Effektiva offentliga inköp 2025
- Nationella upphandlingsenkäten
Den nationella upphandlingsenkäten 2025 visar att nära hälften av organisationerna genomför marknadsanalyser inför upphandlingar. Drygt sex av tio har en digital upphandlingsprocess, medan få använder artificiell intelligens i sina upphandlingsprocesser.
Innehåll på denna sida
- Nästan varannan har beslutad ansvarsfördelning för arbetet inför upphandlingar
- Hälften har beslutad ansvarsfördelning vid genomförande av upphandlingar
- En av tre har beslutad ansvarsfördelning för uppföljning
- Hälften tydliggör mål för enskilda upphandlingar
- Varannan påbörjar upphandlingsprojekt i tid
- Sex av tio bemannar upphandlingar med nödvändig kompetens
- Åtta av tio ställer krav för att få balans mellan pris och kvalitet
- Nära fyra av tio använder livscykelkostnader för utvärderingsmodeller
- Hälften genomför behovsanalyser inför upphandlingar
- Varannan genomför marknadsanalyser inför upphandlingar
- Varannan för dialog med leverantörer inför upphandlingar
- Hälften formulerar behov i stället för att ange lösningar
- Fyra av tio följer upp affärsrelationen
- Drygt hälften säkerställer leveranser enligt avtal
- Varannan följer upp avtalsefterlevnad
- Hälften följer upp att avtal möter inköpsbehovet
- Sex av tio har en digital upphandlingsprocess
- En av tre har en digital inköpsprocess
- Få använder AI i sina upphandlingsprocesser
Den nationella upphandlingsenkäten syftar till att kartlägga upphandlande organisationers erfarenheter och uppfattningar om offentlig upphandling. Den bidrar till uppföljningen av målen i den nationella upphandlingsstrategin och färdplanen för de offentliga affärerna 2025–2030. Enkäten skickades ut till 1 805 organisationer och besvarades av 554. Det motsvarar en svarsfrekvens på nästan 31 procent. Samtliga frågor i enkäten kunde besvaras, inga frågor var villkorade. Resultaten baseras på organisationernas egna bedömningar.
Tänk på
I sammanställningarna har fem svarsalternativ omkodats till tre. Detta för att det ska bli enklare att snabbt få en överblick över statistiken.
Nästan varannan har beslutad ansvarsfördelning för arbetet inför upphandlingar
År 2025 uppgav 45,8 procent av organisationerna att de har en beslutad ansvarsfördelning mellan inköpsfunktionen och verksamheten vid förberedelser inför upphandlingar. 32,1 procent uppgav att detta delvis finns, och 10,5 procent att detta inte finns. 0,8 procent uppgav att de inte vet, och 10,8 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som har en beslutad ansvarsfördelning för arbetet inför upphandlingar varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har en sådan ansvarsfördelning (76,9 procent), följt av statliga myndigheter (57,5 procent) och kommuner (55,1 procent). Andelen organisationer som inte har beslutad ansvarsfördelning är högst bland regionalt ägda organisationer (15,0 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Den offentliga sektorn består av organisationer som kontrolleras av stat, kommun eller region. Den omfattar exempelvis statlig, regional och kommunal förvaltning, universiteten samt statligt, regionalt och kommunalt ägda bolag och organisationer.
