God försörjningstrygghet och beredskap i de offentliga affärerna 2025
- Nationella upphandlingsenkäten
Den nationella upphandlingsenkäten 2025 visar att knappt tre av tio organisationer beaktar försörjningstrygghet och beredskap vid upphandlingar. Cirka en fjärdedel låter det påverka upphandlingarnas utformning, och drygt var femte beaktar det vid avtalsuppföljning.
Innehåll på denna sida
Den nationella upphandlingsenkäten syftar till att kartlägga upphandlande organisationers erfarenheter och uppfattningar om offentlig upphandling. Den bidrar till uppföljningen av målen i den nationella upphandlingsstrategin och färdplanen för de offentliga affärerna 2025–2030. Enkäten skickades ut till 1 805 organisationer och besvarades av 554. Det motsvarar en svarsfrekvens på nästan 31 procent. Samtliga frågor i enkäten kunde besvaras, inga frågor var villkorade. Resultaten baseras på organisationernas egna bedömningar.
Tänk på
I sammanställningarna har fem svarsalternativ omkodats till tre. Detta för att det ska bli enklare att snabbt få en överblick över statistiken.
Knappt tre av tio beaktar försörjningstrygghet och beredskap vid upphandlingar
År 2025 uppgav 27,5 procent av organisationerna att de beaktar försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter i planeringen av upphandlingar helt eller i hög grad. 21,9 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 32,2 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 4,6 procent uppgav att de inte vet, och 13,8 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som beaktar försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter i planeringen av upphandlingar varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (69,2 procent), följt av statligt ägda organisationer (42,9 procent) och kommunalt ägda organisationer (29,1 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad arbetar med detta är högst bland statliga myndigheter och kommuner (41,1 procent). Den största andelen som uppger att det inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (50,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Försörjningstrygghet innebär i upphandlingssammanhang att det ställs specifika krav som syftar till att säkerställa leverans i händelse av kris eller ytterst krig.
Den offentliga sektorn består av organisationer som kontrolleras av stat, kommun eller region. Den omfattar exempelvis statlig, regional och kommunal förvaltning, universiteten samt statligt, regionalt och kommunalt ägda bolag och organisationer.
En av fyra låter försörjningstrygghet och beredskap påverka upphandlingarnas utformning
År 2025 uppgav 24,4 procent av organisationerna att försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter påverkar utformningen av upphandlingar helt eller i hög grad. 23,9 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 32,8 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 5,1 procent uppgav att de inte vet, och 13,8 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som uppger att försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter påverkar upphandlingarnas utformning varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (61,5 procent), följt av statligt ägda organisationer (28,6 procent) och kommunalt ägda organisationer (26,6 procent). Andelen organisationer som uppger att detta inte alls eller i låg grad påverkar upphandlingarna är högst bland statliga myndigheter (43,8 procent). Den största andelen som uppger att det inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (50,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Var femte beaktar försörjningstrygghet och beredskap vid avtalsuppföljning
År 2025 uppgav 21,7 procent av organisationerna att de beaktar försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter vid avtalsuppföljningen helt eller i hög grad. 23,4 procent uppgav att detta varken sker i hög eller låg grad. 35,1 procent uppgav att det inte alls eller i låg grad sker. 5,8 procent uppgav att de inte vet, och 14,0 procent uppgav att detta inte är relevant för deras verksamhet.
Andelen organisationer som uppger att de beaktar försörjningstrygghets- och beredskapsaspekter vid avtalsuppföljningen varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta helt eller i hög grad (38,5 procent), följt av statligt ägda organisationer (35,7 procent) och regionalt ägda organisationer (25,0 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte alls eller i låg grad arbetar med detta är högst bland kommuner (46,8 procent). Den största andelen som uppger att det inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (50,0 procent).
Källa: Upphandlingsmyndigheten (uppgifter) och SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2026.
Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas
I Upphandlingsmyndighetens statistikdatabas kan du ta del av resultatet av enkätundersökningen och göra egna urval för tabeller och diagram.