Krav om social hänsyn i 11 procent av upphandlingarna 2024

Totalt 1 990 upphandlingar som annonserades 2024 syftar till att främja social hållbarhet. Det motsvarar 11,3 procent av alla upphandlingar som annonserades under året. Att upphandlingen syftar till att främja social hållbarhet innebär att den innehåller tekniska specifikationer, kvalificeringskrav, tilldelningskriterier eller villkor för genomförande av kontraktet som syftar till att uppnå sociala mål. För resterade upphandlingar (88,7 procent) togs ingen hänsyn till sociala aspekter i upphandlingen.

De upphandlingar med krav om social hänsyn 2024 uppgick sammanlagt till drygt 275 miljarder kronor. Det motsvarar 30 procent av det totala uppskattade upphandlingsvärdet under året.

Antalet socialt hållbara upphandlingar ökade med drygt 2 procentenheter 2024 jämfört med föregående år. Det är sannolikt att ökningen delvis kan förklaras av ändringar i reglerna om annonsering av upphandling. Från den 1 jan 2024 är det obligatoriskt för den upphandlande organisationen att i annonsen om anbudsinfordran ange om upphandlingen innehåller krav om social hänsyn.

Det är möjligt att ställa krav om social hänsyn på många olika sätt. Det vanligaste kravet som upphandlande organisationer ställde 2024 tar sikte på rättvisa arbetsvillkor (505 upphandlingar), följt av jämställdhet mellan kvinnor och män (213 upphandlingar) och jämlikhet mellan folkgrupper (120 upphandlingar). För många upphandlingar som syftar till att främja social hållbarhet framgår inte exakt vilket hållbarhetskrav som upphandlingen innehåller eller vilket socialt mål som kraven tar sikte mot (382 upphandlingar). 

År 2024 markerades 1 990 upphandlingar som socialt hållbara. Enbart 50 procent av de socialt hållbara upphandlingarna innehöll dock uppgifter om typ av socialt hållbar upphandling och i många fall specificerades inte närmare vilket socialt mål som upphandlingen tar sikte på.

Att ställa krav på rättvisa arbetsvillkor vid upphandling kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Upphandlande organisationer är i vissa fall skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor. Upphandlande organisationer ställde krav på rättvisa arbetsvillkor i 505 upphandlingar 2024. 

Upphandlande organisationer kan bidra till jämlikhet genom att vid upphandling ställa jämlikhetskrav. Det kan exempelvis handla om krav på jämlikhet mellan kvinnor och män eller jämlikhet mellan folkgrupper. Upphandlande organisationer ställde krav som rör jämlikhet mellan kvinnor och män i 213 upphandlingar och krav som rör jämlikhet mellan folkgrupper i 120 upphandlingar 2024. 

Upphandlande organisationer kan bidra till ökad tillgänglighet genom att ställa krav på tillgänglighet vid upphandling. Tillgänglighet handlar om att skapa möjligheter för alla i befolkningen att kunna delta i samhället på jämlika villkor, oavsett funktionsförmåga. Upphandlande organisationer ställde krav som rör tillgänglighet i 114 upphandlingar 2024. 

Upphandling kan också användas som verktyg för att skapa sysselsättning genom att erbjuda personer som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till anställning eller praktik i samband med upphandling. Offentliga kontrakt kan användas som en väg in på arbetsmarknaden för individer som har svårt att få jobb, till exempel nyanlända, personer med funktionsnedsättning eller ungdomar. Upphandlande organisationer ställde sysselsättningskrav i 153 upphandlingar 2024. 

Många av de varor som offentlig sektor köper in tillverkas i komplexa leveranskedjor i länder där det finns betydande hållbarhetsrisker när det gäller mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljöskydd och korruption. Upphandlande organisationer kan ställa krav på att leverantören hanterar dessa risker för att förbättra villkoren. Upphandlande organisationer ställde krav som rör mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor i 141 upphandlingar som annonserades 2024.