Stöd av mindre betydelse (de minimis), utgör kommun och kommunala bolag tillsammans företag?
Publicerad 13 februari 2026
Ska en svensk kommun och alla bolag där den har bestämmande inflytande bedömas som ett och samma företag vid tillämpning av förordningen om stöd av mindre betydelse (de minimis)?
Det här tidigare svaret från Upphandlingsmyndigheten indikerar att ägaren kommunen inte ska ses som en del av samma företag:
”…ett kommunalt bolag som ägs av ett annat kommunalt bolag kan vara ett enda företag enligt de minimis-förordningarna medan två kommunala bolag som båda ägs direkt av kommunen utgör olika företag vid tillämpningen av förordningarna.” (Svar till "Statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag" | Upphandlingsmyndigheten)
Annars hade de två direktägda bolagen ingått i samma företag, tillsammans med ägaren kommunen. Det hade alltså inte varit någon skillnad mot förhållandet dotterbolag i bolagskoncern. Dessutom hade bolagskoncern och ägaren kommunen ingått i samma företag.
Är det så att de (mycket begränsade) delar av kommunen som rör ekonomisk verksamhet är så integrerad i en icke-ekonomisk verksamhet (den stora merparten av det kommunen gör) att hela verksamheten faller utanför företagskriteriet, är att se som en så kallad accessorisk verksamhet?
Något enligt den linjen kan möjligen indikeras i ett annat svar från Upphandlingsmyndigheten om att ägaren måste bedriva ekonomisk verksamhet för att bedömas som samma företag:
"Kan två i övrigt oberoende företag som kontrolleras av en och samma ägare betraktas som ett enda företag?
Svaret på denna fråga beror på om ägaren till de båda separata aktiebolagen bedriver en ekonomisk verksamhet och därmed uppfyller förordningens kriterier för att utgöra ett företag. Om så är fallet kommer de företag som kontrolleras av den fysiska person som bedriver en ekonomisk verksamhet att betraktas som "ett företag"." (Svar till "Kan två företag som kontrolleras av en och samma ägare betraktas som ett företag?" | Upphandlingsmyndigheten)
Går det att ge ett definitivt svar på om ägaren kommunen alltid ses som samma företag som underordnade bolag eller inte?
Det här tidigare svaret från Upphandlingsmyndigheten indikerar att ägaren kommunen inte ska ses som en del av samma företag:
”…ett kommunalt bolag som ägs av ett annat kommunalt bolag kan vara ett enda företag enligt de minimis-förordningarna medan två kommunala bolag som båda ägs direkt av kommunen utgör olika företag vid tillämpningen av förordningarna.” (Svar till "Statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag" | Upphandlingsmyndigheten)
Annars hade de två direktägda bolagen ingått i samma företag, tillsammans med ägaren kommunen. Det hade alltså inte varit någon skillnad mot förhållandet dotterbolag i bolagskoncern. Dessutom hade bolagskoncern och ägaren kommunen ingått i samma företag.
Är det så att de (mycket begränsade) delar av kommunen som rör ekonomisk verksamhet är så integrerad i en icke-ekonomisk verksamhet (den stora merparten av det kommunen gör) att hela verksamheten faller utanför företagskriteriet, är att se som en så kallad accessorisk verksamhet?
Något enligt den linjen kan möjligen indikeras i ett annat svar från Upphandlingsmyndigheten om att ägaren måste bedriva ekonomisk verksamhet för att bedömas som samma företag:
"Kan två i övrigt oberoende företag som kontrolleras av en och samma ägare betraktas som ett enda företag?
Svaret på denna fråga beror på om ägaren till de båda separata aktiebolagen bedriver en ekonomisk verksamhet och därmed uppfyller förordningens kriterier för att utgöra ett företag. Om så är fallet kommer de företag som kontrolleras av den fysiska person som bedriver en ekonomisk verksamhet att betraktas som "ett företag"." (Svar till "Kan två företag som kontrolleras av en och samma ägare betraktas som ett företag?" | Upphandlingsmyndigheten)
Går det att ge ett definitivt svar på om ägaren kommunen alltid ses som samma företag som underordnade bolag eller inte?
GL
Publicerad 13 februari 2026
Hej,
Det går tyvärr inte att lämna något definitivt svar på din fråga. Det är korrekt att Upphandlingsmyndigheten tolkar rättsläget som att ett kommunalt bolag som ägs av ett annat kommunalt bolag tillsammans utgör ett företag enligt den allmänna de minimis-förordningen medan två kommunala bolag som båda ägs direkt av kommunen åtminstone som huvudregel utgör olika företag vid tillämpningen av förordningen.
