Är statsstödsreglerna tillämpliga på filmstöd?
Hej!
Jag heter Kalle och arbetar för ett filmproduktionsbolag som får pengar av ett bolag som ägs av region X. Eftersom pengarna betalas ut enligt villkoren i en så kallad stödordning så har vi förstått att detta involverar statsstödsreglerna. Enligt villkoren för stödet från region X måste en viss andel av produktionskostnaderna finansieras med annat än stöd. Vi får även pengar från en privat investerare, och nu är det också på tal att få medel från region Y där vi också ska spela in. Region Y anser att statsstödsreglerna inte gäller för vår filmproduktion eftersom Sverige är ett litet språkområde, och då blir vi osäkra på om statsstödsreglerna överhuvudtaget gäller vid produktion av svensk film? När vi säger att region X tillämpar statsstödsreglerna får vi höra att region Y oavsett investerar i filmen och att det inte är fråga om stöd. Vi upplever alltså att vi får olika information från olika håll kring vad som gäller och vi vill vara säkra på att vi följer reglerna så att stödet inte överstiger den högsta tillåtna stödandelen, då vi har förstått att det skulle kunna bli fråga om återbetalning om det blir fel.
Med vänlig hälsning,
Kalle
Jag heter Kalle och arbetar för ett filmproduktionsbolag som får pengar av ett bolag som ägs av region X. Eftersom pengarna betalas ut enligt villkoren i en så kallad stödordning så har vi förstått att detta involverar statsstödsreglerna. Enligt villkoren för stödet från region X måste en viss andel av produktionskostnaderna finansieras med annat än stöd. Vi får även pengar från en privat investerare, och nu är det också på tal att få medel från region Y där vi också ska spela in. Region Y anser att statsstödsreglerna inte gäller för vår filmproduktion eftersom Sverige är ett litet språkområde, och då blir vi osäkra på om statsstödsreglerna överhuvudtaget gäller vid produktion av svensk film? När vi säger att region X tillämpar statsstödsreglerna får vi höra att region Y oavsett investerar i filmen och att det inte är fråga om stöd. Vi upplever alltså att vi får olika information från olika håll kring vad som gäller och vi vill vara säkra på att vi följer reglerna så att stödet inte överstiger den högsta tillåtna stödandelen, då vi har förstått att det skulle kunna bli fråga om återbetalning om det blir fel.
Med vänlig hälsning,
Kalle
Kalle
Publicerad 11 juni 2025
Hej Kalle och tack för din fråga,
Statsstödsreglerna gäller för all användning av offentliga medel som uppfyller kriterierna i begreppet statligt stöd i artikel 107.1 FEUF. Även regionala medel kan vara sådana offentliga medel som omfattas av statsstödsreglerna. Statsstödsreglerna gäller allt stöd till företag.
Med företag avses även aktörer som bedriver kulturell verksamhet, såsom filmproduktion, när den kulturella verksamheten bedrivs på en marknad. Filmproduktion betraktas alltså typiskt sett som företagsverksamhet medan avgiftsfria museer och liknande inte ses som företag i förhållande till statsstödsreglerna.
Regional finansiering av filmproduktion omfattas av statsstödsreglerna om företag som bedriver filmproduktion gynnas på ett sätt som kan påverka konkurrensen och handeln inom EU.
Marknadsmässiga investeringar omfattas inte av statsstödsreglerna
Marknadsmässiga investeringar som - baserat på en trovärdig affärsplan förväntas ge en avkastning i nivå med hela det investerade belopp plus en vinst i nivå med risken i projektet - på samma sätt som en privat finansiär skulle kräva – omfattas inte av statsstödsreglerna eftersom de inte anses gynna den finansierade verksamheten i förhållande till dess konkurrenter.
Men offentligfinansierade filmpooler är normalt inte marknadsmässiga
Typiskt sett är offentliga aktörers investeringar i film inte marknadsmässiga då syftet är att möta ett finansieringsbehov som privata aktörer inte tillgodoser.
Skulle det röra sig om rent marknadsmässiga investeringar kan den offentliga finansieringen även ifrågasättas utifrån kommunallagens förbud mot vinstdrivande verksamhet och med hänsyn till att kommuner och regioner inte får agera på det egentliga näringslivets område.
De vanligaste motiven för regionala filminvesteringar är inte projektets förväntade lönsamhet för de regionala filmpoolerna eller bolagen utan mervärdet för näringslivet i regionen samt marknadsföringen av regionen.
Om investeringen inte väntas bli företagsekonomiskt lönsam utifrån en trovärdig affärsplan så är alltså även en investering med offentliga medel där delar av investeringen kan komma att återbetalas ändå ett statsstöd.
Samhällsekonomiska effekter eller effekter i form av ökade skatteintäkter i regionen kan inte beaktas vid bedömningen av om investeringen är marknadsmässig. Bara avkastningen som regionen får i sin roll som delägare till produktionen kan beaktas vid bedömningen av om investeringen är marknadsmässig.