Hälften har beslutad ansvarsfördelning vid genomförande av upphandlingar
År 2025 uppgav 53,7 procent av organisationerna att de har en beslutad ansvarsfördelning mellan inköpsfunktionen och verksamheten vid genomförandet av upphandlingar. 27,3 procent uppgav att detta delvis finns, och 7,5 procent att detta inte finns. 1,1 procent uppgav att de inte vet, och 10,4 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som har en beslutad ansvarsfördelning vid genomförandet av upphandlingar varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har en sådan ansvarsfördelning (76,9 procent), följt av statliga myndigheter (69,2 procent) och kommuner (63,9 procent). Andelen organisationer som inte har beslutad ansvarsfördelning är högst bland regionalt ägda organisationer (10,0 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
En av tre har beslutad ansvarsfördelning för uppföljning
År 2025 uppgav 34,0 procent av organisationerna att de har en beslutad ansvarsfördelning mellan inköpsfunktionen och verksamheten när avtal följs upp. 37,9 procent uppgav att detta delvis finns, och 16,4 procent att detta inte finns. 1,0 procent uppgav att de inte vet, och 10,7 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som har en beslutad ansvarsfördelning för uppföljning varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har en sådan ansvarsfördelning (69,2 procent), följt av statliga myndigheter (41,8 procent) och statligt ägda organisationer (35,7 procent). Andelen organisationer som inte har beslutad ansvarsfördelning är högst bland kommuner (24,1 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (35,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Hälften tydliggör mål för enskilda upphandlingar
År 2025 uppgav 54,5 procent av organisationerna att de tydliggör mål för enskilda upphandlingar vid upphandlingsprojektens start helt och hållet eller i hög grad. 19,5 procent uppgav att målen tydliggörs varken i hög eller låg grad. 18,1 procent uppgav att målen inte alls eller i låg grad tydliggörs. 1,3 procent uppgav att de inte vet, och 6,5 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som tydliggör mål för enskilda upphandlingar varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (61,5 procent), följt av regionalt ägda organisationer (60,0 procent) och kommunalt ägda organisationer (58,6 procent). Andelen organisationer som uppger att målen inte tydliggörs alls eller i låg grad är högst bland statliga myndigheter (26,0 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Varannan påbörjar upphandlingsprojekt i tid
År 2025 uppgav 51,4 procent av organisationerna att de helt och i hög grad påbörjar upphandlingsprojekten i tillräckligt god tid för att nödvändigt förarbete ska kunna genomföras. 23,5 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 20,2 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 0,5 procent uppgav att de inte vet, och 4,4 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som uppger att deras upphandlingsprojekt påbörjas i tid varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast detta helt eller i hög grad (61,5 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (60,6 procent) och regionalt ägda organisationer (55,0 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland statliga myndigheter (30,1 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (15,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Sex av tio bemannar upphandlingar med nödvändig kompetens
År 2025 uppgav 59,8 procent av organisationerna att upphandlingsprojekten bemannas med den specialistkompetens som krävs för att genomföra nödvändigt förarbete helt och i hög grad. 22,5 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 12,0 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 0,5 procent uppgav att de inte vet, och 5,2 procent ansåg att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som uppger att upphandlingsprojekten bemannas med nödvändig specialistkompetens varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast detta helt eller i hög grad (69,2 procent), följt av statliga myndigheter (65,8 procent) och kommunalt ägda organisationer (62,6 procent). Andelen som uppger att projekten bemannas inte alls eller i låg grad är högst bland kommuner (20,9 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Åtta av tio ställer krav för att få balans mellan pris och kvalitet
År 2025 uppgav 78,7 procent av organisationerna att de ställer krav i upphandlingar som bidrar till en god balans mellan pris och kvalitet under avtalstiden helt och i hög grad. 13,3 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 2,6 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 1,0 procent uppgav att de inte vet, och 4,4 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som uppger att de ställer krav i upphandlingar som bidrar till en god balans mellan pris och kvalitet varierar något mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (92,3 procent), följt av statliga myndigheter (84,9 procent) och kommunalt ägda organisationer (80,3 procent). Andelen organisationer som uppger att krav inte alls eller i låg grad ställs är låg i alla delsektorer (0,0–7,7 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland statligt ägda organisationer (15,4 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Nära fyra av tio använder livscykelkostnader för utvärderingsmodeller
År 2025 uppgav 37,7 procent av organisationerna att de analyserar inköpets kostnader under hela dess livscykel och använder kunskapen till att utforma utvärderingsmodeller som leder till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vinner i deras upphandlingar helt och i hög grad. 24,1 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 28,1 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 2,9 procent uppgav att de inte vet, och 7,2 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som analyserar inköpets kostnader under hela dess livscykel och använder kunskapen för att utforma utvärderingsmodeller varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (76,9 procent), följt av statligt ägda organisationer (46,2 procent) och kommunalt ägda organisationer (38,9 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte sker alls eller i låg grad är högst bland kommuner (38,6 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Livscykelkostnader är alla kostnader som kan uppstå för en vara eller tjänst under hela dess livstid, från inköp till avfall/avveckling.
