Start

Attraktiva offentliga affärer för seriösa leverantörer 2025

Publicerad 13 mars 2026
  • Nationella upphandlingsenkäten

Den nationella upphandlingsenkäten 2025 visar att tre av tio företag upplever stor påverkan från oseriösa konkurrenter. Nära en sjättedel anser att oegentligheter förekommer i stor utsträckning hos både leverantörer och upphandlande organisationer. Nästan en fjärdedel uppger att de har lågt förtroende för upphandlande organisationer.

Den nationella upphandlingsenkäten syftar till att kartlägga leverantörers erfarenheter och uppfattningar om offentlig upphandling. Den bidrar till uppföljningen av målen i den nationella upphandlingsstrategin och färdplanen för de offentliga affärerna 2025–2030. Enkäten skickades ut till 20 000 leverantörer och besvarades av 1 912. Det motsvarar en svarsfrekvens på nästan 10 procent. Resultaten baseras på leverantörernas egna bedömningar. För att få mer relevanta svar har urvalet medvetet kompletterats med företag som har lämnat anbud i offentlig upphandling. Det innebär att de som svarat ofta har mer erfarenhet av upphandling än företag i stort.

Tänk på

I sammanställningarna har fem svarsalternativ omkodats till tre. Detta för att det ska bli enklare att snabbt få en överblick över statistiken.

Påverkan från oseriösa företag

År 2025 uppgav 30,0 procent av företagen att konkurrens från oseriösa företag påverkar deras möjligheter att delta i offentlig upphandling i mycket eller ganska stor utsträckning. 11,6 procent bedömde påverkan som varken stor eller liten. 17,8 procent uppgav att påverkan är mycket eller ganska liten. 40,5 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur konkurrens från oseriösa företag påverkar deras möjligheter att delta i offentlig upphandling.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om hur konkurrens från oseriösa företag påverkar förutsättningarna att delta i offentliga upphandlingar. Bland aktiva anbudsgivare uppger 46,1 procent att konkurrensen påverkar dem i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 11,9 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om hur deras förutsättningar att delta i offentliga upphandlingar påverkas av konkurrens från oseriösa företag varierar mellan storleksklasserna. Stora företag uppger oftast att de påverkas i mycket eller ganska stor utsträckning (35,7 procent), följt av små företag (34,5 procent), medelstora företag (34,2 procent) och mikroföretag (27,7 procent). Andelen företag som uppfattar påverkan som mycket eller ganska liten är högst bland stora företag (30,4 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Oegentligheter från leverantörernas sida

År 2025 uppgav 14,9 procent av företagen att oegentligheter från leverantörers sida förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning. 11,4 procent bedömde förekomsten som varken stor eller liten. 20,6 procent uppgav att sådana oegentligheter sker i mycket eller ganska liten utsträckning. 53,1 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om oegentligheter från leverantörer.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om förekomsten av jäv, korruption eller andra oegentligheter från leverantörers sida vid offentlig upphandling. Bland aktiva anbudsgivare uppger 17,3 procent att sådana oegentligheter förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 9,6 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om förekomst av jäv, korruption eller andra oegentligheter från leverantörers sida varierar mellan storleksklasserna. Mikroföretag uppger oftast att sådana oegentligheter förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning (15,3 procent), följt av stora företag (14,3 procent), små företag (14,1 procent) och medelstora företag (13,9 procent). Andelen företag som uppfattar att oegentligheter förekommer i mycket eller ganska liten utsträckning är högst bland stora företag (37,5 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Oegentligheter hos upphandlande organisationer