För det fall investeringen motiveras av marknadsföringsskäl är det istället värdet av marknadsföringen som behöver beaktas. Om investeringen skulle kunna betraktas som ett köp av marknadsföring kan även upphandlingsreglerna aktualiseras.
Påverkan på konkurrensen och handeln
Det är inte nödvändigt att filmen vänder sig till en internationell publik för att konkurrensen och handeln inom EU ska anses påverkad. Även svensk film tävlar på olika sätt med utländsk film och stöd till svensk filmproduktion som inte är tänkt att visas i andra EU-länder anses ändå kunna påverka handeln mellan EU:s medlemsstater eftersom stödet påverkar hur filmproduktion från andra EU-länder når den svenska publiken. Även filmproduktion med svenskt tal omfattas alltså av statsstödsreglerna. Kommissionen har till exempel ansett att stöd för att dubba utländsk film till Katalanska påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. Katalanska sågs dock som ett litet språkområde där det kan vara möjligt att ge stöd med mer generösa villkor.
Filmproduktion som riktas till ett mindre språkområde eller en smal publik kan få mer stöd i förhållanden till produktionskostnaderna
Om filmen spelas in på ett språk som tillhör ett mindre språkområde eller om filmens målgrupp anses koppla till en smal publik kan det vara möjligt att lämna stöd till en större andel av produktionens kostnader. Det framgår av artikel 54 p. 7 b och artikel 2 p. 140 i GBER.
Alla statsstöd till en filmproduktion behöver räknas samman så att det totala stödet inte blir större än tillåtet
I de flesta fall avser stödgivning ett visst projekt eller en viss investering. I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 GBER om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. I de flesta fall avser olika projekt olika typer av investeringar. Därför är det normalt inte fråga om stöd för samma stödberättigande kostnader när ett företag får stöd för flera olika projekt. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp (kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.
Stöd som lämnas i strid med statsstödsreglerna kan behöva återkrävas
Stöd som inte uppfyller villkoren i GBER, ett statsstödsgodkännande eller de minimis-reglerna kan behöva återkrävas med ränta från stödtillfället. Skyldigheten att återkräva statsstöd som inte följer villkoren i statsstödsreglerna följer bland annat av lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. En stödgivare bör dock inkludera villkor i stödbesluten som möjliggör återkrav utan tillämpning av statsstödsreglerna då exempelvis ränteberäkningar i sådana fall kan hanteras mycket enklare än vad som blir fallet om statsstödslagen ska tillämpas.
Läs mer
Du kan läsa mer om Statsstöd, Gynnandekriteriet och om Hur ekonomiska kalkyler används vid statsstöds-bedömningar på vår webbplats.
Du kan även läsa mer om Konkurrens- och samhandelskriteriet och om Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol på vår webbplats.
Källor
Statsstödsreglerna gäller för all användning av offentliga medel som uppfyller kriterierna i begreppet statligt stöd i artikel 107.1 FEUF. Även regionala medel kan vara sådana offentliga medel som omfattas av statsstödsreglerna. Statsstödsreglerna gäller allt stöd till företag.
Med företag avses även aktörer som bedriver kulturell verksamhet, såsom filmproduktion, när den kulturella verksamheten bedrivs på en marknad. Filmproduktion betraktas alltså typiskt sett som företagsverksamhet medan avgiftsfria museer och liknande inte ses som företag i förhållande till statsstödsreglerna.
Regional finansiering av filmproduktion omfattas av statsstödsreglerna om företag som bedriver filmproduktion gynnas på ett sätt som kan påverka konkurrensen och handeln inom EU.
Marknadsmässiga investeringar omfattas inte av statsstödsreglerna
Marknadsmässiga investeringar som - baserat på en trovärdig affärsplan förväntas ge en avkastning i nivå med hela det investerade belopp plus en vinst i nivå med risken i projektet - på samma sätt som en privat finansiär skulle kräva – omfattas inte av statsstödsreglerna eftersom de inte anses gynna den finansierade verksamheten i förhållande till dess konkurrenter.
Men offentligfinansierade filmpooler är normalt inte marknadsmässiga
Typiskt sett är offentliga aktörers investeringar i film inte marknadsmässiga då syftet är att möta ett finansieringsbehov som privata aktörer inte tillgodoser.
Skulle det röra sig om rent marknadsmässiga investeringar kan den offentliga finansieringen även ifrågasättas utifrån kommunallagens förbud mot vinstdrivande verksamhet och med hänsyn till att kommuner och regioner inte får agera på det egentliga näringslivets område.
De vanligaste motiven för regionala filminvesteringar är inte projektets förväntade lönsamhet för de regionala filmpoolerna eller bolagen utan mervärdet för näringslivet i regionen samt marknadsföringen av regionen.
Om investeringen inte väntas bli företagsekonomiskt lönsam utifrån en trovärdig affärsplan så är alltså även en investering med offentliga medel där delar av investeringen kan komma att återbetalas ändå ett statsstöd.
