En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling 2025
- Nationella upphandlingsenkäten
Den nationella upphandlingsenkäten 2025 visar att knappt en av tio organisationer använder miljöspendanalys för att kartlägga inköpens miljö- och klimatpåverkan. Närmare sex av tio ställer krav som främjar miljö- och klimatmål, och nästan fyra av tio följer upp att kraven uppfylls i avtalen.
Innehåll på denna sida
Den nationella upphandlingsenkäten syftar till att kartlägga upphandlande organisationers erfarenheter och uppfattningar om offentlig upphandling. Den bidrar till uppföljningen av målen i den nationella upphandlingsstrategin och färdplanen för de offentliga affärerna 2025–2030. Enkäten skickades ut till 1 805 organisationer och besvarades av 554. Det motsvarar en svarsfrekvens på nästan 31 procent. Samtliga frågor i enkäten kunde besvaras, inga frågor var villkorade. Resultaten baseras på organisationernas egna bedömningar.
Tänk på
I sammanställningarna har fem svarsalternativ omkodats till tre. Detta för att det ska bli enklare att snabbt få en överblick över statistiken.
Knappt en av tio använder miljöspendanalys
År 2025 uppgav 8,2 procent av organisationerna att de använder miljöspendanalys för att kartlägga inköpens miljö- och klimatpåverkan. 19,7 procent uppgav att detta delvis görs, och 57,7 procent att detta inte görs. 7,6 procent uppgav att de inte vet, och 6,8 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som använder miljöspendanalys varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de använder detta helt (15,4 procent), följt av statligt ägda organisationer (14,3 procent) och kommuner (10,8 procent). Andelen organisationer som inte använder miljöspendanalys är högst bland statliga myndigheter (67,8 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (35,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Miljöspendanalys är en metod för att beräkna och analysera den klimatpåverkan som uppstår till följd av offentliga inköp. Den kan användas av offentliga organisationer som ett verktyg i det strategiska inköpsarbetet, exempelvis för att prioritera miljö- och klimatarbetet till de inköpskategorier som har störst miljö- och klimatpåverkan.
Den offentliga sektorn består av organisationer som kontrolleras av stat, kommun eller region. Den omfattar exempelvis statlig, regional och kommunal förvaltning, universiteten samt statligt, regionalt och kommunalt ägda bolag och organisationer.
En av tre analyserar miljö- och klimatpåverkan
År 2025 uppgav 32,5 procent av organisationerna att de analyserar upphandlingsföremålens miljö- och klimatpåverkan för att kunna utforma relevanta miljökrav i upphandlingarna helt eller i hög grad. 25,8 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 29,6 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 3,6 procent uppgav att de inte vet, och 8,5 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som analyserar upphandlingsföremålens miljö- och klimatpåverkan varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (69,2 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (36,0 procent) och regionalt ägda organisationer (35,0 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad arbetar med detta är högst bland statliga myndigheter (40,4 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (40,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Sex av tio ställer krav för miljö- och klimatmål
År 2025 uppgav 58,1 procent av organisationerna att de helt eller i hög grad ställer krav i upphandlingar som bidrar till att deras miljö- och klimatmål uppnås. 18,8 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 12,7 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 3,3 procent uppgav att de inte vet, och 7,2 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som ställer krav i upphandlingar för miljö- och klimatmål varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (92,3 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (66,0 procent) och regionalt ägda organisationer (55,0 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad arbetar med detta är högst bland kommuner (19,0 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (40,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Knappt fyra av tio följer upp miljö- och klimatkrav i avtal
År 2025 uppgav 37,5 procent av organisationerna att de följer upp avtal för att säkerställa att leveranserna uppfyller de i avtalet ställda miljö- och klimatkraven helt eller i hög grad. 22,6 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 28,8 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 3,5 procent uppgav att de inte vet, och 7,6 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som följer miljö- och klimatkrav i avtal varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (61,5 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (46,8 procent) och statligt ägda organisationer (37,5 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad arbetar med detta är högst bland kommuner (46,2 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (45,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas
I Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas kan du ta del av resultatet av enkätundersökningen och göra egna urval för tabeller och diagram.