Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär 2025

De vanligaste målområdena 2025, utifrån Nationella upphandlingsstrategin, som organisationerna har beslutat att inköpsverksamheten ska bidra till är rättssäker offentlig upphandling (59,0 procent), miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling (57,0 procent) och effektiva offentliga inköp (53,9 procent). Nära hälften uppger även mål om offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för god affärsutveckling (49,4 procent) samt främjande av mångfald och välfungerande konkurrens bland leverantörer (48,1 procent).

Lägre andelar anger mål om endast seriösa leverantörer i offentliga affärer (45,2 procent), socialt hållbar offentlig upphandling (42,1 procent), attraktiva offentliga affärer för leverantörer (23,9 procent), samt främjande av innovation och alternativa lösningar (22,7 procent). Vidare uppger 18,6 procent att inköpsverksamheten ska bidra till god försörjningstrygghet och beredskap – ett nytt målområde som speglar ett ökat fokus på beredskaps- och försörjningsfrågor.

I de flesta delsektorer uppger organisationerna att deras inköpsverksamhet ska bidra till rättssäker offentlig upphandling, miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling och effektiva offentliga inköp.

Utöver dessa mål finns vissa skillnader mellan delsektorerna. Regioner prioriterar i hög grad mångfald av leverantörer och en välfungerande konkurrens (92,3 procent). Regionalt ägda organisationer anger i större utsträckning målen en mångfald av leverantörer och en välfungerande konkurrens (45,0 procent), endast seriösa leverantörer i de offentliga affärerna (45,0 procent) samt offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för en god affär (45,0 procent). Kommuner (66,9 procent) och statliga myndigheter (49,0 procent) prioriterar offentlig upphandling som ett strategiskt verktyg för en god affär. Bland kommunalt ägda organisationer anges målet endast seriösa leverantörer i de offentliga affärerna (46,3 procent), medan statligt ägda organisationer anger offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar (50,0 procent).

År 2025 uppgav 67,6 procent av organisationerna att de har ett fastställt styrdokument som på en övergripande nivå beskriver vilka mål inköpsverksamheten ska bidra till att uppnå. 20,4 procent uppgav att de inte har ett sådant dokument. 1,5 procent uppgav att de inte vet, och 10,5 procent att detta inte relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har ett styrdokument som anger inköpsverksamhetens mål varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har detta (84,6 procent), följt av kommuner (82,8 procent) och statligt ägda organisationer (71,4 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har ett sådant styrdokument är högst bland statliga myndigheter (30,3 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (35,0 procent).

År 2025 uppgav 26,2 procent av organisationerna att de har beslutade strategier som anger inriktning för hur inköpsverksamhetens mål ska uppnås. 41,0 procent uppgav att detta delvis finns, och 19,3 procent att detta inte finns. 2,0 procent uppgav att de inte vet, och 11,5 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har beslutade strategier för hur inköpsverksamhetens mål ska uppnås varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har strategier (30,8 procent), följt av kommunalt ägda organisationer (29,6 procent) och statligt ägda organisationer (28,6 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har beslutade strategier är högst bland statliga myndigheter (34,9 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (40,0 procent).

År 2025 uppgav 18,8 procent av organisationerna att de årligen följer upp inköpsverksamhetens måluppfyllelse med hjälp av fastställda mått. 34,7 procent uppgav att detta delvis följs upp, och 31,0 procent att detta inte följs upp. 2,4 procent uppgav att de inte vet, och 13,0 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som årligen följer upp inköpsverksamhetens måluppfyllelse varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de gör detta (38,5 procent), följt av statligt ägda organisationer (28,6 procent) och kommuner (19,7 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte gör detta är högst bland statliga myndigheter (40,4 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (35,0 procent).

År 2025 uppgav 6,2 procent av organisationerna att de har beslutade strategier som innehåller prioriterade målsättningar och nyckeltal med fastställda mått för olika inköpskategorier. 20,4 procent uppgav att detta delvis finns, och 53,7 procent att detta inte finns. 4,1 procent uppgav att de inte vet, och 15,6 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har beslutade strategier med prioriterade målsättningar och nyckeltal varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har sådana strategier (23,1 procent), följt av statligt ägda organisationer (14,3 procent) och regionalt ägda organisationer (10,0 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har sådana strategier är högst bland kommuner (68,8 procent). Den största andelen som uppger att dessa inte är relevanta för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (50,0 procent).

År 2025 uppgav 29,2 procent av organisationerna att de har genomfört en spendanalys som kartlagt organisationens inköpsmönster. 22,7 procent uppgav att detta delvis har genomförts, och 33,3 procent att detta inte har genomförts. 1,4 procent uppgav att de inte vet, och 13,4 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har genomfört en spendanalys varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har gjort detta (76,9 procent), följt av statliga myndigheter (36,3 procent) och statligt ägda organisationer (35,7 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har genomfört en spendanalys är högst bland regionalt ägda organisationer (40,0 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (40,0 procent).