Samhällsekonomiska effekter eller effekter i form av ökade skatteintäkter i regionen kan inte beaktas vid bedömningen av om investeringen är marknadsmässig. Bara avkastningen som regionen får i sin roll som delägare till produktionen kan beaktas vid bedömningen av om investeringen är marknadsmässig.
För det fall investeringen motiveras av marknadsföringsskäl är det istället värdet av marknadsföringen som behöver beaktas. Om investeringen skulle kunna betraktas som ett köp av marknadsföring kan även upphandlingsreglerna aktualiseras.
Påverkan på konkurrensen och handeln
Det är inte nödvändigt att filmen vänder sig till en internationell publik för att konkurrensen och handeln inom EU ska anses påverkad. Även svensk film tävlar på olika sätt med utländsk film och stöd till svensk filmproduktion som inte är tänkt att visas i andra EU-länder anses ändå kunna påverka handeln mellan EU:s medlemsstater eftersom stödet påverkar hur filmproduktion från andra EU-länder når den svenska publiken. Även filmproduktion med svenskt tal omfattas alltså av statsstödsreglerna. Kommissionen har till exempel ansett att stöd för att dubba utländsk film till Katalanska påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. Katalanska sågs dock som ett litet språkområde där det kan vara möjligt att ge stöd med mer generösa villkor.
Filmproduktion som riktas till ett mindre språkområde eller en smal publik kan få mer stöd i förhållanden till produktionskostnaderna
Om filmen spelas in på ett språk som tillhör ett mindre språkområde eller om filmens målgrupp anses koppla till en smal publik kan det vara möjligt att lämna stöd till en större andel av produktionens kostnader. Det framgår av artikel 54 p. 7 b och artikel 2 p. 140 i GBER.
Alla statsstöd till en filmproduktion behöver räknas samman så att det totala stödet inte blir större än tillåtet
I de flesta fall avser stödgivning ett visst projekt eller en viss investering. I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 GBER om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. I de flesta fall avser olika projekt olika typer av investeringar. Därför är det normalt inte fråga om stöd för samma stödberättigande kostnader när ett företag får stöd för flera olika projekt. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp (kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.
Stöd som lämnas i strid med statsstödsreglerna kan behöva återkrävas
Stöd som inte uppfyller villkoren i GBER, ett statsstödsgodkännande eller de minimis-reglerna kan behöva återkrävas med ränta från stödtillfället. Skyldigheten att återkräva statsstöd som inte följer villkoren i statsstödsreglerna följer bland annat av lag om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler. En stödgivare bör dock inkludera villkor i stödbesluten som möjliggör återkrav utan tillämpning av statsstödsreglerna då exempelvis ränteberäkningar i sådana fall kan hanteras mycket enklare än vad som blir fallet om statsstödslagen ska tillämpas.
Läs mer
Du kan läsa mer om Statsstöd, Gynnandekriteriet och om Hur ekonomiska kalkyler används vid statsstöds-bedömningar på vår webbplats.
Du kan även läsa mer om Konkurrens- och samhandelskriteriet och om Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol på vår webbplats.
Källor
- Artikel 107.1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) – definition av statligt stöd som är otillåtet om det inte godkänns av kommissionen innan det beviljas eller utformas enligt särskilda undantagsbestämmelser
- Artikel 107.3 d FEUF – kommissionen får godkänna statsstöd för att bland annat främja kulturändamål (även stöd till företag för kulturella ändamål omfattas alltså av statsstödsreglerna)
- Artikel 167 FEUF – definierar EU:s roll inom kulturområdet, kultur är en fråga för respektive medlemsstat där kommissionen dock kan ha en stödjande roll (vad som betraktas som kultur är främst en fråga om svensk kulturpolitik men även svensk kulturpolitik måste alltså följa statsstödsreglerna)
- EU-kommissionen beslut N 194/2006, Screen East content investment fund och kommissionens beslut N 73/2005 East Midlands media investment, p. 33 – redogör för förutsättningarna för när en offentlig investering i filmproduktion sker på samma villkor som en privat investering och därmed inte utgör statsstöd
- Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3608-06 (RK 2006:3608) – Film i Västs filmstöd prövades utifrån kommunallagens bestämmelser
- Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 13776-23 – Tillväxtverkets filmstöd där förvaltningsrätten fann att stöd från Nordisk Film & TV Fond också skulle betraktas som statsstöd då dess styrelse utsågs av Nordiska Ministerrådet
- EU-kommissionens beslut SA.35114 - Deutscher Filmförderfonds, p. 23 och N 291/2007, Netherlands film fund samt N 33/201, Promotion and dubbing and subtitling of films in Catalan, 24 mars 2010 – kommissionsbeslut avseende bland annat om frågan varför filmstöd kan påverka konkurrensen och handeln inom EU.
Frida
Jurist
11 juni 2025
Fråga oss!
Öppettider under vecka 23–35: Chatten öppen måndag och fredag kl. 9–11. Telefonen öppen varje tisdag–torsdag kl. 9–11. Vecka 29–31 är Frågeservice stängt. Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.