Hälften genomför behovsanalyser inför upphandlingar
År 2025 uppgav 55,1 procent av organisationerna att de genomför behovsanalyser kopplade till upphandlingsföremålet inför sina upphandlingar helt och i hög grad. 18,5 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 19,2 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 0,9 procent uppgav att de inte vet, och 6,3 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som genomför behovsanalyser inför upphandlingarna varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (69,2 procent), följt av statliga myndigheter (58,9 procent) och kommuner (58,2 procent). Andelen organisationer som uppger att behovsanalyser inte alls eller i låg grad genomförs är högst bland statligt ägda organisationer (28,6 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (25,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Behovsanalys är en analys av verksamhetens nuvarande och framtida behov. Analysen ligger till grund för upphandlingsföremål, krav, villkor och kriterier som formuleras i upphandlingen. Behovsanalysen används som beslutsunderlag inför ställningstaganden om, vad och hur ett behov ska tillgodoses.
Varannan genomför marknadsanalyser inför upphandlingar
År 2025 uppgav 46,3 procent av organisationerna att de genomför marknadsanalyser inför sina upphandlingar helt och i hög grad. 25,0 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 19,5 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 1,8 procent uppgav att de inte vet, och 7,4 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som genomför marknadsanalyser inför upphandlingarna varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (92,3 procent), följt av statligt ägda organisationer (57,1 procent) och kommuner (53,8 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad genomförs är högst bland kommunalt ägda organisationer (22,7 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (35,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Marknadsanalys är en analys av leverantörsmarknaden kopplad till ett eller flera behovsområden. Analysen kan omfatta exempelvis marknadens struktur, tillgängliga lösningar, utveckling, trender, kommersiella förutsättningar, sårbarheter och andra relevanta marknadsförhållanden. Analysen används som beslutsunderlag vid planering och genomförande av upphandlingar, i dialog med leverantörer, samt i strategiskt inköps- och kategoriarbete.
Varannan för dialog med leverantörer inför upphandlingar
År 2025 uppgav 47,9 procent av organisationerna att de för dialog med leverantörer i förberedelsen av sina enskilda upphandlingar för att forma en rimlig och relevant kravställning helt eller i hög grad. 25,4 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 19,7 procent uppgav att detta inte alls eller i låg grad sker. 1,7 procent uppgav att de inte vet, och 5,2 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som för dialog med leverantörer inför upphandlingarna varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (76,9 procent), följt av statligt ägda organisationer (57,1 procent) och kommuner (50,0 procent). Andelen organisationer som uppger att dialogen inte alls eller i låg grad sker är högst bland statliga myndigheter (28,1 procent). Den största andelen som uppger att det inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (25,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Hälften formulerar behov i stället för att ange lösningar
År 2025 uppgav 51,5 procent av organisationerna att de i upphandlingsdokumenten anger vilka behov som ska uppfyllas av leverantören, snarare än vilka lösningar som ska användas helt eller i hög grad. 29,5 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 11,1 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 2,1 procent uppgav att de inte vet, och 5,8 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som anger behov i stället för lösningar i upphandlingsdokument varierar mellan delsektorerna. Kommunalt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (56,7 procent), följt av statliga myndigheter (54,8 procent) och kommuner (47,5 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland regioner (30,8 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Fyra av tio följer upp affärsrelationen
År 2025 uppgav 41,0 procent av organisationerna att de följer upp leverantörernas uppfattning av affärsrelationen för att förbättra samverkan inom rådande avtal helt eller i hög grad. 27,1 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 24,8 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 3,2 procent uppgav att de inte vet, och 3,9 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som följer upp affärsrelationen varierar mellan delsektorerna. Statligt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (50,0 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (49,3 procent) och regionalt ägda organisationer (40,0 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland regioner (46,2 procent). Den största andelen som uppger att uppföljningen inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Drygt hälften säkerställer leveranser enligt avtal
