Filmstöd - ny stödordning under GBER, vilken information ska skickas till vem?
Publicerad 24 juni 2025
Vi har fått i uppdrag att ta fram en stödordning för filmstöd under GBER och undrar vilken information vi behöver skicka till olika aktörer. Det är tydligt att det är Regeringskansliet som sköter kontakten med kommissionen, men vad behöver vi tänka på? Det vi har funderat över mest hittills är hur vi kan hantera kravet på stimulanseffekt när stöd också får ges till förproduktion, hur ska vi förstå begreppet ”utveckling av audiovisuella verk”? En annan sak som kommit upp är vad ”smala audiovisuella verk” är, och även egentligen vad som är en ”kulturprodukt” – är det upp till oss att definiera eller finns det riktlinjer för det? Vidare undrar vi över begreppet ”företag i svårigheter”, hur ska vi kontrollera det, och gäller det samtliga aktörer som involveras i produktionen? Har ni något allmänt medskick i statsstödsdjungeln?
Tack på förhand!
Tack på förhand!
undrande
Publicerad 24 juni 2025
Hej, och tack för din fråga!
Jag kommer försöka besvara dina frågor i tur och ordning som jag förstår dem, utifrån Upphandlingsmyndighetens uppdrag att ge vägledning till kommuner och regioner i statsstödsfrågor. I den mån andra regleringar aktualiseras kommer de inte att belysas då de ligger utanför vår expertis.
Regeringskansliet måste informeras om alla planer på att lämna statsstöd
Precis som du skriver sköter Regeringskansliet kontakten med kommissionen i frågor relaterade till statsstöd. Stödgivare ska enligt lagen om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler upplysa regeringen om planer på att lämna statsstöd. Det är viktigt att planera i god tid och förbereda en tidsplan. Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementets enhet för näringsliv, innovation och marknader) hanterar alla typer av kontakter med kommissionen i statsstödsfrågor. När stöd beviljas i enlighet med allmänna gruppundantaget (GBER) ska departementet skicka sammanfattande information om stödet till kommissionen inom 20 arbetsdagar från datumet för kommunens eller regionens beslut om regler för stödgivningen eller från dagen då stödet lämnas till ett företag. I det fall de 20 arbetsdagarna har överskridits rekommenderar vi att stödgivaren genast tar kontakt med Regeringskansliet för vidare hantering.
Den information som ska tillhandahållas framgår av bilaga ii till GBER och innefattar exempelvis uppgifter om budget, varaktighet, vilken typ av stöd (bidrag, lån, räntesubvention, etc.) och en länk till villkoren för stödgivningen (stödordningen)/stödbeslutet (om ad hoc stöd).
Statsstödsrapportering
Kom ihåg att statsstödet också ska årsrapporteras samt transparensredovisas.
Stödgivaren ska lämna uppgifter till årsrapporteringen om föregående års statsstödsutbetalningar. Uppgifterna ska lämnas i webbverktyget SARI2 (State Aid Reporting Interactive). Uppgifterna kan lämnas så snart kommissionen öppnat webbverktyget för årets rapportering, vilket sker under våren. Senast den 30 april ska stödgivaren ha lämnat uppgifterna i webbverktyget.
En stödgivare ska även transparensredovisa det beviljade stödet för varje stödmottagare som fått stöd som överstiger 100 000 euro. Uppgifter för transparensredovisning lämnas i webbverktyget TAM (modulen för stödtransparens). Dessa uppgifter är allmänt tillgängliga via en webbsida som Europeiska kommissionen administrerar. Syftet med redovisningen i TAM är att främja regelefterlevnad och ansvarstagande, minska osäkerheten och göra det möjligt för konkurrenter, medborgare och berörda aktörer i allmänhet att se vilka företag som har tagit emot statligt stöd, hur mycket och för vilket ändamål. Uppgifter som ska transparensredovisas lämnas i TAM senast sex månader efter att statsstödet beviljats. Ett statsstöd har beviljats när stödmottagaren fått rätt till stödet. För att få behörighet att lämna uppgifter i webbverktyget TAM behöver man kontakta Tillväxtanalys, se webbsidan om TAM på Tillväxtanalys webbplats.