När det gäller reglerna om de minimis-stöd så finns det särskilda skrivningar om företagsbegreppet i den allmänna de minimis-förordningen. För att avgöra om takbeloppet är uppnått omfattas den juridiska person som söker stödet och bolag som är anknutna till det stödsökande bolaget. Vilka bolag som anses vara anknutna följer av artikel 2.2 i den allmänna de minimis-förordningen. När det gäller företag som inte har något annan anknytning än att de kontrolleras av samma offentliga organ finns dock ett undantag från kravet att inkludera anknutna bolag. Notera att kommunala bolag inte är att betrakta som offentliga organ.
Det bör även noteras att det förhåller sig annorlunda med SGEI-de minimis-förordningen där alla icke-vinstdrivande verksamheter, inklusive bolag, som utför allmännyttiga tjänster och som omfattas av den förordningen ska behandlas på samma sätt som offentliga organ.
För att underlätta registreringen av de minimis-stöd har EU-kommissionen tagit fram en vägledning i form av ett arbetsdokument med en bilaga. Vägledningen är inte rättsligt bindande men redogör för EU-kommissionens syn på praktiska frågor vid tillämpningen av de minimis-reglerna. Kommissionens vägledning är tyvärr inte entydig då begreppet offentligt organ inte motsvarar något vedertaget svenskt begrepp. Det finns än så länge ingen svensk vägledning om hur företagsbegreppet ska tolkas vid tillämpningen av de olika de minimis-förordningarna så det är ytterst den stödgivande myndighetens uppfattning som avgör vilka verksamheter som ska ingå i företagsbegreppet vid sammanräkningen av de minimis-belopp.
Avslutningsvis kan det framhållas att det frågeportalssvar som du refererar till i andra delen av din fråga inte avser kommuner och kommunala bolag.
Läs mer
På vår webbplats kan du läsa mer om de minimis-stöd och ladda ner Kommissionens vägledning. Villkoren i den allmänna förordningen för de minimis
Det går tyvärr inte att lämna något definitivt svar på din fråga. Det är korrekt att Upphandlingsmyndigheten tolkar rättsläget som att ett kommunalt bolag som ägs av ett annat kommunalt bolag tillsammans utgör ett företag enligt den allmänna de minimis-förordningen medan två kommunala bolag som båda ägs direkt av kommunen åtminstone som huvudregel utgör olika företag vid tillämpningen av förordningen.
När det gäller reglerna om de minimis-stöd så finns det särskilda skrivningar om företagsbegreppet i den allmänna de minimis-förordningen. För att avgöra om takbeloppet är uppnått omfattas den juridiska person som söker stödet och bolag som är anknutna till det stödsökande bolaget. Vilka bolag som anses vara anknutna följer av artikel 2.2 i den allmänna de minimis-förordningen. När det gäller företag som inte har något annan anknytning än att de kontrolleras av samma offentliga organ finns dock ett undantag från kravet att inkludera anknutna bolag. Notera att kommunala bolag inte är att betrakta som offentliga organ.
Det bör även noteras att det förhåller sig annorlunda med SGEI-de minimis-förordningen där alla icke-vinstdrivande verksamheter, inklusive bolag, som utför allmännyttiga tjänster och som omfattas av den förordningen ska behandlas på samma sätt som offentliga organ.
För att underlätta registreringen av de minimis-stöd har EU-kommissionen tagit fram en vägledning i form av ett arbetsdokument med en bilaga. Vägledningen är inte rättsligt bindande men redogör för EU-kommissionens syn på praktiska frågor vid tillämpningen av de minimis-reglerna. Kommissionens vägledning är tyvärr inte entydig då begreppet offentligt organ inte motsvarar något vedertaget svenskt begrepp. Det finns än så länge ingen svensk vägledning om hur företagsbegreppet ska tolkas vid tillämpningen av de olika de minimis-förordningarna så det är ytterst den stödgivande myndighetens uppfattning som avgör vilka verksamheter som ska ingå i företagsbegreppet vid sammanräkningen av de minimis-belopp.
Avslutningsvis kan det framhållas att det frågeportalssvar som du refererar till i andra delen av din fråga inte avser kommuner och kommunala bolag.
Läs mer
På vår webbplats kan du läsa mer om de minimis-stöd och ladda ner Kommissionens vägledning. Villkoren i den allmänna förordningen för de minimis
Christina
Jurist
20 februari 2026
Fråga oss!
Våra öppettider gäller på helgfria dagar.