År 2025 uppgav 15,4 procent av organisationerna att resultatet av spendanalysen har använts för att strukturera organisationens inköp i kategorier eller kategoriträd. 21,4 procent uppgav att detta delvis har gjorts, och 36,9 procent att detta inte har gjorts. 2,7 procent uppgav att de inte vet, och 23,6 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har använt resultatet av spendanalysen varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har gjort detta (69,2 procent), följt av statligt ägda organisationer (28,6 procent) och statliga myndigheter (18,5 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har använt spendanalysen är högst bland statliga myndigheter (44,5 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (70,0 procent).

År 2025 uppgav 49,6 procent av organisationerna att de har en årlig upphandlingsplan som anger vilka upphandlingar som enligt plan ska genomföras. 34,1 procent uppgav att detta delvis finns, och 8,2 procent att detta inte finns. 0,1 procent uppgav att de inte vet, och 8,1 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har en årlig upphandlingsplan varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har detta (84,6 procent), följt av kommuner (70,7 procent) och kommunalt ägda organisationer (46,3 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har en sådan plan är högst bland statliga myndigheter (12,3 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).

År 2025 uppgav 31,4 procent av organisationerna att de har en långsiktig upphandlingsplan (längre än 1 år) som anger vilka upphandlingar som enligt plan ska genomföras. 38,7 procent uppgav att detta delvis finns, och 19,1 procent att detta inte finns. 0,5 procent uppgav att de inte vet, och 10,2 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som har en långsiktig upphandlingsplan varierar mellan delsektorerna. Regioner uppger oftast att de har en sådan plan (61,5 procent), följt av kommuner (46,5 procent) och kommunalt ägda organisationer (29,6 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte har en långsiktig upphandlingsplan är högst bland statliga myndigheter (32,2 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (30,0 procent).

År 2025 uppgav 25,8 procent av organisationerna att de genomför riskanalyser av verksamhetskritiska inköp. 39,1 procent uppgav att detta delvis genomförs, och 21,8 procent att detta inte genomförs. 2,6 procent uppgav att de inte vet, och 10,6 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som genomför riskanalyser av verksamhetskritiska inköp varierar mellan delsektorerna. Statligt ägda organisationer uppger oftast att de gör detta (57,1 procent), följt av regioner (46,2 procent) och statliga myndigheter (28,1 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte genomför riskanalyser är högst bland kommuner (27,2 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland regionalt ägda organisationer (45,0 procent).

År 2025 uppgav 18,3 procent av organisationerna att de avropar större delen av inköpen från inköpscentralers ramavtal. 19,6 procent uppgav att de avropar ungefär hälften av inköpen och 46,0 procent att de avropar en mindre del. 3,3 procent uppgav att de inte avropar från inköpscentralers ramavtal. 3,1 procent uppgav att de inte vet och 9,7 procent att detta inte är relevant för deras verksamhet.

Andelen organisationer som använder inköpscentralers ramavtal varierar mellan delsektorerna. Statliga myndigheter uppger oftast att de avropar större delen av inköpen (41,1 procent), följt av regionalt ägda organisationer (20,0 procent) och kommunalt ägda organisationer (18,8 procent). Andelen organisationer som uppger att de inte avropar från ramavtalen är högst bland kommunalt ägda organisationer (5,4 procent). Den största andelen som uppger att detta inte är relevant för verksamheten finns bland statligt ägda organisationer (42,9 procent).

De vanligaste formerna för samverkan mellan organisationer kring inköpsfrågor år 2025 är samordnade upphandlingar tillsammans med andra organisationer (61,0 procent) samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (56,6 procent). En tredjedel av organisationerna (33,0 procent) deltar i nätverk för att utreda gemensamma behov och likforma kravspecifikationer i syfte att påverka marknadens utveckling. Mindre vanligt är gemensamma inköpsfunktioner, där 26,6 procent har funktionen placerad hos en annan organisation och 5,6 procent hos sig själva. Innovationsupphandlingar sker i mycket begränsad omfattning (2,6 procent). Endast en liten andel anser att samverkan inte är relevant för verksamheten (7,2 procent) eller att de inte samverkar alls (5,8 procent), och 0,5 procent uppger att de inte vet.

I de flesta delsektorer sker samverkan kring inköpsfrågor främst genom samordnade upphandlingar samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Utöver dessa former av samverkan finns vissa skillnader mellan delsektorerna. Inom kommun (49,4 procent), region (76,9 procent), statligt ägd organisation (35,7 procent) och statlig myndighet (30,8 procent) deltar organisationerna i nätverk med andra upphandlande organisationer. Syftet med nätverken är att utreda liknande behov och likforma kravspecifikationer för att påverka marknadens utveckling av nya lösningar. Kommunalt ägda organisationer uppger i högre grad att de har en gemensam inköpsfunktion med andra upphandlande organisationer placerad hos en annan organisation (38,4 procent). Bland regionalt ägda organisationer är det vanligare att samverkan inte upplevs som relevant för verksamheten (35,0 procent).