Stimulanseffekt (incitamentseffekt)
Vad så gäller stimulanseffekt vid stöd till audiovisuell produktion behöver följande beaktas. Enligt artikel 6 GBER är det förbjudet att lämna stöd till projekt som påbörjats innan stödet beviljats (stimulanseffekt). En ansökan om stöd måste alltså ha skickats in innan projektet som stödet avser påbörjas. Orsaken till detta villkor är att statsstöd bara får ges för att bidra till åtgärder som inte skulle ha genomförts utan stödet. En kommun eller en region som tillämpar GBER inom ramen för en stödordning behöver emellertid inte utreda om stödet verkligen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för projektet. Villkoret i artikel 6 innebär dock att kommunen eller regionen måste ta ställning till om projektet har påbörjats före beslutet att bevilja stöd.
Tillväxtverket, som tillämpar bestämmelserna i GBER artikel 54 enligt förordning (SFS 2022:1386) om statligt stöd till audiovisuell produktion, har exempelvis i sina villkor definierat detta krav som att stöd till filmproduktion inte kan medges för produktion av filmprojekt där inspelningen har påbörjats innan ansökan har skickats in.
En svårighet kan dock vara hur man ska se på förproduktion. Enligt GBER får stöd ges till förproduktion och de kostnader som är stödberättigade är kostnaden för manusskrivning och annan utveckling av audiovisuella verk. Exempel på kostnader hänförliga till förproduktion är enligt Tillväxtverket ”casting och location scouting”. Även sådant som att utverka olika tillstånd och rättigheter kan vara stödberättigade kostnader kopplade till förproduktion.
EU-domstolen har uttalat att gränsen dras vid om stödmottagaren ingått ”ovillkorliga och bindande rättsliga åtaganden, oavsett vad det kostar att frånträda dessa”.
Företag i svårigheter
I GBER definieras ett företag i svårigheter som ett företag som uppfyller något av följande alternativa kriterier (artikel 2 p. 18 GBER):
Läs om Företag i svårigheter på Skatteverkets webbplats.
Kulturprodukt
Stödet ska enligt GBER främja en kulturprodukt. För att undvika uppenbara misstag vid klassificeringen av en produkt som kulturprodukt ska varje medlemsstat införa effektiva förfaranden, t.ex. så att förslag väljs ut av en eller flera personer som anförtrotts att göra urvalet eller kontrollen mot en på förhand fastställd förteckning över kulturella kriterier.
Tillväxtverket har i sin handbok om stöd för audiovisuella verk definierat en kulturprodukt enligt följande: film eller tv-serie som dramatiserar eller iscensätter en historia, verklig eller fiktiv, oavsett genre eller teknik för genomförande. Som kulturprodukt räknas också dokumentärfilm eller dokumentärserie som avhandlar ett visst ämne, person eller händelse, oavsett genre eller teknik för genomförande, och därtill listas ett antal undantag, bland annat reklamfilm och musikvideo. Det finns dock inget i statsstödsreglerna som utesluter att stödgivare använder andra kriterier, bara de är fastställda i förväg.
Smala verk
Smala audiovisuella verk definieras i artikel 2 p. 140 GBER:
De verk som identifieras som sådana av medlemsstaterna på grundval av fördefinierade kriterier när de inför stödordningar eller beviljar stöd; det kan röra sig om filmer vars enda originalversion är på ett officiellt språk i en medlemsstat med begränsat territorium eller språkområde eller begränsad befolkning, kortfilmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat sätt är smala i kommersiellt hänseende.
Att medlemsstaterna själva får definiera vad ”smala verk” innebär är ett utfall av subsidiaritetsprincipen. Sverige har inte tagit fram någon sådan definition, och därmed får man som stödgivare rätta sig efter vad som står i GBER, alltså den ovan angivna definitionen, om man vill använda sig av en högre stödnivå.
Övriga villkor i GBER
Förutom de ovan beskrivna villkoren vill vi även påminna om att stödet ska vara överblickbart, vilket det anses vara om man på förhand kan räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) utan att värdera risken. Detta begränsar möjligheterna att tillämpa förordningen på vissa former av stöd. Olika former av stöd ska uppfylla olika krav för att vara överblickbara. GBER gäller även vissa stöd där stödbeloppet bara kan fastställas om risken värderas (exempelvis lån, garantier, skattestöd, riskkapital). I de fallen finns det bestämmelser om maximibelopp för den aktuella stödformen eller så ska särskilda metoder användas för att fastställa det exakta stödbeloppet. Till exempel ska metoder i kommissionens garantimeddelande tillämpas i vissa fall.
