Konkurrens- och samhandelskriteriet

För att en åtgärd ska vara ett statsstöd krävs det att åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. En åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen om det finns en risk att stödåtgärden förbättrar stödmottagarens konkurrensposition jämfört med andra företag som det konkurrerar med. Detta blir fallet redan genom att mottagaren på grund av stödet slipper kostnader som mottagaren annars själv hade fått bekosta i sin dagliga verksamhet.  

Ett stöd riskerar att snedvrida konkurrensen även om det inte hjälper mottagaren av stödet att expandera och vinna nya marknadsandelar. Det räcker att stödet gör det möjligt för mottagaren av stödet att behålla en starkare konkurrensposition än utan stödet.  

Snedvridningen av konkurrensen måste inte vara betydande eller väsentlig. Även ett lågt stödbelopp kan snedvrida konkurrensen. Att det företag som mottar stödet är litet utesluter inte heller att konkurrensen snedvrids eller att det finns en risk för en sådan snedvridning. Sannolikheten för en snedvridning av konkurrensen ska dock vara verklig.   

Ribban för när en åtgärd anses snedvrida konkurrensen eller hota att snedvrida den ligger alltså på en låg nivå. 

På en marknad där det råder ett lagstadgat monopol och där utföraren inte får utses i konkurrens, kan konkurrensbegränsningskriteriet inte uppfyllas. Det ska alltså varken finnas konkurrens på eller om marknaden.

Ett lagstadgat monopol är när en viss tjänst enligt lag eller annan reglering är begränsad till en exklusiv leverantör. Vidare ska ett klart förbud gälla för andra aktörer att erbjuda en sådan tjänst. Bara för att ett visst företag har fått i uppdrag att erbjuda en offentlig tjänst innebär det dock inte att det företaget har ett lagstadgat monopol.

Staten ger en organisation ensamrätt att pensionsförsäkra en viss yrkesgrupp. Den nederländska staten gav ensamrätt till en fond att ha hand om en viss del av ett pensionssystem för medicinska specialister i Nederländerna. Det innebar att dessa specialister inte kunde anlita något annat pensionsförsäkringsbolag för den delen av sin pension. Det fanns därför ett lagstadgat monopol för just den tjänsten.

För att en åtgärd ska anses vara ett statsstöd krävs att åtgärden gäller stöd till sådan verksamhet som kan få gränsöverskridande effekter. Exempelvis är finansiering av en rent lokal tjänst eller lokal infrastruktur inte nödvändigtvis statsstöd i EU-rättslig mening. Tecken på att ett stöd inte påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater kan vara att den verksamhet som får stöd inte har kunder från andra medlemsstater eller att stödet har en marginell effekt på investeringarna mellan medlemsstaterna. 

Inga bevis krävs på att handeln påverkas. Samhandelskriteriet uppfylls alltså om stödet kan påverka handeln. Handeln påverkas av stödet om ett statsstöd förstärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom EU. Statsstöd kan påverka handeln mellan medlemsstaterna även om mottagaren inte direkt bedriver handel över gränserna. Stödet kan till exempel göra det svårare för aktörer i andra medlemsstater att komma in på marknaden genom att upprätthålla eller öka det lokala utbudet. Påverkan på handeln mellan medlemsstaterna får dock inte vara enbart hypotetisk eller förmodad utan måste vara grundad på förutsebara effekter av åtgärden.

En åtgärd som uppfyller övriga kriterier i begreppet statsstöd påverkar normalt konkurrensen och samhandeln. 

Det finns till exempel ett svenskt ärende från år 2012 där kommissionen beslutade att affärstransaktioner mellan ett kommunalt fastighetsbolag i Vänersborg och en lokal fastighetsägare också i Vänersborg utgjorde ett statsstöd som gynnade den lokala fastighetsägaren. I det här fallet hade företaget Chips tidigare ägt marken som den norska internationella Orklakoncernen i sin tur ägde. Den påstådda mottagaren av stödet invände att den egna verksamheten inte på något sätt påverkade handeln mellan medlemsstaterna utan var helt lokal till sin natur. Enligt kommissionen skulle stödet kunna påverka handeln eftersom fastighetstjänster och fastighetsrelaterade tjänster är föremål för handel och investeringar inom EU. 

Enligt ovan är det inte mycket som krävs för att handeln inom EU ska anses påverkas och att det finns en risk att konkurrensen snedvrids eller hotar att snedvridas. Det finns dock exempel på åtgärder som inte har ansetts påverka handeln mellan medlemsstaterna. Ett antal sådana anges nedan:

• När det gäller ett konferenscentrum i Visby har kommissionen utifrån anläggningens läge, art och miljö dragit slutsatsen att en påverkan på handeln mellan medlemsstaterna torde vara utesluten i de allra flesta fall, om inte helt och hållet. Tillsammans med andra omständigheter, inklusive att driften av anläggningen skulle upphandlas och att avgifterna inte skulle avvika från marknadspris i någon betydande utsträckning, konstaterade kommissionen att finansieringen inte utgjorde ett statsstöd. Kommissionens beslut N 486/2002 (på kommissionens webbplats) 
  
  
• Ett årligt stöd för att bygga och driva en allmän badanläggning i Dorsten, som endast skulle användas av lokalbefolkningen, ansågs inte kunna påverka handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionens beslut N258/2000 (på tyska på kommissionens webbplats) 
  
  
• Tillskott av kapital för att inrätta anläggningar för relativt små och lokala offentliga sjukhus på Irland, som med en tydlig underkapacitet försåg en lokal marknad med sjukhustjänster, kunde inte locka till sig investeringar eller patienter från andra medlemsstater och påverkade därför inte handeln mellan medlemsstaterna. Kommissionens beslut N543/2001 (på engelska på kommissionens webbplats)
  
  
• Finansiering av en dagstidningsutgivare på Madeira ansågs inte påverka handeln eftersom ingen av de båda dagstidningarna på Madeira ägdes av företag från andra medlemsstater eller bedrev verksamhet på någon marknad där företag från andra medlemsstater konkurrerade. 
  Kommissionens beslut SA.33243 (på engelska på kommissionens webbplats) 
  
  
• En nederländsk kommuns försäljning av mark som gynnade en ridskola ansågs inte påverka handeln eftersom ridskolan hade en så tydligt lokal karaktär. 
  Kommissionens beslut SA.34404 (på engelska på kommissionens webbplats) 
  
  
• En mindre investering i en lokal hamn för fiskeri och småbåtar i Nederländerna ansågs inte kunna ha mer än en marginell påverkan på villkoren för företag att investera i och etablera sig på marknaden. Skäl som gavs var bland annat marknadens lokala upptagningsområde och den begränsade omsättningen i den kommersiella verksamheten.
  Kommissionens beslut SA.39403 (på engelska på kommissionens webbplats)  

Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt