigheten har ett visst stöd inom området idag men detta behöver utvecklas och fördjupas – något som blir särskilt viktigt i en tid då många offentliga aktörer bygger upp sin beredskap.
Flera statliga utredningar anser också att Upphandlingsmyndighetens stöd som avser krisberedskap och totalförsvarsaspekter bör förtydligas. Även Kommittén om beredskap enligt regeringsformen har konstaterat att stora delar av den kritiska infrastrukturen ägs av enskilda näringsidkare och att upphandlingssystemet spelar stor roll för det offentligas försörjning av varor och tjänster från näringslivet.
Större förståelse för krav och kontraktsvillkor
Också från leverantörsledet har Upphandlingsmyndigheten, bland annat via myndighetens Näringslivsråd, fått tydliga önskemål om att stödja med praktisk hantering av försörjningstrygghet och beredskapsaspekter. Leverantörsledet önskar bland annat en större enhetlighet i kraven och kontraktsvillkoren från de upphandlande organisationerna.
- Idag möter leverantörer en heterogen ambitionsnivå och kravställning, vilket försvårar för dem att förstå innebörden av kravställningen, prissätta sina erbjudanden och utveckla sina affärsmodeller. Här skulle Upphandlingsmyndigheten kunna bistå med kunskap, vägledning och dialog, säger Anja Clausin.
I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnar Upphandlingsmyndigheten budgetunderlag för räkenskapsåren 2027–2029. Budgetunderlaget omfattar finansiering genom anslag, avgifter och övriga intäkter, samt låneram och krediter.