År 2025 uppgav 15,6 procent av företagen att jäv, korruption eller andra oegentligheter hos upphandlande organisationer förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning. 9,9 procent bedömde förekomsten som varken stor eller liten. 23,2 procent uppgav att sådana oegentligheter sker i mycket eller ganska liten utsträckning. 51,3 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om oegentligheter hos upphandlande organisationer.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om förekomsten av jäv, korruption eller andra oegentligheter hos upphandlande organisationer vid offentlig upphandling. Bland aktiva anbudsgivare uppger 18,8 procent att sådana oegentligheter förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 9,8 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om förekomst av jäv, korruption eller andra oegentligheter hos upphandlande organisationer varierar mellan storleksklasserna. Mikroföretag uppger oftast att sådana oegentligheter förekommer i mycket eller ganska stor utsträckning (16,4 procent), följt av små företag (14,4 procent), medelstora företag (13,3 procent) och stora företag (12,5 procent). Andelen företag som uppfattar att oegentligheter förekommer i mycket eller ganska liten utsträckning är högst bland stora företag (46,4 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Varierande förtroende för upphandlande organisationer

År 2025 uppgav 23,5 procent av företagen att de har förtroende för upphandlande organisationer i mycket eller ganska stor utsträckning. 20,1 procent uppgav att förtroendet varken är stort eller litet. 24,3 procent uppgav att de har förtroende i mycket eller ganska liten utsträckning. 32,1 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur mycket förtroende de har för upphandlande organisationer.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller förtroendet för upphandlande organisationer. Bland aktiva anbudsgivare uppger 39,4 procent att de har förtroende i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 6,3 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens förtroende för upphandlande organisationer varierar mellan storleksklasserna. Stora företag uppger oftast att de har förtroende i mycket eller ganska stor utsträckning (41,1 procent), följt av medelstora företag (32,9 procent), små företag (26,4 procent) och mikroföretag (20,8 procent). Andelen företag som uppger att de har förtroende i mycket eller ganska liten utsträckning är högst bland små företag (25,9 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Begränsad kunskap om marknaden

År 2025 uppgav 17,4 procent av företagen att upphandlande organisationer har mycket eller ganska stor kunskap om marknaden. 15,9 procent bedömde kunskapen som varken stor eller liten. 33,9 procent uppgav att upphandlande organisationer har mycket eller ganska liten kunskap om marknaden. 32,7 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur upphandlande organisationer känner till marknaden.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om upphandlande organisationers kunskap om den marknad de verkar inom. Bland aktiva anbudsgivare uppger 26,0 procent att kunskapen är mycket eller ganska stor, jämfört med 7,7 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om upphandlande organisationers kunskap om den marknad de verkar inom är relativt samstämmig mellan storleksklasserna. Medelstora och stora företag uppger oftast att organisationerna har mycket eller ganska stor kunskap (19,6 procent), följt av små företag (18,9 procent) och mikroföretag (16,5 procent). Andelen företag som uppfattar att kunskapen är mycket eller ganska liten är högst bland stora företag (41,1 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Begränsad information om upphandlingar

År 2025 uppgav 21,4 procent av företagen att de bedömde tillgången till information om kommande offentliga upphandlingar som mycket eller ganska bra. 17,7 procent ansåg att den var varken bra eller dålig. 25,5 procent bedömde informationen som mycket eller ganska dålig. 35,5 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om tillgången till information om kommande upphandlingar.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om tillgången till information om kommande offentliga upphandlingar. Bland aktiva anbudsgivare uppger 40,8 procent att informationen är mycket eller ganska bra, jämfört med 4,9 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om tillgången till information om kommande offentliga upphandlingar varierar mellan storleksklasserna. Medelstora företag upplever tillgången som mycket eller ganska bra i högst grad (44,3 procent), följt av stora företag (39,3 procent), små företag (24,0 procent) och mikroföretag (17,3 procent). Andelen företag som upplever tillgången som mycket eller ganska dålig är högst bland små företag (26,7 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Begränsad dialog om framtida behov

