Start

En offentlig upphandling för försörjningstrygghet, beredskap och innovativa lösningar 2025

Publicerad 13 mars 2026
  • Nationella upphandlingsenkäten

Den nationella upphandlingsenkäten 2025 visar att en tredjedel av företagen inte har stött på krav kopplade till krisberedskap i offentlig upphandling. En femtedel bedömer hanteringen av immateriella rättigheter som varken bra eller dålig. Drygt tre av tio använder artificiell intelligens i liten utsträckning i anbudsarbete.

Den nationella upphandlingsenkäten syftar till att kartlägga leverantörers erfarenheter och uppfattningar om offentlig upphandling. Den bidrar till uppföljningen av målen i den nationella upphandlingsstrategin och färdplanen för de offentliga affärerna 2025–2030. Enkäten skickades ut till 20 000 leverantörer och besvarades av 1 912. Det motsvarar en svarsfrekvens på nästan 10 procent. Resultaten baseras på leverantörernas egna bedömningar. För att få mer relevanta svar har urvalet medvetet kompletterats med företag som har lämnat anbud i offentlig upphandling. Det innebär att de som svarat ofta har mer erfarenhet av upphandling än företag i stort.

Tänk på

I sammanställningarna har fem svarsalternativ omkodats till tre, eller tre svarsalternativ omkodats till två. Detta för att det ska bli enklare att snabbt få en överblick över statistiken.

Få krav kopplade till krisberedskap

År 2025 uppgav 13,4 procent av företagen att de ofta eller ibland har stött på krav kopplade till försörjningstrygghet och beredskap i offentlig upphandling. 33,3 procent uppgav att de aldrig har stött på sådana krav. 53,3 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om sådana krav.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller erfarenhet av krav kopplade till försörjningstrygghet och beredskap. Bland aktiva anbudsgivare uppger 25,1 procent att de ofta eller ibland stött på sådana krav, jämfört med 1,7 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens erfarenheter av krav kopplade till försörjningstrygghet och beredskap i offentliga upphandlingar varierar mellan storleksklasserna. Stora företag uppger oftast att de stött på sådana krav (37,5 procent), följt av medelstora företag (20,3 procent), små företag (16,7 procent) och mikroföretag (10,4 procent). Andelen företag som aldrig stött på krav kopplade till försörjningstrygghet och beredskap är högst bland medelstora företag (39,9 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Hanteringen av immateriella rättigheter är varken bra eller dålig

År 2025 uppgav 8,3 procent av företagen att de bedömer upphandlande organisationers hantering av immateriella rättigheter i offentlig upphandling som mycket eller ganska bra. 19,8 procent bedömde hanteringen som varken bra eller dålig. 6,7 procent uppgav att hanteringen fungerar mycket eller ganska dåligt. 65,2 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hur immateriella rättigheter hanteras i upphandlingar.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller hur de bedömer upphandlande organisationers hantering av immateriella rättigheter. Bland aktiva anbudsgivare uppger 13,3 procent att hanteringen fungerar mycket eller ganska bra, jämfört med 2,7 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens bedömning av hur upphandlande organisationer hanterar immateriella rättigheter i offentliga upphandlingar varierar mellan storleksklasserna.  Medelstora företag uppfattar hanteringen som mycket eller ganska bra i högst grad (12,0 procent), följt av små företag (9,0 procent), mikroföretag (7,8 procent) och stora företag (7,1 procent). Andelen företag som uppger att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om hanteringen av immateriella rättigheter är betydande i samtliga storleksklasser (50,0–67,9 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

AI används i liten utsträckning i anbudsarbete

År 2025 uppgav 5,5 procent av företagen att de använder artificiell intelligens i anbudsarbete vid offentlig upphandling i mycket eller ganska stor utsträckning. 7,1 procent bedömde användningen som varken stor eller liten. 32,4 procent uppgav att artificiell intelligens används i mycket eller ganska liten utsträckning. 55,0 procent uppgav att de saknar erfarenhet av eller uppfattning om användningen av artificiell intelligens i anbudsarbete.

Skillnaden mellan aktiva anbudsgivare och företag som aldrig lämnat anbud är tydlig när det gäller användning av artificiell intelligens i anbudsarbete. Bland aktiva anbudsgivare uppger 11,5 procent att de använder AI i mycket eller ganska stor utsträckning, jämfört med 1,1 procent bland företag som aldrig lämnat anbud.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2026.

Företagens användning av artificiell intelligens i anbudsarbete vid offentlig upphandling varierar mellan storleksklasserna.  Medelstora företag uppger i högst grad att de använder AI i mycket eller ganska stor utsträckning (13,3 procent), följt av stora företag (12,5 procent), små företag (6,6 procent) och mikroföretag (4,0 procent). Andelen företag som använder AI i mycket eller ganska liten utsträckning är betydande i alla storleksklasser (29,6–44,3 procent).

Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.

Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas

I Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas kan du ta del av resultatet av enkätundersökningen och göra egna urval för tabeller och diagram.

Statistikdatabasen