År 2025 uppgav 55,9 procent av organisationerna att de följer upp ingångna avtal för att säkerställa att leverantörerna levererar i enlighet med avtalade villkor helt eller i hög grad. 24,1 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 15,9 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 1,0 procent uppgav att de inte vet, och 3,2 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som följer upp ingångna avtal varierar mellan delsektorerna. Kommunalt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (68,5 procent), följt av regionalt ägda organisationer (55,0 procent) och statligt ägda organisationer (50,0 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland kommuner (34,2 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (15,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Varannan följer upp avtalsefterlevnad
År 2025 uppgav 53,1 procent av organisationerna att de följer upp sin avtalstrohet för att säkerställa att ingångna avtal efterlevs helt eller i hög grad. 22,8 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 17,8 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 1,5 procent uppgav att de inte vet, och 4,8 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som följer upp sin avtalstrohet varierar mellan delsektorerna. Kommunalt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (59,1 procent), följt av statligt ägda organisationer (57,1 procent) och regionalt ägda organisationer (50,0 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland kommuner (34,8 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Hälften följer upp att avtal möter inköpsbehovet
År 2025 uppgav 49,3 procent av organisationerna att de helt eller i hög grad följer upp om upphandlade avtal möter verksamhetens fastställda inköpsbehov. 26,6 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 17,2 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 1,6 procent uppgav att de inte vet, och 5,3 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som följer upp om upphandlade avtal möter inköpsbehovet i verksamheten varierar mellan delsektorerna. Statligt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (57,1 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (56,7 procent) och statliga myndigheter (40,4 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad sker är högst bland kommuner (32,9 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (20,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Avtalsuppföljning innebär att den upphandlande organisationen följer upp att leverantören levererar det som har avtalats under hela avtalsperioden.
Sex av tio har en digital upphandlingsprocess
År 2025 uppgav 62,8 procent av organisationerna att de har en digital upphandlingsprocess (e-upphandlingsprocess) med systemstöd för elektronisk hantering från förberedelse och annonsering till avtal. 16,7 procent uppgav att detta delvis finns, och 12,8 procent att detta inte finns. 1,9 procent uppgav att de inte vet, och 5,8 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som har en digital upphandlingsprocess varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har detta (100,0 procent), följt av kommuner (86,1 procent) och statliga myndigheter (61,0 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har en digital upphandlingsprocess är högst bland statligt ägda organisationer (21,4 procent). Den största andelen som uppger att denna inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
En av tre har en digital inköpsprocess
År 2025 uppgav 32,9 procent av organisationerna att de har en digital inköpsprocess (e-handelsprocess) med systemstöd för elektronisk hantering från beställning till faktura. 25,4 procent uppgav att detta delvis finns, och 34,8 procent att detta inte finns. 0,9 procent uppgav att de inte vet, och 6,0 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som har en digital inköpsprocess varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har detta (61,5 procent), följt av statliga myndigheter (47,9 procent) och kommuner (45,6 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har en digital inköpsprocess är högst bland kommuner (43,7 procent). Den största andelen som uppger att denna inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Få använder AI i sina upphandlingsprocesser
År 2025 uppgav 8,2 procent av organisationerna att de använder artificiell intelligens för att effektivisera upphandlings- och inköpsarbetet helt eller i hög grad. 12,0 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 68,7 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 4,9 procent uppgav att de inte vet, och 6,3 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som använder artificiell intelligens för att effektivisera upphandlings- och inköpsarbetet varierar mellan delsektorerna. Statligt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (21,4 procent), följt av kommuner (11,4 procent) och kommunalt ägda organisationer (6,4 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad använder artificiell intelligens är betydande i alla delsektorer (55,0–81,1 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (25,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas
I Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas kan du ta del av resultatet av enkätundersökningen och göra egna urval för tabeller och diagram.