I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 i GBER om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp (kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.
Vad så gäller den allmänna tillämpligheten av GBER på stöd till filmproduktion så är takbeloppet 55 miljoner euro per stödordning och år. Om en stödgivare vill kunna ge mer än så behöver den anmäla stödåtgärden till kommissionen för ett förhandsgodkännande. Om det planerade stödet i stället är så litet att det inte når upp till 300 000 euro per stödmottagare och år kan det i stället vara läge att överväga att lämna stöd enligt villkoren i den allmänna de minimis-förordningen.
Allmänt medskick
Statsstödsreglerna är utformade för att kunna fungera i samtliga 27 medlemsstater, och det kan vara svårt att förstå hur de ska fungera i en specifik nationell kontext såsom exempelvis det svenska systemet för nationell filmfinansiering. Ett tips för att förstå hur kommissionen tänker kring tillämpningen av artikel 54 i GBER, som möjliggör stöd till filmproduktion utan föranmälan, är att läsa kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk, de så kallade filmriktlinjerna. Filmriktlinjerna har gällt sedan 2013 och kan användas för stöd till filmproduktion där stödnivåerna överstiger tröskelvärdet i GBER. Riktlinjerna innehåller delvis samma materiella bestämmelser som artikel 54 men med mer information om vad villkoren innebär.
För allmänna medskick se även webbsidorna Hur lämnar en kommun eller region stöd enligt gruppundantagsförordningen? och
Hur gör vi om vi missat tidsfristen för att skicka information om statsstödet till EU-kommissionen? på vår webbplats.
Källhänvisningar
Läs mer på webbsidorna Roller inom statsstödsområdet och Villkoren i GBER på vår webbplats. Se även Kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra visuella verk på webbplatsen Eur-lex.
Se även följande frågor i vår Frågeportal:
Med vänlig hälsning,
Jag kommer försöka besvara dina frågor i tur och ordning som jag förstår dem, utifrån Upphandlingsmyndighetens uppdrag att ge vägledning till kommuner och regioner i statsstödsfrågor. I den mån andra regleringar aktualiseras kommer de inte att belysas då de ligger utanför vår expertis.
Regeringskansliet måste informeras om alla planer på att lämna statsstöd
Precis som du skriver sköter Regeringskansliet kontakten med kommissionen i frågor relaterade till statsstöd. Stödgivare ska enligt lagen om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler upplysa regeringen om planer på att lämna statsstöd. Det är viktigt att planera i god tid och förbereda en tidsplan. Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementets enhet för näringsliv, innovation och marknader) hanterar alla typer av kontakter med kommissionen i statsstödsfrågor. När stöd beviljas i enlighet med allmänna gruppundantaget (GBER) ska departementet skicka sammanfattande information om stödet till kommissionen inom 20 arbetsdagar från datumet för kommunens eller regionens beslut om regler för stödgivningen eller från dagen då stödet lämnas till ett företag. I det fall de 20 arbetsdagarna har överskridits rekommenderar vi att stödgivaren genast tar kontakt med Regeringskansliet för vidare hantering.
Den information som ska tillhandahållas framgår av bilaga ii till GBER och innefattar exempelvis uppgifter om budget, varaktighet, vilken typ av stöd (bidrag, lån, räntesubvention, etc.) och en länk till villkoren för stödgivningen (stödordningen)/stödbeslutet (om ad hoc stöd).
Statsstödsrapportering
Kom ihåg att statsstödet också ska årsrapporteras samt transparensredovisas.
Stödgivaren ska lämna uppgifter till årsrapporteringen om föregående års statsstödsutbetalningar. Uppgifterna ska lämnas i webbverktyget SARI2 (State Aid Reporting Interactive). Uppgifterna kan lämnas så snart kommissionen öppnat webbverktyget för årets rapportering, vilket sker under våren. Senast den 30 april ska stödgivaren ha lämnat uppgifterna i webbverktyget.