År 2025 uppgav 5,9 procent av företagen att upphandlande organisationer i mycket eller ganska stor utsträckning för dialog med potentiella leverantörer om framtida behov. 11,8 procent bedömde dialogen som varken stor eller liten. 40,0 procent uppgav att dialogen sker i mycket eller ganska liten utsträckning. 42,3 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur upphandlande organisationer för dialog med marknaden om framtida behov.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är märkbar när det gäller uppfattningen om upphandlande organisationers dialog med potentiella leverantörer om framtida behov. Bland aktiva anbudsgivare uppger 9,1 procent att dialogen sker i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 3,0 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om upphandlande organisationer genomför dialog med potentiella leverantörer och marknaden för att stimulera utveckling och anpassa framtida kravställning varierar mellan storleksklasserna. Stora företag upplever dialogen i mycket eller ganska stor utsträckning i högst grad (10,7 procent), följt av små företag (7,3 procent), medelstora företag (6,3 procent) och mikroföretag (5,2 procent). Andelen företag som upplever dialogen i mycket eller ganska liten utsträckning är högst bland medelstora företag (58,2 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Begränsad dialog inför enskilda upphandlingar

År 2025 uppgav 9,4 procent av företagen att upphandlande organisationer i mycket eller ganska stor utsträckning för dialog med leverantörer inför enskilda upphandlingar. 11,5 procent bedömde dialogen som varken stor eller liten. 38,8 procent uppgav att dialogen sker i mycket eller ganska liten utsträckning. 40,2 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur upphandlande organisationer för dialog med leverantörer inför enskilda upphandlingar.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om upphandlande organisationers dialog med leverantörer inför enskilda upphandlingar. Bland aktiva anbudsgivare uppger 14,7 procent att dialogen sker i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 3,6 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om i vilken utsträckning upphandlande organisationer genomför dialog med leverantörer i förberedelsen av enskilda upphandlingar varierar mellan storleksklasserna. Stora företag upplever dialogen i mycket eller ganska stor utsträckning i högst grad (14,3 procent), följt av medelstora företag (13,3 procent), små företag (10,2 procent) och mikroföretag (8,6 procent). Andelen företag som upplever dialogen i mycket eller ganska liten utsträckning är högst bland medelstora företag (56,3 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Priset ges för stor vikt vid tilldelning av kontrakt

År 2025 uppgav 50,7 procent av företagen att priset ges mycket eller något för stor vikt vid tilldelning av kontrakt i offentlig upphandling. 10,3 procent bedömde viktningen som varken för stor eller för liten. 4,5 procent uppgav att priset ges mycket eller något för liten vikt. 34,6 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur priset viktas i förhållande till andra kriterier.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller uppfattningen om hur priset viktas i förhållande till andra kriterier vid tilldelning av kontrakt.  Bland aktiva anbudsgivare uppger 73,9 procent att priset ges mycket eller något för stor vikt, jämfört med 20,8 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om hur priset viktas i förhållande till andra kriterier vid tilldelning av kontrakt i offentlig upphandling varierar mellan storleksklasserna.  Stora företag upplever i högst grad att priset ges mycket eller något för stor vikt (69,6 procent), följt av medelstora företag (58,9 procent), små företag (55,9 procent) och mikroföretag (47,1 procent). Andelen företag som uppfattar att priset ges mycket eller något för liten vikt är låg i alla storleksklasser (3,6–5,1 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Funktionskrav ökar intresset att lämna anbud

År 2025 uppgav 19,8 procent av företagen att användning av funktionskrav i offentlig upphandling i mycket eller ganska stor utsträckning ökar deras intresse att lämna anbud. 19,5 procent bedömde påverkan som varken stor eller liten. 11,1 procent uppgav att påverkan är mycket eller ganska liten. 49,6 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur funktionskrav påverkar deras intresse att lämna anbud.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller hur funktionskrav påverkar intresset att lämna anbud. Bland aktiva anbudsgivare uppger 31,2 procent att funktionskrav ökar intresset i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 7,2 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens uppfattning om hur funktionskrav i offentlig upphandling påverkar intresset att lämna anbud varierar mellan storleksklasserna. Stora företag upplever detta i högst grad (32,1 procent), följt av medelstora företag (23,4 procent), små företag (22,6 procent) och mikroföretag (17,8 procent). Andelen företag som uppfattar att funktionskrav har liten effekt på intresset att lämna anbud är högst bland medelstora företag (16,5 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas

I Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas kan du ta del av resultatet av enkätundersökningen och göra egna urval för tabeller och diagram.

Statistikdatabasen