Start

Kan man begära ut handlingar om en avbruten upphandling?

Kan man begära ut handlingar om en avbruten upphandling?

Katrin

Publicerad 10 december 2021

Hej Katrin,

Det framgår inte av din fråga om den upphandlade organisationen är en organisation som omfattas offentlighetsprincipen som följer av tryckfrihetsförordningens (TF) bestämmelser. I svaret nedan utgår vi från att organisationen omfattas av dessa bestämmelser. Kommuner, regioner och deras bolag samt statliga myndigheter omfattas av offentlighetsprincipen. Återkom gärna med ett förtydligande om du inte får svar på din fråga.

Allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen omfattar allmänna handlingar och sådana uppgifter som förekommer i allmänna handlingar. I offentliga upphandlingar förekommer många olika typer av handlingar. Både upphandlingsdokument och anbudshandlingar brukar vara allmänna handlingar. En förutsättning för att handlingen eller uppgiften ur handlingen ska lämnas ut är dock att det inte föreligger sekretess enligt någon av sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Absolut sekretess under pågående upphandling
Under en pågående offentlig upphandling gäller absolut sekretess, vilket innebär att den upphandlande organisationen inte får lämna ut uppgifter som rör anbud till någon annan än den som har lämnat anbudet. Den absoluta sekretessen upphör när alla anbud offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Vid ett beslut att avbryta en upphandling får upphandlingen anses slutförd vilket innebär att den absoluta sekretessen upphör i samband med beslutet.

Att den absoluta sekretessen upphör innebär dock inte att den upphandlande organisationen kan lämna ut uppgifter om leverantörerna eller de anbud som inkommit utan att först göra en sekretessprövning.

Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
Om utlämnandet av uppgifterna eller anbuden kan påverka ett senare upphandlingsförfarande på så sätt att det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs så kan det föreligga sekretess med hänvisning till det allmännas ekonomiska intresse.

Se exempelvis Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3357–19 där kammarrätten ansåg att det förelåg sekretess för ett anbudsöppningsprotokoll i en tidigare avbruten upphandling. Med hänsyn till att uppgifterna i anbudsöppningsprotokollet, däribland uppgift om vilka som lämnat anbud i den avbrutna upphandlingen, kunde komma att påverka anbudlämnandet i den nya upphandlingen av samma kontrakt ansåg kammarrätten att ett utlämnande av uppgifterna kunde leda till skada för det allmänna.

Sekretess till skydd för en enskild leverantör
Det kan även föreligga sekretess till skydd för en enskild leverantör om det finns särskild anledning att anta att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Se exempelvis Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 7964–19 där den vinnande anbudsgivaren, i en avbruten upphandling, hade begärt sekretess för samtliga prisuppgifter i prisbilagan med undantag för den totala anbudssumman. Enligt kammarrätten saknades det anledning att ifrågasätta de skäl som anbudsvinnaren hade anfört till stöd för att de begärda uppgifterna inte skulle lämnas ut. Kammarrätten ansåg att det, med hänsyn till anbudvinnarens inställning samt att upphandlingen planerades att annonseras på nytt, fanns särskild anledning att anta att anbudsvinnaren kan komma att lida skada om uppgifterna i handlingen lämnas ut till en konkurrent.

Läs mer om möjligheten att sekretessbelägga priser i inläggen Får man sekretessbelägga priser i ett anbud? och Kan samtliga prisuppgifter i ett anbud sekretessbeläggas? i vår Frågeportal.

Vem avgör om handlingen omfattas av sekretess?
Vid en begäran om att få ta del av en allmän handling är det den upphandlande organisationen som ska göra en sekretessprövning, det vill säga kontrollera om handlingen eller uppgift i handlingen omfattas av sekretess enligt någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. En leverantör kan önska att viss information i anbudet ska sekretessbeläggas men kan aldrig kräva det.

Om den upphandlande organisationen i sin sekretessprövning kommer fram till att en handling eller en uppgift i en handling omfattas av sekretess och därmed inte kan lämnas ut har den som begärde ut handlingen rätt att få ett skriftligt beslut och en besvärshänvisning. Ett sådant skriftligt beslut kan överklagas till kammarrätten.

Läs mer
Läs mer om vilka upphandlande myndigheter som omfattas av offentlighetsprincipen i inlägget Omfattas statliga bolag av offentlighetsprincipen och OSL? i vår Frågeportal.

Läs även mer om när den absoluta sekretessen upphör vid ett avbrytandebeslut samt vilka skyldigheter en upphandlande organisation har att lämna ut uppgifter i anbud när upphandlingen ska genomföras på nytt i inläggen Upphör den absoluta sekretessen när upphandlingen avbryts? och Måste uppgifter i anbud som påverkar kommande upphandlingar negativt lämnas ut? i vår Frågeportal.

Källhänvisningar
  • 2 kap. 3–14 §§ tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – vad som är en allmän handling
  • 2 kap. 1 § TF – offentlighetsprincipen
  • 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – absolut sekretess i samband med en offentlig upphandling
  • 19 kap. 3 § första stycket OSL – sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
  • 31 kap. 16 § OSL – sekretess till skydd för en enskild leverantör
  • 2 kap. 17–20 §§ TF – prövning av en begäran om att få ta del av en allmän handling.
Vänliga hälsningar,

Frida

Upphandlingsjurist

10 december 2021

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.