En stödgivare ska även transparensredovisa det beviljade stödet för varje stödmottagare som fått stöd som överstiger 100 000 euro. Uppgifter för transparensredovisning lämnas i webbverktyget TAM (modulen för stödtransparens). Dessa uppgifter är allmänt tillgängliga via en webbsida som Europeiska kommissionen administrerar. Syftet med redovisningen i TAM är att främja regelefterlevnad och ansvarstagande, minska osäkerheten och göra det möjligt för konkurrenter, medborgare och berörda aktörer i allmänhet att se vilka företag som har tagit emot statligt stöd, hur mycket och för vilket ändamål. Uppgifter som ska transparensredovisas lämnas i TAM senast sex månader efter att statsstödet beviljats. Ett statsstöd har beviljats när stödmottagaren fått rätt till stödet. För att få behörighet att lämna uppgifter i webbverktyget TAM behöver man kontakta Tillväxtanalys, se webbsidan om TAM på Tillväxtanalys webbplats.
Stimulanseffekt (incitamentseffekt)
Vad så gäller stimulanseffekt vid stöd till audiovisuell produktion behöver följande beaktas. Enligt artikel 6 GBER är det förbjudet att lämna stöd till projekt som påbörjats innan stödet beviljats (stimulanseffekt). En ansökan om stöd måste alltså ha skickats in innan projektet som stödet avser påbörjas. Orsaken till detta villkor är att statsstöd bara får ges för att bidra till åtgärder som inte skulle ha genomförts utan stödet. En kommun eller en region som tillämpar GBER inom ramen för en stödordning behöver emellertid inte utreda om stödet verkligen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för projektet. Villkoret i artikel 6 innebär dock att kommunen eller regionen måste ta ställning till om projektet har påbörjats före beslutet att bevilja stöd.
Tillväxtverket, som tillämpar bestämmelserna i GBER artikel 54 enligt förordning (SFS 2022:1386) om statligt stöd till audiovisuell produktion, har exempelvis i sina villkor definierat detta krav som att stöd till filmproduktion inte kan medges för produktion av filmprojekt där inspelningen har påbörjats innan ansökan har skickats in.
En svårighet kan dock vara hur man ska se på förproduktion. Enligt GBER får stöd ges till förproduktion och de kostnader som är stödberättigade är kostnaden för manusskrivning och annan utveckling av audiovisuella verk. Exempel på kostnader hänförliga till förproduktion är enligt Tillväxtverket ”casting och location scouting”. Även sådant som att utverka olika tillstånd och rättigheter kan vara stödberättigade kostnader kopplade till förproduktion.
EU-domstolen har uttalat att gränsen dras vid om stödmottagaren ingått ”ovillkorliga och bindande rättsliga åtaganden, oavsett vad det kostar att frånträda dessa”.
Företag i svårigheter
I GBER definieras ett företag i svårigheter som ett företag som uppfyller något av följande alternativa kriterier (artikel 2 p. 18 GBER):
- Ett aktiebolag som har förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.
- Ett handelsbolag, ett kommanditbolag eller en enskild firma (företag med ägare med obegränsat ansvar för företagets skulder) som förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.
- Ett företag som har gått i konkurs eller som ska genomgå en rekonstruktion eller som uppfyller kriterierna i landets lagstiftning för att försättas i konkurs på sina fordringsägares begäran (ett kollektivt insolvensförfarande).
- Ett större företag (gäller inte små och medelstora företag) som de senaste två åren haft en skuldsättningsgrad över 7,5 och samtidigt haft ett rörelseresultat före skatter och avskrivningar som varit lägre än företagets räntekostnader (det vill säga att räntetäckningsgraden är negativ).
Läs om Företag i svårigheter på Skatteverkets webbplats.
Kulturprodukt
Stödet ska enligt GBER främja en kulturprodukt. För att undvika uppenbara misstag vid klassificeringen av en produkt som kulturprodukt ska varje medlemsstat införa effektiva förfaranden, t.ex. så att förslag väljs ut av en eller flera personer som anförtrotts att göra urvalet eller kontrollen mot en på förhand fastställd förteckning över kulturella kriterier.
Tillväxtverket har i sin handbok om stöd för audiovisuella verk definierat en kulturprodukt enligt följande: film eller tv-serie som dramatiserar eller iscensätter en historia, verklig eller fiktiv, oavsett genre eller teknik för genomförande. Som kulturprodukt räknas också dokumentärfilm eller dokumentärserie som avhandlar ett visst ämne, person eller händelse, oavsett genre eller teknik för genomförande, och därtill listas ett antal undantag, bland annat reklamfilm och musikvideo. Det finns dock inget i statsstödsreglerna som utesluter att stödgivare använder andra kriterier, bara de är fastställda i förväg.
