Förhandsinsyn - avtals giltighet, statligt stöd - avtal fortsatt giltighet
Hej! Säg att någon ska göra en upphandling med förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt LOU, med publicering av förhandsinsyn och väntar 10 dagar på att någon ska överklaga upphandlingsförfarandet (avtalsspärr). Ingen överprövning inkommer inom 10 dagar och avtal som ingås därmed inte kan ogiltigförklaras, enligt svar på tidigare ställd fråga här om förhandsinsyn. I svaret står "en situation med två efterföljande avtalsspärrar kan därför inte uppstå." Om det efter avtals tecknandet uppkommer en fråga om otillåtet statsstöd och det blir ett sådant. Kan avtalet då bli ogiltigförklarat pga otillåtet statsstöd, även om publicering av förhandsinsyn gjordes i 10 dagar före tecknandet av avtalet d.v.s. det var rätt upphandlingsförfarande enligt LOU och avtalet fick tecknas. Frågan ställs med tanke på kravet om återkrävande av ersättning vid ett otillåtet statsstöd, hur ställs det mot att ett avtal inte kan ogiltigförklaras efter förhandsinsyn?
Frida
Publicerad 09 mars 2026
Hej Frida,
Ogiltigförklarande av avtal enligt upphandlingslagstiftningen?
Det är möjligt att ogiltigförklara ett avtal i följande situationer enligt upphandlingslagstiftningen:
Vad är statsstöd?
Statsstöd är finansiering med offentliga medel som ger ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga konkurrenter. Statsstöd är ett objektivt begrepp vilket innebär att alla typer av offentliga åtgärder som direkt eller indirekt sker med hjälp av skattemedel utgör statsstöd om alla fem kumulativa kriterier i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 FEUF är uppfyllda. Om en statsstödsbedömning avser en åtgärd som betecknats som ett köp är det normalt gynnandekriteriet som står i fokus för bedömningen. Även övriga kriterier i begreppet statligt stöd måste dock vara uppfyllda för att statsstödsreglerna ska vara tillämpliga. Det måste alltså röra sig om en åtgärd med offentliga medel som också kan hänföras till det offentliga och som bara gynnar vissa företag eller viss produktion. Åtgärden måste också riskera att snedvrida konkurrensen och påverka handeln på den inre marknaden. Ett statsstöd anses olagligt om det lämnats i strid mot genomförandeförbudet i artikel 108.3 FEUF.
Ett köp som uppfyller alla kriterier i statsstödsbegreppet är alltså olagligt om det inte utformats enligt villkoren i något statsstödsrättsligt undantagsregelverk eller godkänts av EU-kommissionen.
Förhållandet mellan statsstöds- och upphandlingsreglerna?
Statsstöds- och upphandlingsreglerna är två parallellt tillämpliga regelverk med grund i EU-rätten. Normalt utesluter ett upphandlingsförfarande att det blir fråga om statsstöd eftersom ett annonserat upphandlingsförfarande som är förenligt med de upphandlingsrättsliga principerna presumeras leda till marknadsmässiga villkor som då inte gynnar säljaren i förhållande till dess konkurrenter. I de fall ett upphandlingsförfarande inte har annonserats på ett sätt som skapar förutsättningar för konkurrens finns dock inte en sådan presumtion. Då behöver den upphandlande organisationen på annat sätt säkerställa att den inte betalar ett pris som kan utgöra ett otillåtet statsstöd. EU-rätten kräver att en sådan fråga även kan prövas i nationell domstol men det finns inte något krav på att en fråga om återkrav av olagligt statsstöd ska kunna prövas inom ramen för ett mål där förenligheten med upphandlingsreglerna prövas.
Olagligt statsstöd?
Beslut om statsstöd kan ifrågasättas på många olika sätt. Om det visar sig att ett olagligt statsstöd har lämnats behöver stödgivaren återkräva det utbetalda beloppet med ränta enligt 2 § lag (2013:388) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler (statsstödslagen). Preskriptionstiden för skyldigheten att återkräva olagligt statsstöd är tio år. Vid tvist om ett återkrav enligt statsstödslagen tillämpas reglerna om indispositiva tvistemål. Den nödvändiga rättsverkan av att ett statsstöd har utbetalats i strid med genomförandeförbudet i statsstödsreglerna är alltså återkrav och inte ogiltighet vilket EU-domstolen kom fram till i ett mål som berörde nederländska bankgarantier. I målet slog EU-domstolen fast att ett civilrättsligt avtal som innefattar olagligt stöd kan - men inte måste - förklaras ogiltigt av en nationell domstol.
Hur berörda myndigheter och domstolar säkerställer att ett olagligt statsstöd återkrävs på ett sätt som återställer konkurrenssituationen såsom den skulle ha varit utan stödet är alltså en fråga som ankommer på de nationella myndigheterna och domstolarna att avgöra. Det är alltså inte uteslutet att ett avtal ogiltigförklaras till följd av statsstödsreglerna. Det kan tilläggas att vare sig ett bindande avtal eller svensk lagstiftning utgör en godtagbar anledning för att avstå från att återkräva ett olagligt statsstöd. En myndighet eller upphandlande organisation som köper varor, tjänster eller byggentreprenader till ett pris som överstiger marknadspriset efter ett oannonserat förhandlat förfarande kan alltså bli skyldig att återkräva mellanskillnaden mellan köpeskillingen och marknadspriset med ränta om alla de kumulativa rekvisiten i begreppet statligt stöd är uppfyllda.
Läs mer om Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol på vår webbplats.
Sammanfattningsvis
Rättsverkan av att ett statsstöd är olagligt är återkrav vilket kan - men inte behöver - innebära att ett avtal blir ogiltigt. Upphandlingsreglerna innebär i sig inte att ett avtal kan ogiltigförklaras för att det bedöms utgöra ett olagligt statsstöd. Skyldigheten att återkräva respektive återbetala olagligt statsstöd preskriberas i enlighet med 2 § preskriptionslagen (1981:130) efter tio år från stödtillfället.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
Ogiltigförklarande av avtal enligt upphandlingslagstiftningen?
Det är möjligt att ogiltigförklara ett avtal i följande situationer enligt upphandlingslagstiftningen:
- om avtalet ingåtts genom en direktupphandling eller ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering trots att förutsättningarna för detta inte var uppfyllda (otillåten direktupphandling)
- om avtalet har tilldelats efter en förnyad konkurrensutsättning enligt LOU utan att villkoren för detta följts
- om avtalet har tilldelats efter en förnyad konkurrensutsättning från ett ramavtal som upphandlats enligt 19 kap. LUF utan att villkoren för detta följts
- om avtalet har tilldelats enligt 19 kap. LOU/LUF med någon annan metod för upphandling som innebär löpande tilldelning av kontrakt utan att villkoren för detta följts
- om avtalet har tilldelats inom ramen för ett dynamiskt inköpssystem enligt de direktivstyrda reglerna utan att villkoren för detta har följts
- om den upphandlande organisationen har ingått avtalet i strid med bestämmelserna om avtalsspärr, ett interimistiskt beslut, tiodagarsfristen eller bestämmelserna om tilldelningsbeslut om dessutom någon annan bestämmelse i lagen överträtts.
Vad är statsstöd?
Statsstöd är finansiering med offentliga medel som ger ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga konkurrenter. Statsstöd är ett objektivt begrepp vilket innebär att alla typer av offentliga åtgärder som direkt eller indirekt sker med hjälp av skattemedel utgör statsstöd om alla fem kumulativa kriterier i statsstödsbegreppet i artikel 107.1 FEUF är uppfyllda. Om en statsstödsbedömning avser en åtgärd som betecknats som ett köp är det normalt gynnandekriteriet som står i fokus för bedömningen. Även övriga kriterier i begreppet statligt stöd måste dock vara uppfyllda för att statsstödsreglerna ska vara tillämpliga. Det måste alltså röra sig om en åtgärd med offentliga medel som också kan hänföras till det offentliga och som bara gynnar vissa företag eller viss produktion. Åtgärden måste också riskera att snedvrida konkurrensen och påverka handeln på den inre marknaden. Ett statsstöd anses olagligt om det lämnats i strid mot genomförandeförbudet i artikel 108.3 FEUF.
Ett köp som uppfyller alla kriterier i statsstödsbegreppet är alltså olagligt om det inte utformats enligt villkoren i något statsstödsrättsligt undantagsregelverk eller godkänts av EU-kommissionen.
Förhållandet mellan statsstöds- och upphandlingsreglerna?
Statsstöds- och upphandlingsreglerna är två parallellt tillämpliga regelverk med grund i EU-rätten. Normalt utesluter ett upphandlingsförfarande att det blir fråga om statsstöd eftersom ett annonserat upphandlingsförfarande som är förenligt med de upphandlingsrättsliga principerna presumeras leda till marknadsmässiga villkor som då inte gynnar säljaren i förhållande till dess konkurrenter. I de fall ett upphandlingsförfarande inte har annonserats på ett sätt som skapar förutsättningar för konkurrens finns dock inte en sådan presumtion. Då behöver den upphandlande organisationen på annat sätt säkerställa att den inte betalar ett pris som kan utgöra ett otillåtet statsstöd. EU-rätten kräver att en sådan fråga även kan prövas i nationell domstol men det finns inte något krav på att en fråga om återkrav av olagligt statsstöd ska kunna prövas inom ramen för ett mål där förenligheten med upphandlingsreglerna prövas.
Olagligt statsstöd?
Beslut om statsstöd kan ifrågasättas på många olika sätt. Om det visar sig att ett olagligt statsstöd har lämnats behöver stödgivaren återkräva det utbetalda beloppet med ränta enligt 2 § lag (2013:388) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler (statsstödslagen). Preskriptionstiden för skyldigheten att återkräva olagligt statsstöd är tio år. Vid tvist om ett återkrav enligt statsstödslagen tillämpas reglerna om indispositiva tvistemål. Den nödvändiga rättsverkan av att ett statsstöd har utbetalats i strid med genomförandeförbudet i statsstödsreglerna är alltså återkrav och inte ogiltighet vilket EU-domstolen kom fram till i ett mål som berörde nederländska bankgarantier. I målet slog EU-domstolen fast att ett civilrättsligt avtal som innefattar olagligt stöd kan - men inte måste - förklaras ogiltigt av en nationell domstol.
Hur berörda myndigheter och domstolar säkerställer att ett olagligt statsstöd återkrävs på ett sätt som återställer konkurrenssituationen såsom den skulle ha varit utan stödet är alltså en fråga som ankommer på de nationella myndigheterna och domstolarna att avgöra. Det är alltså inte uteslutet att ett avtal ogiltigförklaras till följd av statsstödsreglerna. Det kan tilläggas att vare sig ett bindande avtal eller svensk lagstiftning utgör en godtagbar anledning för att avstå från att återkräva ett olagligt statsstöd. En myndighet eller upphandlande organisation som köper varor, tjänster eller byggentreprenader till ett pris som överstiger marknadspriset efter ett oannonserat förhandlat förfarande kan alltså bli skyldig att återkräva mellanskillnaden mellan köpeskillingen och marknadspriset med ränta om alla de kumulativa rekvisiten i begreppet statligt stöd är uppfyllda.
Läs mer om Återkrav, tillsyn och statsstödsfrågor i domstol på vår webbplats.
Sammanfattningsvis
Rättsverkan av att ett statsstöd är olagligt är återkrav vilket kan - men inte behöver - innebära att ett avtal blir ogiltigt. Upphandlingsreglerna innebär i sig inte att ett avtal kan ogiltigförklaras för att det bedöms utgöra ett olagligt statsstöd. Skyldigheten att återkräva respektive återbetala olagligt statsstöd preskriberas i enlighet med 2 § preskriptionslagen (1981:130) efter tio år från stödtillfället.
Källhänvisningar
- Artikel 107.1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) - definitionen av begreppet statligt stöd
- Artikel 108.3 FEUF - genomförandeförbudet
- Lag (2013:388) om tillämpningen av Europeiska unionens statsstödsregler
- EU-domstolens dom i mål C-275/10, Residex - fråga om garantier som innefattar olagligt statsstöd kan förklaras ogiltiga av en nationell domstol
- prop. 2012/13:84 s. 39 f. - olagligt statsstöd och frågor om ogiltighet av avtal
- prop. 2012/13:84 s 29 - olagligt statsstöd och frågor om rätt till domstolsprövning
- prop. 2012/13:84 s 38 - olagligt statsstöd och frågor om preskription
- Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01) p 89-96 - frågan om när ett köp kan utgöra ett statsstöd
- Kommissionens tillkännagivande om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd (2021/C 305/01), se särskilt avsnitt 2.2.1-2.2.3 - om medlemsstaternas processuella autonomi.
Med vänlig hälsning,
Magnus
Statsstödsexpert
23 mars 2026
Fråga oss!
Vill du hellre diskutera din fråga? Ring 08-586 217 01Mån-tors kl. 9-11. (Frågeservices telefon tillfälligt stängd på onsdagar under februari och mars)
Våra öppettider gäller på helgfria dagar.