Smala verk
Smala audiovisuella verk definieras i artikel 2 p. 140 GBER:
De verk som identifieras som sådana av medlemsstaterna på grundval av fördefinierade kriterier när de inför stödordningar eller beviljar stöd; det kan röra sig om filmer vars enda originalversion är på ett officiellt språk i en medlemsstat med begränsat territorium eller språkområde eller begränsad befolkning, kortfilmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat sätt är smala i kommersiellt hänseende.
Att medlemsstaterna själva får definiera vad ”smala verk” innebär är ett utfall av subsidiaritetsprincipen. Sverige har inte tagit fram någon sådan definition, och därmed får man som stödgivare rätta sig efter vad som står i GBER, alltså den ovan angivna definitionen, om man vill använda sig av en högre stödnivå.
Övriga villkor i GBER
Förutom de ovan beskrivna villkoren vill vi även påminna om att stödet ska vara överblickbart, vilket det anses vara om man på förhand kan räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) utan att värdera risken. Detta begränsar möjligheterna att tillämpa förordningen på vissa former av stöd. Olika former av stöd ska uppfylla olika krav för att vara överblickbara. GBER gäller även vissa stöd där stödbeloppet bara kan fastställas om risken värderas (exempelvis lån, garantier, skattestöd, riskkapital). I de fallen finns det bestämmelser om maximibelopp för den aktuella stödformen eller så ska särskilda metoder användas för att fastställa det exakta stödbeloppet. Till exempel ska metoder i kommissionens garantimeddelande tillämpas i vissa fall.
I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 i GBER om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp (kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.
Vad så gäller den allmänna tillämpligheten av GBER på stöd till filmproduktion så är takbeloppet 55 miljoner euro per stödordning och år. Om en stödgivare vill kunna ge mer än så behöver den anmäla stödåtgärden till kommissionen för ett förhandsgodkännande. Om det planerade stödet i stället är så litet att det inte når upp till 300 000 euro per stödmottagare och år kan det i stället vara läge att överväga att lämna stöd enligt villkoren i den allmänna de minimis-förordningen.
Allmänt medskick
Statsstödsreglerna är utformade för att kunna fungera i samtliga 27 medlemsstater, och det kan vara svårt att förstå hur de ska fungera i en specifik nationell kontext såsom exempelvis det svenska systemet för nationell filmfinansiering. Ett tips för att förstå hur kommissionen tänker kring tillämpningen av artikel 54 i GBER, som möjliggör stöd till filmproduktion utan föranmälan, är att läsa kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk, de så kallade filmriktlinjerna. Filmriktlinjerna har gällt sedan 2013 och kan användas för stöd till filmproduktion där stödnivåerna överstiger tröskelvärdet i GBER. Riktlinjerna innehåller delvis samma materiella bestämmelser som artikel 54 men med mer information om vad villkoren innebär.
För allmänna medskick se även webbsidorna Hur lämnar en kommun eller region stöd enligt gruppundantagsförordningen? och
Hur gör vi om vi missat tidsfristen för att skicka information om statsstödet till EU-kommissionen? på vår webbplats.
Källhänvisningar
- Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler
- Tillväxtverkets handbok för produktionsstöd om stöd till audiovisuella verk
- EU-domstolens dom C-349/17 Eesti Pagar p. 82
- Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (GBER)
- Kommissionens formulär för att anmäla och rapportera statsstöd (längst ner finns blanketten för sammanfattande information enligt GBER)
Läs mer på webbsidorna Roller inom statsstödsområdet och Villkoren i GBER på vår webbplats. Se även Kommissionens meddelande om statligt stöd till filmer och andra visuella verk på webbplatsen Eur-lex.
Se även följande frågor i vår Frågeportal:
- Är statsstödsreglerna tillämpliga på filmstöd?
- Lämna stöd till filmproduktion utom GBER?
- Vilka ändringar i av villkoren för stöd i stödordningen måste skickas till kommissionen?
Med vänlig hälsning,
Frida
Jurist
24 juni 2025
Fråga oss!
Öppettider under vecka 23–35: Chatten öppen måndag och fredag kl. 9–11. Telefonen öppen varje tisdag–torsdag kl. 9–11. Vecka 29–31 är Frågeservice stängt. Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar.